Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio La Pergola föredraget den 4 juli 1996

1 Originalspråk: italienska.

2 Föreliggande fall regleras av rådets direktiv 64/433/EEG av den 26 juni 1964 om hygicnproblcm som påverkar handeln med färskt kött inom gemenskapen (EGT L 121, 1964, s. 2012), i dess lydelse enligt rådets direktiv 91/497/EEG av den 29 juli 1991, som ändrar och konsoliderar direktiv 64/433/EEG om hygicnproblcm som påverkar handeln med färskt kött inom gemenskapen och utvidgar det till att även avse produktion och saluhållandc av färskt kött (EGT L 268, s. 69). Finansieringen av besiktningarna regleras genom rådets direktiv 85/73/EEG av den 29 januari 1985 om finansiering av hygicnundcrsökningar och kontroller av färskt kött och fjädcrfäkött (EGT L 32, s. 14), i dess lydelse enligt rådets direktiv 88/409/EEG av den 15 juni 1988 om fastställande av hygicnrcglcr som skall tillämpas på kött som är avsett för den inhemska marknaden och om storleken på de avgifter som skall tas ut i enlighet med direktiv 85/73/EEG om besiktning av sådant kött (EGT L 194, s. 28), och genom rådets beslut 88/408/EEG av den 15 juni 1988 om fastställande av nivåerna på det bidrag som skall uppbäras för de kostnader som orsakas av hygicnundcrsökningar och kontroller av färskt kött i enlighet med direktiv 85/73/EEG (EGT L 194, s. 24; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå) samt genom rådets direktiv 93/118/EEG av den 22 december 1993 om ändring av direktiv 85/73/EEG om finansiering av hygicnundcrsökningar och kontroller av färskt kött och fjädcrfäkött (EGT L 340, s. 15).

3 Se artikel 3.1. A b och 3.1. A d, kapitlen VI och VIII i bilaga I, samt artikel 9 i direktiv 64/433/EEG i dess lydelse enligt direktiv 91/497/EEG.

4 Se dom av den 23 februari 1988, 131/86, Förenade kungariket mot rådet (Ree. 1988, s. 905).

5 Enligt bestämmelse nr 27 c i bilaga 1 till direktiv 64/433/EEG i dess lydelse enligt direktiv 91/497/EEG skall besiktning före slakt även göra det möjligt att fastställa om djuren är utmattade, upphetsade eller skadade. Om sa är fallet föreskrivs att slakten skall skjutas upp en tillräckligt lång tid för att slaktdjuret skall kunna vila ut. Det är uppenbart att undersökningen endast kan utföras då djuret lever: tillstånd av trötthet eller upphetsning kan nämligen inte noteras i en slaktad djurkropp.

6 Se dom av den 17 december 1981, Ludwigshafcncr Walzmühle mot rådet och kommissionen (förenade målen 197— 200, 243, 245 och 247/80, Rec. s. 3211) och av den 21 februari 1990, Wuidart, (förenade målen C-267/88 till C-285/88, Rec. s. I-435, punkt 14). Min kursivering.

7 Se domarna av den 5 februari 1976, Bresciani (87/75, Rec. s. 129) och av den 15 december 1993, Ligur Carni (förenade målen C-277/91, C-318/91 och C-319/91, Ree. s. I-6621). Det behöver knappast påpekas att de domarna, som Bakers har åberopat till stöd för sin ståndpunkt, inte alls är relevanta för föreliggande fall. I de målen rörde det sig nämligen om pålagor som en medlemsstat ensidigt hade ålagt för att finansiera vetcrinärbesiktningar. Domstolen hade således att avgöra huruvida de avgifterna utgjorde hinder för den fria rörligheten för varor, som är förbjudna enligt fördraget. Här rör det sig istället om en reglering som gemenskapen har fastslagit och som skall tillämpas enhetligt i alla medlemsstaterna. Dessutom, som jag kommer att konstatera nedan, bärs kostnaderna för vetcrinärbesiktningarna inledningsvis av de som driver slakteriet och därefter kan dessa vidarebefordra dem till den som har begärt slakten. Som den brittiska regeringen och Woodspring med rätta har påpekat, bärs kostnaderna i slutänden av köttkonsumenten ocn blir således en komponent i varans pris. Således uppfylls kravet, som domstolen erinrade om i de ovan nämnda domarna, att kostnaderna skall bäras av allmänheten som drar nytta av de fördelar som följer av besiktningarna.

8 Min kursivering.