lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Giuseppe Tesauro föredraget den 24 oktober 1996

CELEX
61995CC0169
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 257, s. 45.

3 EGT C 178, s. 4. Beslutet avsåg i själva verket enbart de tillskott som beviljats av de lokala myndigheterna, eftersom det tillskott på 975905000 PTA som beviljats av den spanska regeringen hade ansetts utgöra en del av ett allmänt system för regionalt stöd som redan tidigare hade anmälts till och godkänts av kommissionen och det följaktligen inte var fråga om detta stöds förenlighet med den gemensamma marknaden. Cook hade för övrigt underrättats om denna slutsats genom en skrivelse av den 13 mars 1991.

4 Mål C-198/91, Cook mot kommissionen (Rec. 1993, s. I-2487).

5 Det är bland annat fråga om några konkurrentföretag till PYRSA belägna i Spanien, Frankrike, Italien, Tysklandoch England, förutom PYRSA självt och de europeiska stålgjuterisammanslutningarnas kommitté, som har ingett en tablå med uppgifter om gjuterikapaciteten för stål i olika europeiska länder.

6 Provinsen Teruel förekommer nämligen uttryckligen bland de regioner som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 92.3 a och som nämns i ett meddelande från kommissionen i denna fråga (88/C 212/02, EGT C 212, s. 2, i synnerhet I.4 och bilaga I).

7 I beslutet hänvisas till dom av den 14 september 1994 i förenade målen C-278/92, C-279/92 och C-280/92, Spanien mot kommissionen — Hytasa (Rec. 1994, s. I-4103) och påstås att domstolen i denna dom förklarade att stöd som beviljats på grundval av ett särskilt beslut kan anses vara regionalt stöd som är förenligt med artikel 92.3 a om det faktiskt bidrar till den långsiktiga utvecklingen av regionen utan att ogynnsamt påverka det gemensamma intresset och konkurrensförhållandena inom gemenskapen. I verkligheten är detta citat inte korrekt, eftersom avsikten med denna fras är att avspegla kommissionens riktlinje (punkt 50). På denna speciella punkt tar emellertid domstolen inte ställning förrän senare, när den fastslår att kommissionen enligt fast rättspraxis vid tillämpningen av artikel 92.3 i fördraget har ett stort handlingsutrymme vars utövande innebär ekonomiska och sociala bedömningar som måste göras i ett gemenskapssammanhang (punkt 51).

8 Artikel 92.3 i fördraget har följande lydelse: Som förenligt med den gemensamma marknaden kan anses a) stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det rader allvarlig brist på sysselsättning, ... c) stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset...

9 Dom i mälet Cook (ovan nämnd i fotnot 3), punkterna 37 och 38.

10 Förslag till avgörande av den 31 mars 1993 i det nämnda målet Cook, punkt 53. Detta krav, som redan uttryckligen har formulerats av kommissionen i Första rapporten om konkurrenspolitiken (punkt 142), upprepades i meddelandet om metoderna för tillämpning av artikel 92.3 a och 92.3 c på regionala stöd (nämnt ovan i fotnot 5; fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå), i vilket kommissionen har preciserat att stödet, för att omfattas av undantaget i artikel 92.3 a i fördraget, inte får leda till att det på gemenskapsnivå skapas en sektoriell överkapacitet som gör att det sektoriella problem som skapas på gemenskapsnivå är allvarligare än det ursprungliga regionala problemet.

11 Det nämnda förslaget till avgörande, punkt 53.

12 Detta resonemang förefaller för övrigt vara helt i linje inte enbart med de riktlinjer som kommissionen vid flera tillfällen har gett uttryck för (till exempel i det ovannämnda meddelandet av är 1988), utan även med den ståndpunkt som generaladvokaten Jacobs har intagit i sitt förslag till avgörande i målet Hytasa (förslag till avgörande av den 23 mars 1994 i målet Hytasa, ovan nämnt i fotnot 6, punkt 43—45). Detta förslag till avgörande har emellertid den spanska regeringen åberopat till stöd för sin uppfattning.

13 Se punkt V fjärde stycket i beslutet.

14 Se till exempel dom av den 21 mars 1990 i mål C-142/87, Belgien mot kommissionen (Rec. 1990, s. I-959, punkt 66).

15 Dom av den 20 september 1990 i mål C-5/89, kommissionen mot Tyskland (Rec. 1990, s. I-3437, punkt 14).

16 I sådana fall ankommer det på den nationella domstol därtalan eventuellt väcks att bedöma omständigheterna i det förevarande fallet. Se den ovannämnda domen kommissionen mot Tyskland, punkt 16.

17 Den ovannämnda domen i målet kommissionen mot Tyskland, punkt 17. Se även den ovannämnda, senare domen i målet Hytasa, punkt 76.

18 Jag erinrar i detta avseende om att domstolen, i det enda fall som den har erkänt att berättigade förväntningar hos det företag som åtnjuter stöd bör ges rättsligt skydd, fäste avgörande vikt vid kommissionens beteende. Jag syftar på domen i målet RSV mot kommissionen, i vilken domstolen fastslog att den försening (mer än 26 månader) varmed kommissionen hade antagit ett beslut i enlighet med artikel 93.2 kunde framkalla berättigade förväntningar hos sökanden av sidan art att det hindrar kommissionen från att ålägga de nederländska myndigheterna att besluta om återbetalning av stödet, trots att det i det förevarande fallet var ostridigt att stödet hade utbetalats innan det anmäldes (dom av den 24 november 1987 i mål 223/85, Rec. s. 4617, punkterna 16 och 17).

19 Dom i det ovan vid flera tillfällen nämnda målet kommissionen mot Tyskland.

20 I praktiken inom ramen för en talan med stöd av artikel 173, men väckt av företaget självt vid förstainstansrätten eller, i förekommande fall, via den nationella domstolen som grund för bestridande av de krav pä återbetalning som staten har framställt för att verkställa kommissionens beslut. Jag erinrar i detta avseende om att domen i målet RSV (ovannämnd i fotnot 17) meddelades just till följd av en talan om ogiltigförklaring väckt (vid den tidpunkten vid domstolen) av företaget, som åberopade sina berättigade förväntningar.