Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio La Pergola föredraget den 20 mars 1997

1 Originalspråk: italienska.

2 Rådets direktiv 83/182/EEG av den 28 mars 1983 om skattebefrielser inom gemenskapen för vissa transportmedel som tillfälligt införs från en annan medlemsstat (EGT L 105, s. 59).

3 Dom av den 2 augusti 1993 i mål C-9/92, Kommissionen mot Grekland (Rec. 1993, s. I-4467). Mer allmänt kan det vara lämpligt att nämna några av de viktigare domarna där domstolen nar måst, direkt eller indirekt, behandla frågor om systemet med skattebefrielser vid tillfällig införsel, det vill säga domar av den 9 oktober 1980 i mål 823/79, Carciati (Ree. 1980, s. 2773), av den 11 december 1984 i mål 134/83, Abbink (Ree. 1984, s. 4097), av den 3 oktober 1985 i mål C-249/84, Profant (Rec. 1985, s. 3237), av den 6 juli 1988 i mål 127/86, Lcdoux (Ree. 1988, s. 3741) och av den 23 april 1991 i mål C-297/89, Ryborg (Ree. 1991, s. I 1943).

4 Artikel 4, som är den bestämmelse som är relevant i sammanhanget, avser skattebefrielse för tillfällig införsel av privata fordon för affärsmässigt bruk. För detta fall föreskrivs villkor som på många sätt motsvarar dem som gäller för införsel för privat bruk. Den enskilda person som inför det privata fordonet måste ha sin normala hemvist i en annan medlemsstat än den dit den tillfälliga införseln sker, han får inte använda fordonet inom den medlemsstat dit den tillfälliga införseln skett för att frakta passagerare mot hyra eller vederlag av något slag, eller för industriell eller kommersiell transport av gods, vare sig det sker mot betalning eller inte. Det privata fordonet får inte överlåtas, hyras ut eller lånas ut i den medlemsstat dit den temporära införseln skett. I punkt 2 i bestämmelsen föreskrivs att skattebefrielse för affärsmässigt bruk skall gälla en sammanhängande eller inte sammanhängande tid av sex månader per tolvmånadcrspcriod.

5 De särskilda fallen av tillfällig införsel anges i artikel 5. I bestämmelsen föreskrivs att privata fordon som införs tillfälligt skall vara undantagna från skatt under obegränsad tid när ett privat fordon, registrerat i användarens normala hemviststat regelbundet används för resan från hans bostad till hans arbetsplats vid ett företag på en annan medlemsstats territorium och omvänt. Däremot är tiden för skattebefrielse begränsad när en student använder ett privat fordon, som är registrerat i hans bosättningsland, på en annan medlemsstats territorium, i vilken han bor uteslutande för att bedriva sina studier.

6 Genom bestämmelserna i artikel 9, Särskilda regler tillåts medlemsstaterna att bibehålla eller införa förmånligare regler än dem som föreskrivs i direktivet. Särskilt anges möjligheten att, på begäran av importören, tillåta tillfällig införsel under längre tid än vad som avses i gcmcnskapsbcstämmclsen. Lagstiftaren har emellertid bemödat sig att fastställa en bestämd gräns för detta område av fritt skön som medgivits medlemsstaterna: medlemsstaterna får under inga omständigheter (punkt 2) under åberopande av detta direktiv tillämpa skattebefrielser inom gemenskapen som är mindre gynnsamma än dem som de skulle bevilja med avseende på transportmedel som har sitt ursprung i ett tredje land.

7 Beslutet har senare ändrats genom beslut nr D-247/13 av den 1 mars 1988, FEK (Republiken Greklands officiella tidning — 1951, B/6 —4 —88).

8 Vad gäller påföljder innehåller beslutet en komplicerad reglering som det för fullständighctcns skull bör redogöras för. I artikel 10.1 föreskrivs för det fall återutförseln inte sker inom föreskriven tid a) en schablonmässig tilläggsavgift på 10000 DR; b) en tilläggsavgift vars storlek beror på fordonets cylindcrvolym för varje dag fordonet befinner sig på grekiskt territorium efter sista datum för återutförseln; c) väetrafikskatt för samma tidsperiod. Om det vid begäran om skattebefrielse lämnas felaktiga uppgifter till administrationen föreskrivs i artikel 10.5 au tilläggsavgifter enligt a och b ovan skall betalas för varje dag fordonet befann sig på grekiskt territorium efter införseln. Slutligen preciseras i artikel 10.8 att det skall ske en kumulcrad uppbörd av tilläggsavgifterna ifall flera överträdelser begås.

9 Republiken Greklands yttrande, s. 17 och 18. I dessa nämns artikel 3 (privatperson som inför de ovannämnda föremålen), artikel 5.1 (vid införsel av privata fordon), artikel 4 (privatpersonen som inför privatfordonct) och artikel 5.1 a) och b) (vid användning av ett privatfordon).

10 Den ovan nämnda domen i målet Abbink åberopas.

11 Det hänvisas till bestämmelsen i artikel 3 a) och 3 bb), där det anges att privatpersonen som inför de ovannämnda föremålen måste ... använda de ovannämnda transportmedlen för privat bruk.

12 Till stöd för denna ståndpunkt anförs sådana exempe! pä hinder för ¿en fria rörligheten som skulle följa av en kvantitativ begränsning av införseln, till exempel ett fordon som är stillastående till följd av en bilolycka eller när det i en familj finns flera användare av motorfordon.

13 I kommissionens förslag KOM (75) 527 av den 24 oktober 1975 erkändes behovet av att reglera införseln av personbilar på den inre marknaden pä grund av att de internationella konventionerna i ämnet inte var anpassade efter gemenskapens ekonomiska verklighet. Dessa är New Yorkkonvcntioncn av den 4 juni 1954 och konventionen om skattesystemet för privatbilar i internationell trafik, sluten i Geneve den 18 maj 1956. Konventionernas texter står att finna i FN:s traktatsamling, volym 282, s. 249 respektive volym 339, s. 3. För en undersökning av konventionernas innehall, se den ovan nämnda domen i mil 823/79, Carciati, punkt B a) (Ree. 1980, särskilt s. 2775).

14 Ovan nämnda förslag frän kommissionen av den 24 oktober 1975, nr 1. Se även kommissionens meddelande KOM (89)359 slutlig, punkt 1 av den 28 juli 1989 om tillfällig införsel av privatfordon för affärsmässigt och privat bruk.

15 Den ovannämnda domen av den 2 augusti 1993, kommissionen mot Grekland, punkt 38. Se även den ovannämnda domen, Garciati, punkt 9.

16 KOM (87) 14 slutlig av den 2 januari 1987 om förslag till ändring av direktiv 83/182/CEE, punkt 1. Se även ovan nämnda KOM (89) 359 slutlig, punkt 1.

17 Det ovannämnda dokumentet KOM (89) 359 slutlig, punkt 1.

18 Se också, trots att den direkt angår det system som gällde del sjätte direktivet —direktiv 83/182 hade ännu inte antagits — , den ovannämnda domen i målet Ledoux, i vilken det förklaras att medlemsstaterna när de bestämmer villkoren för mcrvärdcsskattcbcfriclsc för fordon som är underkastade systemet för tillfällig införsel måste ta hänsyn å ena sidan till målet att harmonisera mervärdesskatten, vilket är ... uppnåendet av en faktisk liberalisering av personers och egendoms rörlighet ..., å andra sidan till målet att förebygga bedrägeri, flykt och missbruk av tillfälligt medgivande (punkt 10).

19 Se i detta hänseende, som ett enkelt exempel, nämnda meddelande från kommissionen i vilket (s. 4— 6) det enbart hänvisas till singular (liksom i själva titeln till kommissionen). Importörens familjemedlemmar kan använda fordonet, studenten har rätt till tillfällig skattebefrielse för sitt fordon så länge hans studier pågår, en person bosatt i en medlemsstat vars fordon blir stillastående under en utlandsvistelse, kan under den tid reparationen tar använda ett privatfordon som är registrerat i en annan medlemsstat. För övrigt är det lämpligt att fästa uppmärksamheten på att denna brist på bestämdhet återverkar på de nationella till -lämpningsföreskriftcrna som är formulerade med nära hänvisning till vad som föreskrivs i de gcmcnskapsrättsliga bestämmelserna. Se till exempel irländska European Communities (Exemption from Import charges of certain vehicles etc., temporarily imported) Regulations från år 1983 (S. I. N. 422 från 1983, artiklarna 4(i) och 5 (i)) och portugisiska Dccrcto-Lcy nr 129/90 (DDR nr 90 av den 18 april 1990, artiklarna 2 och 4). För en specifik begränsning se de franska gcnomförandcbcstämmclscrna. I dekretet av den 30 december 1983, Conditions d'application du régime dc l'importation en franchise temporaire de certains moyens de transports et d'autres biens destinés à l'usage personnel des voyageurs non résidents (JORF av den 18 januari 1985, s. 634) föreskrivs nämligen i artikel 5.1 att skattebefrielsen är begränsad till ett enda fordon, dock att det finns möjlighet att ställa säkerhet i fall då fler fordon införs.

20 Ovannämnda dokument KOM (75) 527 slutlig, s. 2.

21 För övrigt kan det konstateras i den dagliga verkligheten att privatbilarna kan ha olika egenskaper och följaktligen användas i olika syfte. Tänk till exempel på fordon som jeepar eller spider, vilkas användning — åtminstone i allmänhet, om man ser till den överraskande ökningen av jeepar med oroande namn i stadsbilden — har olika möjliga användningsområden. I många fall måste således privatbilar, i ekonomiska ordalag, anses som föremål som inte är utbytbara sinsemellan.

22 Se den ovannämnda domen i målet C-9/92, kommissionen mot Grekland, punkterna 37 och 39.

23 Ovannämnd dom i mil 823/79, Carciati, punkt 10.

24 Vid närmare undersökning är, som kommissionen påpekar, begränsningarna mer restriktiva för fordon som införs för affärsmässigt bruk. Till skillnad från dem som införs för privat bruk kan nämligen inte dessa lånas ut till dem som inte är bosatta i landet. Se artiklarna 3 b): eller lånas ut till någon som är bosatt i den staten och 4 b): fordonet inte ... lånas ut i den medlemsstat dit den temporära införseln skett.

25 Alla parterna är överens om att anse att bestämmelsen i artikel 3 i direktivet är direkt tillämplig. Kommissionen anser däremot, till skillnad från de andra parterna, inte att artikel 9.1 är direkt tillämplig, eftersom denna ger en möjlighet till medlemsstaterna.

26 Dom av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Becker (Rec. 1982,s. 53, punkt 25).

27 Dom av den 16 december 1992 i mål C-210/91, Kommissionen mot Grekland (Ree. 1992, s. I-6735, punkt 19).

28 Dom av den 25 februari 1988 i mål 299/86, Drcxl (Rcc. 1988, s. 1213, punkt 17).

29 Den ovannämnda domen i målet Carciati, punkt 9.

30 Domar av den 11 november 1981 i mål 203/80, Casati (Rcc. 1981, s. 2595, punkt 27) och av den 31 januari 1984 i de förenade målen 286/82 och 26/83, Luisi och Carbone, (Rcc. 1984, s. 377).

31 Dom av den 2 oktober 1991 i mål C-7/90, Vandcvcnnc (Rcc. 1991, s. I-4371), citerad dom i mål 299/86, Drcxl, punkt 18 och dom av den 12 december 1989 i mål C-265/88, Messner (Rcc. 1989, s. 4209 punkt 14).

32 Se senast dom av den 23 januari 1997 i mål C-29/95, Pastoors och Trans-Cap (REG 1997, s. I-285, punkt 24). Även från denna synpunkt anser jag det nödvändigt att erinra om att enligt kommissionens anvisningar i redan nämnda dokument KOM (87) 14 slutlig artikel 11.3 borde ha ändrats genom inskjutande av en uttrycklig hänvisning till kravet att sanktionerna som föreskrivs på nationell nivå måste vara förenliga med proportionalitctsprincipcn. Det är fråga om samma hänvisning som kommissionen själv förband med vad som beslutats i domen i målet Carciati, se s. 10, 11 och 14 i nämnda dokument.

33 Således ett straff i teknisk mening enligt Zanobinis definition, se Le sanzioni amministrative, Turin, 1924, s. 2.

34 Det finns nämligen utöver den proportionella sanktionen administrativa sanktioner som är indelade i ett minimum och ett maximum av fasta penningsanktioncr. För en dogmatisk redogörelse för fenomenet se C. E. Palicro, A. Travi, Sanzioni amministrative i EdD, Milano, s. 345.

35 Se rådets förordning (EEG) nr 1855/89 av den 14 juni 1989 om tillfällig införsel av transportmedel (EGT L 186, s. 8).

36 Denna slutsats följer i andra sidan enligt min mening även med hänsyn till den delvis kompensatoriska funktion som måste tillerkännas sanktionsbcstämmclscn. Det förefaller mig inte rättscnligt att genom rättsordningens rcaktionssystcm mot ett olagligt beteende ålägga betalning av sådana pålagor på dessa fordon. Man kan argumentera i denna riktning med utgångspunkt från vad som beslutats i domen i målet Watson och Bclmann, i vilket ett beslut om utvisning av personer som är skyddade av gemenskapsrätten ansågs strida mot gemenskapens bestämmelser eftersom denna åtgärd utgör nekande av den rättighet som ges och garanteras i fördraget; dom av den 7 juli 1976 i mål 118/75 (Ree. 1976, s. 1185, punkterna 20 och 21).

37 Dom av den 29 februari 1996 i mål C-193/94 (REG. 1996,s. I-929, punkt 37).

38 Den ovannämnda domen i målet Drcxl.

39 Den ovannämnda domen i målet Ledoux, punkt 15.

40 Den ovannämnda domen i målet Profant, punkt 27.

41 Se citerade dokument KOM (87) 14 slutlig, s. 10 och 17.

42 Från denna aspekt förefaller det mig nödvändigt att framhålla att Sigfricd Klattncrs anmärkningar är grundade på en felaktig förutsättning, den att sanktionen skulle ha beslutats för att han hade överskridit tidsgränsen för befrielse med 16 dagar. Detta påstående förefaller mig inte korrekt, eftersom sanktionen, såsom framhållits vid forhandlingen, beslutats av den grekiska administrationen uteslutande enligt artikel 10.7, vilken, som jag redan har framhållit, gäller andra överträdelser än enbart försening, som regleras i artikel 10.1.

43 Den ovannämnda domen i målet Drexl.

44 Kommissionen mot Grekland. Ansökan inkom den 10 november 1995.

45 Ovan citerad dom i mål C-299/86, punkt 23. Se även dom av den 2 augusti 1993 i mål C-276/91, kommissionen mot Frankrike-Patron (Rcc. 1993, s. I-4413). Även det fallet gällde den franska rättsordningens Sanktionssystem för överträdelser av momsbcstämmclscrna begångna inom landet och dem som begås vid import.

46 Den ovannämnda domen i målet Skanavi, punkt 37.

47 Den ovannämnda domen i målet Pastoors och Trans-Cap, punkt 24— 26.

48 Se kommissionens yttrande, s.20.

49 Förslag till avgörande i målet Watson och Belmann, punkt 6.

50 Ytterligare en aspekt. Siegfried Klattncr har gjort gällande att ett beräkningssystem för sanktionen som fastställs enligt de linjer den grekiska regeringen har anvisat skulle leda till en dubbel beskattning. Emellertid måste man komma ihåg att den importerande medlemsstaten enligt domarna av den 5 maj 1982 i mål 15/81, Schul I (Ree. 1982, s. 1409) och av den 21 maj 1985 i mål 47/84, Schul II (Rec. 1985, s. 1491) skall ta hänsyn till den moms som betalats i ursprungslandet för att undvika att den införda varan undergår en andra beskattning. Det framgår enligt mitt sätt att se av vad som då sagts att staterna skall ta hänsyn till den mervärdesskatt som inbetalats i ursprungslandet när de fastställer det bötesbelopp som skall betalas när detta belopp beror på den mervärdesskatt som skall betalas i den importerande medlemsstaten. I motsatt fall skulle sanktionssystcmet gå utöver sitt kompensatoriska och bestraffande syfte och i stället bli ett oacceptabelt hinder för import.

51 Den ovannämnda domen i målet Drexl, punkterna 22 och 23, och den ovannämnda domen i målet kommissionen mot Frankrike.