Förslag till avgörande av generaladvokat Giuseppe Tesauro föredraget den 26 oktober 1995

1 Originalspråk: italienska.

2 Moniteur belge av den 7 juli 1988, s. 9897.

3 Mémorial A 1971, s. 36.

4 Storhertigdömets föreskrift av den 21 juli 1989 (Mémorial A 1989, s. 975).

5 Se artikel 18 och bilaga IV till Storhertigdömets föreskrift av den 16 oktober 1993 (Mémorial A 1993, s. 1668).

6 Det kan i detta hänseende vara av intresse att nämna att tillfälligt utsändande av arbetstagare har beaktats av gemenskapslagstiftaren på socialförsäkringens område, nämligen i artikel 14.1 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen i den version som har ändrats och uppdaterats genom rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT nr L 230, s. 6). Denna bestämmelse är emellertid inte tillämplig i förevarande fall, eftersom bestämmelser i kollektivavtal enligt artikel 1 j i förordningen inte omfattas av förordningens tillämpningsområde, även om de genom lag har gjorts tvingande. Under alla omständigheter är det i det aktuella fallet inte fråga om sociala avgifter utan om avgifter som skall läggas till lönen.

7 Se dom av den 3 februari 1982, Seco och Desquenne & Giral (62/81 och 63/81, Rec. s. 223), av den 27 mars 1990, Rush Portuguesa (C-113/89, Rec. s. I-1417), och av den 9 augusti 1994, Vander Elst (C-43/93, Rec. s. I-3803). Till skillnad från förevarandc mål, i vilket de utsända arbetstagarna är medborgare i en medlemsstat, var det i de nämnda målen fråga om medborgare från tredje land eller medborgare som omfattades av övergångsbestämmelser (Rush Portuguesa).

8 Dom av den 25 juli 1991, Säger (C-76/90, Rec. s. I-4221, punkt 12).

9 Se exempelvis dom av den 26 februari 1991, kommissionen mot Frankrike (C-154/89, Rec. s. I-659, punkt 14 och 15, domen i målet kommissionen mot Italien (C-180/89, Rec. s. I-709, punkterna 17 och 18, och domen i målet kommissionen mot Grekland (C-198/89, Rec. s. I-727, punkterna 18 och 19).

10 Jag skall för fullständighctcns skull nämna att denna lagstiftning är föremal för en talan om fördragsbrott som kommissionen har inlett mot Belgien genom en inledande skrivelse av den 7 januari 1993. Kommissionen avvaktar emellertid, som den själv har nämnt, med det målet, eftersom det föreliggande målet är anhängigt vid domstolen.

11 Se ovannämnda dom i målet Vander Elst, punkt 23, och ovannämnda dom i målet Rush Portuguesa, punkt 18, samt ovannämnda dom i målet Seco och Desquenne & Girai, punkt 14.

12 Tag kan i detta sammanhang nämna att kommissionen har lagt fram ett förslag till rådsdirektiv som just omfattar utsändande av arbetstagare som ett led i tillhandahållandet av tjänster (se det ändrade förslaget, EGT 1993 nr C 187, s. 5). Detta förslag til! direktiv har i synnerhet till syfte att samordna medlemsstaternas lagstiftning för att fastställa en kärna av tvingande minimiregler som arbetsgivare, vilka utsänder arbetstagare för att utföra tillfälligt arbete på en medlemsstats tcrntorium, skall efterleva i det mottagarland där tjänsterna tillhandahålls (se det sjuttonde övervägandet till det ändrade förslaget).

13 Ovannämnda dom i målet Seco och Desquenne & Giral, punkt 14.

14 Ett sådant krav, som klart har till syfte att motverka att (onödig) dubbelkontroll och dubbla pålagor utan giltig grund hindrar tillhandahållandet av tjänster, utgör på nytt en (andra) tillämpning av proportionalitetsprincipen. Domstolen har således exempelvis uttalat att iakttagandet av principen om frihet att tillhandahålla tjänster innebär att den medlemsstat i vilken tjänsten utförs skall ta hänsyn till de krav på dokumentation och säkerhet som leverantören redan uppfyller genom utförandet av sin verksamhet i den medlemsstat där han är etablerad (dom av den 17 december 1981, Webb, 279/80, Rec. s. 3305, punkt 20). Samma lösning återfinns i dom av den 18 januari 1979, Van Wesemael m. fl. (110/78 och 111/78, Rec. s. 35), och i dom av den 4 december 1986, kommissionen mot Tyskland (205/84, Rec. s. 3755, punkt 27).

15 Domen i det ovannämnda målet Seco och Desquenne & Girai, punkt 9.

16 Se även domen i det ovannämnda målet Rush Portuguesa, punkt 12, och ovannämnda dom i målet Vander Elst, punkt 18-21.

17 Se även domen i det ovannämnda målet Vander Elst, punkt 25.