Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 16 december 1997

1 Originalspråk: franska.

2 ĽGT L 370, s. 1; svensk specialutgåva område 7, volym 3, s. 113. Denna förordning har crsatl rådets förordning (EEG) nr 543/69 av den 25 mars 1969 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter (ĽGT L 77, s. 49, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå), som den har efterträtt och ändrat, dock utan au, enligt första övervägandet i förordning nr 3820/85, underminera dess syften.

3 Första övervägandet i förordningen.

4 Enligt artikel 4.3 är således fordon som används för persontransporter i linjetrafik, om linjens längd inte överstiger 50 kilometer undantagna frän förordningens tillämpningsområde.

5 I den svenska förordningen 1993: 184 föreskrivs att förord-ningen inte skall tillämpas på vägtransporter som utförs av fordon som används av myndigheter för att tillhandahålla offentliga tjänster som inte konkurrerar med utövare av yrkesmässig trafik. EFTA:s övervakningsmyndighet anmälde den 24 oktober 1994 förordningen till kommissionen. Vid Konungariket Sveriges anslutning till unionen ersattes förordningen av en ny förordning, 1995: 521.

6 EGT L 370, s. 8; svensk specialutgåva område 7, volym 3, s. 120.

7 Dom av den 13 december 1991 i mål C-158/90, Nijs och Transport Vanschoonbeek-Mattcrnc (REG 1991, s. I-6035), punkt 11.

8 Begreppet linjetrafik för persontransporter avser enligt artikel 1.7 i förordningen transporter som motsvarar definitionen i artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 117/66 av den 28 juli 1966 om införande av gemensamma regler för internationella persontransporter med buss (EGT 147, 1966, s. 2688, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå): 1. Med linjetrafik avses den trafik som säkerställer transport av personer med viss regelbundenhet och mellan vissa punkter så att personer i denna trafik kan påstiga och avstiga vid på förhand fastställda hållplatser ....

9 Förordningen (1993: 184) om kör-och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter, som trädde i kraft den 18 mars 1993.

10 Se senast, avseende undantagen enligt artikel 4 i förordningen, dom av den 21 mars 1996 i mal C-39/95, Goupil (RUG 1996, s. I-1601), punkt 8, och dom av den 21 mars 1996 i mål C-335/94, Mrozek och Jager (RUG 1996, s. I-1573), punkt ·).

11 Domarna i de ovan nämnda målen Goupil (punkt 14) samt Mrozek och Jäger (punkt 15).

12 Den svenska förordningen, se ovan i fotnot 4 i detta förslag till avgörande.

13 Av upplysningarna i sak framgår nämligen att dessa transporter skall tillhandahållas på sträckor som kan uppgå till mer än 100 km, och som i samtliga fall överstiger 50 km.

14 Härmed avses fordon som används i samband med avloppsundcrhâl!, översvämningsskydd, vatten-, gas-och elförsörjning, underhäll och kontroll av allmänna vägar, avfallshantering, telcscrvicc, posttransporter, radio-och tclcvisionssändning samt pejling av sändare eller mottagare av radio-eller tclcvisionssignaler.

15 Domarna i de ovan nämnda målen Goupil (punkt 14) samt Mrozek och Jäger (punkt 15).

16 47/79, Rcc. 1979, s. 3639.

17 88/C 116/20 (EGT C 116, s. 15, fransk versioni vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå).

18 Sjätte övervägandet.

19 Artikel 2, min kursivering.

20 Den svenska regeringens företrädare bekräftade vid sammanträdet att tjänsten bestående av persontransporter med buss kan tillhandahållas av såväl myndigheter som privata företag som kan konkurrera sinsemellan eller med andra transportmedel.

21 C-116/91, REG 1992, s. I-4071.

22 Punkt 19.

23 Punkt 7.

24 Punkt 8, min kursivering.

25 Låt mig påpeka —utan att denna punkt liar diskuterats under förfarandet — att det inte förefaller råda något tvivel om att det t det föreliggande fallet rör sig om linjetrafik för persontransporter i den mening som avses i förordningen, vars definition har angetts i fotnot 7 i detta förslag till avgörande.

26 Se exempelvis dom av den 15 december 1993 i mål C-11Ó/92, Charlton m. fl. (REG 1993, s. I-6755), punkt 14.

27 Denna artikel har följande lydelse: Färdskrivarc skall vara installerade och användas i fordon, som är registrerade i en medlemsstat och som används för transporter på väg av passagerare med undantag för sådana fordon som avses ! [artikel) 14.1 i förordning ... nr 3820/85.

28 Punkt 13.