Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 5 november 1996
1 Originalspråk: spanska.
2 EGT L 193, s. 1, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå.
3 EGT L 172, s. 3025.
4 EGT L 208, s. 3.
5 Lydelsen enligt rådets förordning (EEG) nr 3499/90 av den 27 november 1990 (EGT L 338, s. 1).
6 Artikel 2 punkt 4 i förordning nr 2261/84, i dess ändrade lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 3500/90 av den 27 november 1990 (EGT L 338, s. 3), har följande lydelse: För olivodlare vilkas genomsnittsproduktion är minst 500 kg olja per regleringsår skall stödet beviljas enligt första strecksatsen i artikel 5.2 i förordning nr 136/66/EEG för den kvantitet olja som faktiskt framställts vid en godkänd fabrik. För andra odlare skall stödet beviljas enligt andra strecksatsen i artikel 5.2 i förordning nr 136/66/EEG och skall vara lika med det belopp som erhålls genom tillämpning av de genomsnittliga avkastningarna av oliver och olja under de fyra föregående regleringså-ren, fastställda enligt en standardmetod som anges i artikel 18 i den förordningen, med beaktande av antalet olivträd i produktion och under förutsättning att oliverna pressats till olja vid en godkänd fabrik.
7 I dess lydelse enligt förordning nr 3500/90, nämnd ovan.
8 EGT L 208, s. 11.
9 EGT L 288, s. 52.
10 I dess lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1318/92 av den 22 maj 1992 (EGT L 140, s. 11).
11 EGT L 132, s. 4, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå.
12 Skillnaderna mellan det nationella förslaget och förordningen avser fastställandet av antalet kilogram olivolja per träd. Kommissionen har alltså beaktat de motsvarande siffrorna vid fastställandet av antalet kilogram olja per 100 kg oliver.
13 Så föreskrivs i förordning nr 2262/84.
14 Dom av den 29 juni 1989 i mål 22/88, Vrcugdcnhil m. fl. (Rcc. 1989, s. 2049), punkt 16.
15 Domen ¡ milet Vreugdenhil m. fl., nämnd ovan, punkt 16. Se i detta avseende även domarna av den 2 februari 1988 i mål 61/86, Förenade kungariket mot kommissionen (Rec. 1988, s. 431), punkt 7, av den 11 mars 1987, i förenade milen 279/84, 280/84, 285/84 och 286/84, Rau m. fl. (Rec. 1987, s. 1069), punkt 14, och av den 17 oktober 1995 i mil C-478/93, Nederländerna mot kommissionen (REG 1995, s. I-3081), punkt 30.
16 Mål 138/79, Rec. 1980, s. 3333.
17 Det rörde sie om kommissionens förordning (EEG) nr 2920/93 av den 22 oktober 1993 om fastställelse av en enhetlig nedsättningskoefficient för bestämmande av den kvantitet bananer som skall tilldelas varje aktör i kategorierna A och B inom ramen för tullkvoten för andra kvartalet 1993 (EGT L 264, s. 40, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå.)
18 Rådets förordning (EEG) nr 404/93 av den 13 februari 1993 om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer (EGT L 47, s. 1).
19 Punkt 37.
20 Domstolen tillade (i punkt 38—40) att kommissionens rätt att kontrollera och rätta de nationella uppgifterna inte har upphört genom domen av den 20 januari 1993 i förenade målen C-106/90, C-317/90 och C-129/91, Emerald Meats mot kommissionen, (Rec. 1993, s. I-209), punkt 40, där domstolen uttalade att de krav som ställs på gemenskapens förvaltning inte nödvändigtvis medför att kommissionen i konkreta fall skall kunna rätta felaktiga beslut som har fattats av de nationella myndigheterna inom ramen för denna förvaltning.
21 Min kursivering.
22 Debatten har på denna punkt ibland närmat sig en ordstrid. Den italienska regeringen har medgett att kommissionen kan genomföra en rättelse av de nationella uppgifterna, men inte ersätta dem. Kommissionen har för sin del betecknat sitt handlande som anpassning av nämnda uppgifter. De tre begreppen ger uttryck för samma faktiska resultat: en skillnad mellan olika uppgifter. Problemet är enligt min uppfattning inte kvantitativt utan kvalitativt, i den mening som det påverkar behörigheten att ändra uppgifterna. I och med att nämnda behörighet har medgetts, är frågan om vilka de kriterier är med vilkas hjälp de nya uppgifterna skall fastställas den enda omständighet som skall prövas.
23 Min kursivering.
24 Se punkt 19 i detta förslag till avgörande.
25 Detta kan läsas i den skrivelse som EUGFJ tillsände till den italienska myndigheten den 28 juli 1994 (bilaga 4 till svaromålet till ansökan).
26 Bilaga 1 till svaromålet.
27 Undersökning av felmarginalen mellan den beräknade produktionen och den slutliga produktionen, bilaga 3 till svaromålet.
28 Jag kommer senare att betona vikten av uppgifterna från detta sistnämnda reglcringsår för fastställandet av den avkastning som utgör tvistens föremål.
29 Detta påstående överensstämmer för övrigt med kommissionens meddelande av den 28 juli 1994 till det italienska jordbruksministcriet och kontoret Agecontrol. 1 meddelandet konstaterade kommissionen att det bestämmande av avkastning [som gjorts i Italien] grundas på kontroller som ägde rum fram till januari. Nämnda kontroller borde ha fortsatt åtminstone fram till slutet av mars, för att ta hänsyn till de särskilda villkor som kan påverka de kvantiteter som skördas och för att förbättra produktionsberäkningen.
30 Av uppgifter från flygstridskraftcrnas meteorologiska tjänst, vilka kommissionen har bifogat sin duplik som bilaga 4, framgår att nederbörden var riklig i Apulien, Kalabrien och Sicilien under två veckor i februari 1994.
31 Enligt vad kommissionen har påstått är gemenskapen den främsta producenten (80 procent), den främsta konsumenten (75 procent) och den främsta handclsidkarcn (90 procent) med avseende på olivolja. Detta innebär att gemenskapsmarknaden för nämnda produkt inte i någon större utsträckning påverkas av import och export samt att gemenskapspriserna är referenspriserna på världsmarknaden.
32 Sifferuppgiften har hämtats från den handling som utgör bilaga 3 till ansökan.
33 Se dom av den 14 februari 1990 i mål C-350/88, Delacre m. fl. mot kommissionen (Rec. 1990, s. I-395), punkt 16, och den rättspraxis som nämns i denna dom.