Förslag till avgörande av generaladvokat
1. Europaparlamentet har i förevarande mål väckt talan om ogiltigförklaring av rådets beslut 95/468/EG av den 6 november 1995 om gemenskapsbidrag till informationsutbyte med stöd av telematik mellan förvaltningar inom gemenskapen (IDA). Kritiken avser den omständigheten att beslutet antagits med stöd av artikel 235 i fördraget. Enligt parlamentet borde det ifrågasatta beslutet i stället ha antagits med stöd av artikel 129d. Även kommissionen, som har intervenerat till stöd för sökanden, har yrkat ogiltigförklaring av beslutet och anfört att sistnämnda bestämmelse borde utgöra den rättsliga grunden för rättsakten i fråga.
2. Innan jag prövar parternas argument vill jag i korthet nämna det förfarande som ledde till att beslutet antogs.
3. Sedan detta klargjorts, kan talan prövas i sak. Som jag påpekat ovan antogs beslutet med stöd av artikel 235. Enligt fast rättspraxis [kan] artikel 235 i fördraget... användas som rättslig grund för en rättsakt enbart om gemenskapsinstitutionerna inte enligt någon annan bestämmelse i fördraget har den behörighet som krävs för att utfärda denna rättsakt. Det rör sig således om en subsidiär regel som uteslutande kan åberopas när det saknas andra mer specifika regler om tilldelande av befogenheter. När rådet försvarar sitt val av artikel 235, utgår det just från övervägandet att det i förevarande fall inte fanns någon annan grund för gemenskapsbefogenhet än den allmänna och subsidiara grund som artikel 235 utgör.
4. För att detta mål skall ges en korrekt lösning, skall det kriterium tillämpas som fastslagits i domstolens fasta rättspraxis. Det är syftet med och innehållet i det ifrågasatta beslutet som skall beaktas för att bedöma om rådet kunde anta beslutet i fråga med stöd av artikel 235 eller inte. Jag kommer nedan att förklara skälen till att jag anser att den ifrågasatta rättsakten omfattas av tilllämpningsområdet för avdelning XII i fördraget om transeuropeiska nät.
5. Om syftet med och innehållet i beslutet beaktas, är det klart att gemenskapslagstiftarens åtgärd avser transeuropeiska informationsnät. Den omständigheten att det i nionde övervägandet anges att huvudsyftet med rättsakten är att underlätta samarbete mellan förvaltningar anser jag inte vara av avgörande betydelse. Nyssnämnda resultat är endast en konsekvens av att informationsnät upprättas. Det omedelbara syftet med åtgärden är kort och gott att underlätta användningen av telematik för utbyte av information som rör den inre marknadens funktion. Med avseende på detta syfte föreskrivs i fördraget en specifik politik och specifika gemenskapsåtgärder som regleras i ett särskilt avsnitt. Jag anser dessutom att det är naturligt att upprättandet av driftskompatibla nät även tjänar andra syften vilka, som i vårt fall, underlättar samarbetet mellan förvaltningar. Detta hindrar emellertid inte att beslutet faller inom ramen för gemenskapens åtgärder i fråga om transeuropeiska nät.
6. I det avseendet måste ett första konstaterande göras. Beslutet rör till en del gemenskapsfinansiering av transeuropeiska informationsnät. Detta är heller inte stridigt mellan parterna och medges även av rådet självt. Svarandeinstitutionen har nämligen inte ifrågasatt att det förekommer finansiering av projekt som avser transeuropeiska informationsnät, utan snarare gjort gällande att dessa projekt inte ingick i en tidigare förekommande serie riktlinjer i den mening som avses i artikel 129c.1 första strecksatsen. Det är av sistnämnda skäl som det skulle vara uteslutet att anta den ifrågasatta rättsakten med stöd av den tredje strecksatsen i samma bestämmelse.
7. Som jag redan har påpekat står beslutets ursprung att finna även i kommissionens förslag om upprättande av riktlinjer. Samtliga kännetecken som är utmärkande för riktlinjer i den mening som avses i artikel 129c.l är för handen i det aktuella beslutet. Enligt bestämmelsen i fråga omfattar riktlinjerna mål, prioriteringar och huvudlinjer för de åtgärder som förutses när det gäller de trans eu rop eis ka näten; i dessa riktlinjer skall projekt av gemensamt intresse preciseras.
8. Såsom framgår av bedömningen ovan definieras i det omtvistade beslutet i allt väsentligt riktlinjer i den mening som avses i artikel 129c.1 första strecksatsen. Dessutom tilldelas projekt av gemensamt intresse gemenskapsstöd i enlighet med bestämmelsen i den tredje strecksatsen. Mot denna bakgrund var det dessa bestämmelser som skulle ligga till grund för gemenskapens ingripande och inte artikel 235.
9. Mot bakgrund av det anförda anser jag sammanfattningsvis att innehållet i det omtvistade beslutet omfattas av de gemenskapsbefogenheter som föreskrivs i artikel 129c.l första, andra och tredje strecksatsen. Genom beslutet fastslås riktlinjer, säkerställs nätens driftskompatibilitet och tilldelas finansiella bidrag från gemenskapen. Beslutet i fråga skulle således antas med stöd av artikel 129c.1. Rådet kunde däremot inte anta det med stöd av artikel 235. Den ifrågasatta rättsakten saknar således korrekt rättslig grund och skall därför ogiltigförklaras.
10. Kommissionen har dessutom begärt att domstolen till viss del skall ogiltigförklara beslutet i fråga, närmare bestämt artikel 2.2 i detta. Eftersom beslutet skall ogiltigförklaras i sin helhet på grund av att det saknar korrekt rättslig grund, saknar emellertid yrkandet om ogiltigförklaring till viss del föremål.
11. Jag skall avslutningsvis kortfattat beröra yrkandet om att verkningarna av beslutet skall bestå i enlighet med artikel 174 andra stycket. Rådet har nämligen begärt att domstolen, om beslutet ogiltigförklaras, skall förklara att verkningarna av beslutet skall bestå. Kommissionen har tillstyrkt begäran. Parlamentet intar motsatt ståndpunkt.
Förslag till avgörande
Med beaktande av det ovanstående föreslår jag att domstolen skall
1 Originalspråk: italienska.
2 EGT L 269, s. 23.
3 EGT C 105, s. 10.
4 EGT C 105, s. 12.
5 Att det ifrågasatta beslutet återger båda förslagen framgår även av den formella omständigheten att inte endast det förslag som avsåg IDA-åtgärder anges, då det i ingressen hänvisas till kommissionens förslag, utan även det förslag som avsåg riktlinjerna. Det hänvisas nämligen till EGT C 105, s. 10, vilken hänvisning avser just sistnämnda förslag.
6 Parterna är emellertid ense om att ändringarna i beslutet har gjorts i enlighet med den befogenhet att göra ändringar som rådet tillerkänns genom artikel 189a i fördraget.
7 Dom av den 26 mars 1996 i mål C-271/94, parlamentet mot rådet (REG 1996, s. I-1689), punkt 13.
8 Se dom av den 11 juni 1991 i mil C-300/89, kommissionen mot rådet (REG 1991, s. I-2867; svensk specialutgåva, häfte 11), punkt 10, av den 9 november 1995 i mil C-426/93, Tyskland mot ridet (REG 1995, s. I-3723), punkt 29, samt i det ovannämnda milet C-271/94, punkt 14.
9 Andra övervägandet.
10 Första övervägandet.
11 Tredje övervägandet.
12 Femte övervägandet.
13 Artikel 2.1 har följande lydelse: Följande projekt definieras härmed som sådana projekt för informationsutbyte med stöd av telematik mellan förvaltningar som kräver gemenskapsstöd: Praktiskt införande av elektronisk post på grundval av X.400. Förbättring av informationsutbytet med stöd av telematik mellan medlemsstater samt mellan medlemsstaterna och gemenskapens institutioner. Underlättande av gemenskapens beslutsprocess, det vill säga i huvudsak förmedling och hantering av officiella dokument. Framsteg vad gäller följande horisontella verksamheter: Tillhandahållande av allmänna tjänster som meddclandcövcrföring, filöverföring och databasåtkomst. Datastrukturer och rcfcrcnsmodcller som omfattar definition av gemensamma regler för systemarkitektur, standardiscringsaktivitctcr och praktiskt genomförande, särskilt NSPP (National Server Pilot Projects). Ramverk av juridisk och avtalsmässig natur samt kvalitetskontroll. Stöd för förberedande åtgärder för informationsutbyte med stöd av telematik mellan EG:s miljövårdsbyrå, Byrån för harmonisering av den inre marknaden (varumärken, ritningar och modeller), Europeiska byrån för utvärdering av läkemedel, Europeiska övervakningscnheten för droger och drogberoende samt Översättningscentret för unionens organ, på begäran av dessa organ.
14 I artikel 2.1 sjätte strecksatsen anges följande:Tullar och skatter VIES/SITES, Excises Control, Quota, Sccnt-CIS/Fiscal, Tarie, EBTI, Transit Fiske Fides Jordbruk Animo, Physan, Shift Social trygghet Sosent, Eures Offentlig upphandling Simap Hälsoskydd Care (tidigt varningssystem och läkemedelsövervakning), Rcitox Statistik SISR/DSIS (inklusive Extracom och SERT) Handelspolitik SIGL Konkurrenspolitik Fourcom Kultur ITCG (olaglig handel med kulturföremål)
15 Kommissionen biträds av en kommitté vilken skall verka enligt det förfarande som slås fast i artikel 4.
16 Se artikel 5.1.
17 Se artikel 5.2.
18 Ovan fotnot 6, i synnerhet sidorna I-1697 och I-1698.
19 I beslutet återges ett stort antal punkter ur kommissionens förslag till riktlinjer: artikel 2.1 första strecksatsen (införande av elektronisk post): se artikel 3 sjunde strecksatsen samt artikel 4, horisontella verksamheter, andra strecksatsen, artikel 2.1 andra strecksatsen (förbättring av informationsutbytet med stöd av telematik), det rör sig om en allmän formulering som sammanfattar samtliga horisontella verksamheter som avses i artikel 4 i förslaget, artikel 2.1 fjärde strecksatsen (gemensamma regler för systemarkitektur, standardiscringsaktiviteter): se artikel 3 femte och sjätte strecksatserna samt artikel 4, horisontella verksamheter, första strecksatsen, artikel 2.1 fjärde strecksatsen (ramverk av juridisk natur): kommissionen hade föreslagit att reglera denna aspekt inom ramen för det andra förslaget till beslut (IDA), rådet ansåg däremot att det rörde sig om en allmän frågeställning som skall räknas bland projekten av gemensamt intresse. Dessutom har de initiativ som anges i artikel 2.1 tredje, femte och sjätte strecksatserna i allt väsentligt motsvarigheter i förslaget till beslut om riktlinjer. Den enda skillnaden, vilket kommissionen har påpekat, består i framställningen. Medan det i förslaget angavs en lista över sektorer, anges i beslutet de redan existerande näten inom de sektorerna.
20 Min kursivering.
21 Tredje övervägandet.
22 Artikel 5.2 andra strecksatsen.
23 Dom av den 27 september 1988 i mål 165/87, kommissionen mot rådet (REG 1988, s. 5545; svensk specialutgåva, häfte 9), punkt 11.
24 Se artikel 129c.1 första strecksatsen jämförd med artikel 129d första stycket.
25 Se artikel 129c.1 andra och tredje strecksatserna jämfördmed artikel 129d andra stycket.
26 Rådet förefaller rent av hysa tvivel om att kommissionens begäran skulle vara förenlig med artikel 37 tredje stycket i EG-stadgan för domstolen. Parlamentet anser att den intervenerande institutionen gått utöver de gränser som fastslås i den bestämmelsen, eftersom den part vars yrkande biträds, det vill säga parlamentet, inte har begärt att artikel 174 andra stycket skall tillämpas. Således skulle begäran heller inte kunna framföras av kommissionen då denna intervenerar. Jag anser emellertid att det saknas fog för detta påpekande. Jag anser att kommissionens begäran inte skall anses vara ett yrkande i formell mening, utan snarare en uppmaning till domstolen att utöva en befogenhet som denna direkt tillerkänns i fördraget. Frågan är i varje fall irrelevant, eftersom rådet uttryckligen har begärt att artikel 174 andra stycket skall tillämpas och domstolen således under alla omständigheter måste uttala sig i frågan.
27 Ovan fotnot 6, punkterna 39 och 40