Förslag till avgörande av generaladvokat Michael B. Elmer föredraget den 10 december 1996
1 Originalspråk: danska.
2 EGT L 386, s. 1.
3 EGT L 43, 1960, s. 921 [fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].
4 EGT 9, 1963, s. 62 [fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].
5 Vidare skall nämnas att rådett direktiv 73/183/EEG av den 28 juni 1973 om upphävande av begränsningar i ctablcringsfrihcten och i friheten att tillhandahålla tjänster vid självständig verksamhet hos banker och andra finansiella institut (EGT L 194, s. 1) och rådets första direktiv 77/780/EEG av den 12 december 1977 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att suru och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 322, s. 30) gällde. Genom det förstnämnda direktivet harmoniserades inte medlemsstaternas lagstiftningar vad gäller rätten att bevilja lån mot pant i fast egendom, och del sistnämnda direktivet rörde enbart frågan om etablering.
6 Se dom av den 11 november 1981 i mål 203/80, Casati (Rec. 1981, s. 2595), punkt 8— 13.
7 REG 1995, s. I-3955.
8 Mäl C-76/90, Säger (Rec. 1991, s. I-4221).
9 Se dom av den 3 december 1974 i mil 33/74, Van Binsbergen (Rec. 1974, s. 1299).
10 Dom av den 17 december 1981 i mål 279/80, Webb (Rec. 1981, s. 3305), punkt 17.
11 Den ovan nämnda domen i målet Webb, punkt 20.
12 Dom av den 4 december 1986 i mål 205/84, kommissionen mot Tyskland (Rec. 1986, s. 3755), punkt 27, i mål 252/83, kommissionen mot Danmark (Rec. 1986, s. 3713), i mål 220/83, kommissionen mot Frankrike (Rec. 1986, s. 3363) och i mål 206/84, kommissionen mot Irland (Rec. 1986, s. 3817).
13 Sc bland annat dom av den 24 mars 1994 i mål C-275/92, Schindler (Rec. 1994, s. I-1039), punkt 58.
14 Se i detta avseende artikel 1.2 a i radcu direktiv 87/102/EEG av den 22 december 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumcntkrcdilcr, som har ändrats genom rådets direktiv 90/88/EEG av den 22 februari 1990 om ändring av direktiv 87/102/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumcnlkrcditcr (EGT L 61, s. 14). Direktivet utgör för övrigt inte hinder mot att medlemsstaterna utvidgar tillämpningen av direktivets regler till att även gälla andra än konsumenter.
15 Rec. 1988, s. 4769.