Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 29 februari 1996

1 Originalspråk: engelska.

2 272/80, Rec. s. 3277.

3 Det är oklart om detta är 1962 ars Bestrijdingsmiddelenwet (lag om växtskyddsmedel), om vilken det var fråga i målet Biologische Producten, fotnot 1 ovan, i målet Hcijn (dom av den 19 september 1984, 94/83, Ree. s. 3263) och i målet Nijman (dom av den 7 november 1989, 125/88, Rec. s. 3533).

4 8/74, Rec. s. 837, punkt 5.

5 120/78, Rec. s. 649, punkt 8.

6 Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT nr L 196, s. 1), rådets direktiv 78/631/EEG av den 26 juni 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (bekämpningsmedel) (EGT nr L 206, s. 13) [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].

7 Rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om förbud mot marknadsföring och användning av vissa farliga ämnen och preparat (EGT nr L 262, s. 201) [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].

8 Kommissionen framlade den 27 juli 1993 ett förslag till direktiv som skulle utfärdas av Europaparlamentet och rådet och som avsåg placering av bekämpningsmedel på marknaden (EGT nr C 239, s. 3), vilket ändrats den 24 juli 1995 (EGT nr C 261, s. 5). Bekämpningsmedel definieras i artikel 2 i förslaget till direktiv.

9 EGT nr L 230, s. 1.

10 272/80, fotnot 1 ovan.

11 8/74, fotnot 3 ovan, punkt 5.

12 Dom av den 15 september 1994, Houtwippcr (C-293/93, Rec. s. I-4249, punkt 11).

13 272/80, fotnot 1 ovan, punkterna 10, 11 och 16.

14 Två medlemsstaters regeringar, nämligen den svenska och den brittiska regeringen, har också nämnt möjligheten att göra undantag på grund av skyddet för miljön. Detta berördes inte i den hänskjutna frågan men kan troligen föras in under grunden avseende skydd för människors hälsa i detta fall, eftersom de skador på miljön som kan inträffa till följd av felaktig användning av bekämpningsmedel, i form av vattcn-och markföroreningar samt införandet av gifter i näringskedjan, är sådana att de utgör ett hot mot folkhälsan.

15 Fotnot 6 ovan.

16 Fotnot 5 ovan.

17 Denna logiska skillnad återspeglas i kungörelsen: kapitel II avser tillståndsgivning och kapitel III avser märkning och förpackning.

18 Rådets direktiv 88/379/EEG av den 7 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT nr L 187, s. 14) [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].

19 Kommissionens företrädare uppgav vid sammanträdet att detta verksamma ämne inte förekommer i förteckningen över farliga ämnen i bilaga I till direktiv 67/548/EEG, fotnot 5 ovan, genom vilken det materiella tillämpningsområdet fastställs för det direktivet samt för direktiv 78/631/EEG, fotnot 5 ovan (se dess artikel 1.3), och för direktiv 88/379/EEG, fotnot 17 ovan (se dess artikel 2).

20 Artikel 2.2 h i direktiv 67/548/EEG, fotnot 5 ovan.

21 I artikel 2.1 i direktiv 91/414/EEG, fotnot 8 ovan, definieras växtskyddsproduktcr. Enligt mitt förmenande skulle ett algbekämpningsmedel kunna anses vara ett preparat avsett att förstöra oönskade växter i den mening som avses i artikel 2.1.4 i direktivet, då botaniker har delade meningar om huruvida algerna (eller åtminstone vissa alger) skall betraktas som växter. Detta är säkerligen fallet om man endast avser att skilja växten från djurriket. Vid ett mer komplext angreppssätt, genom vilket man indelar liv i fem riken (utifrån komplexitet, nämligen monera, protista, funghi, plantae och animalul), räknas fïercclliga alger av vissa auktoritcter till växterna (bland andra T. Elliot Wcier, Botany: An Introduction to Plant Biology, 6 uppi. (John Wiley and Sons, 1982), s. 8— 10), medan de av andra hänförs rill protistariket (bland andra Raven, Biology and Plants, 4 uppl. (1986, Worth Publishers), s. 160— 162, som klassificerar alger som fotosyntetiscrande protister). Hur som helst kan varje tveksamhet kring huruvida HEMA Tcgclrcinigcr omfattas av direktivets materiella tillämpningsområde skingras med hänvisning till dess tydliga syfte an utgöra regler för produkter för användning i jordbrukssammanhang (snarare än för användning i hemmet), såsom framgår av de alternativa kriterierna i artikel 2.1 samt av det andra, det tredje och det fjärde övervägandet i direktivets ingress.

22 Artikel 10 i direktiv 91/414/EEG, fotnot 8 ovan.

23 Fotnot 7 ovan. Det första och det andra övervägandet visar att förslaget avser bekämpningsmedel som används för annat än jordbruksändamal. Bilaga I till det föreslagna direktivet innehåller också en förteckning över aktiva ämnen, vilka på gemenskapsnivå har beslutats vara tillåtna ingredienser i bekämpningsmedel. Medlemsstaterna skall vara ansvariga för tillståndsgivningen avseende sådana produkter på respektive marknad (artikel 3.1). Det föreskrivs att medlemsstaterna ömsesidigt skall godkänna varandras tillstånd i fråga om produkter vars aktiva ämnen förekommer i bilaga I (artikel 3.3 och artikel 4.1), medan undantag från denna skyldighet tillåts i fall där miljömässiga omständigheter, som skiljer sig från dem som förelåg i den medlemsstat som först gav tillstånd, föranleder att produkten blir antingen overksam eller farlig (artikel 3.4).

24 272/80, fotnot 1 ovan, punkt 12.

25 94/83, fotnot 2 ovan, punkt 16.

26 Det har exempelvis inte visats att kravet på att produkter vid export till Belgien skall vara märkta med ett óllstándsmimmcr oundvikligen skulle föranleda högre förpackningskostnader, eftersom en enhetlig förpackning sannolikt skulle vara märkt med vad som klart framgår är båda ländernas tillståndsnummer.

27 Min kursivering.

28 Det förefaller som om skyddet för människors liv och hälsa är den mest framträdande motiveringen för det belgiska tillståndsförfarandet, med beaktande av den roll som den minister med ansvar för folkhälsan har och dennes skyldighet att samråda med Hoge Gezondheidsraad.

29 Dom av den 12 mars 1987, kommissionen mot Tyskland (178/84, Ree. s. 1227, punkt 44). Se även dom av den 14 juli 1983, Sandoz (174/82, Rec. s. 2445), av den 10 december 1985, Motte (247/84, Rec. s. 3887), och av den 6 maj 1986, Muller m. fl. (304/84, Rec. s. 1511).

30 272/80, Biologische Producten, fotnot 1 ovan, punkt 14.

31 174/82, Sandoz, fotnot 28 ovan, punkt 16.

32 178/84, kommissionen mot Tyskland, fotnot 28 ovan, punkt 44 (min kursivering).

33 178/84, fotnot 28 ovan, punkt 45. Detta uttalande är en omskrivning av punkt 26 i domen i mil 304/84, fotnot 28 ovan, men innehåller därutöver en särskild hänvisning till proportionalitctsprincipcn.

34 178/84, fotnot 28 ovan, punkt 46.

35 304/84, fotnot 28, punkt 26.

36 272/80, fotnot 1 ovan, punkterna 14 och 15.