Domstolens dom (femte avdelningen) den 16 juli 1998

I mål C-136/96, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget, från Tribunal de grande instance de Paris, att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan

DOMSTOLEN (femte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden C. Gulmann samt domarna M. Wathelet (referent), J. C. Moitinho de Almeida, P. Jann och L. Sevón, generaladvokat: J. Mischo, justitiesekreterare: avdelningsdirektören H. A. Rühi,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från: The Scotch Whisky Association, genom advokaten E. Borysewicz, Paris, och C. Walker, solicitor of the Supreme Court of England and Wales, Compagnie financière européenne de prises de participation (Cofepp), genom advokaten M. Lesage-Catel Legrand, Paris, Prisunie SA och Centrale d'achats et de services alimentaires SARL (Casal), genom advokaten E Caquclin, Paris, Frankrikes regering, genom J.-E Dobclle, directeur adjoint, och R. Nadal, secrétaire adjoint, båda vid utrikesministeriets rättsavdelning, båda i egenskap av ombud, Tysklands regering, genom E. Röder, Ministerialrat, och S. Maaß, Rcgierungsrätin, båda vid förbundsekonomiministerict, båda i egenskap av ombud, Spaniens regering, genom D. L. Pérez de Ayala Beccrril, abogado del Estado, avdelningen för gemenskapsrättsliga tvister, i egenskap av ombud, Irlands regering, genom M. A. Buckley, Chief State Solicitor, i egenskap av ombud, Italiens regering, genom professor U. Leanza, chef för avdelningen för diplomatiska tvister vid utrikesministeriet, i egenskap av ombud, biträdd av O. Fiumara, avvocato dello Stato, Förenade kungarikets regering, genom S. Ridley, Treasury Solicitor's Department, i egenskap av ombud, Europeiska gemenskapernas kommission, genom juridiske rådgivaren J. L. Iglesias och X. Lewis, rättstjänsten, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till förhandlingsrapporten,

efter att muntliga yttranden har avgivits vid sammanträdet den 5 februari 1998 av: The Scotch Whisky Association, företrädd av advokaten E. Borysewicz och C. Walker, Compagnie financière européenne de prises de participation (Cofepp), företrätt av advokaten M. Lesage-Catel Legrand, Prisunie SA och Centrale d'achats et de services alimentaires SARL (Casai), företrädda av advokaten F. Caquelin, Frankrikes regering, företrädd av K. Rispal-Bellanger, sous-directeur, utrikesministeriets rättsavdelning, i egenskap av ombud, och R. Nadal, Spaniens regering, företrädd av D. S. Ortiz Vaamonde, abogado del Estado, statens rättstjänst, Irlands regering, företrädd av P. Gallagher, SC, och E. Barrington, BL, Italiens regering, företrädd av O. Fiumara, Förenade kungarikets regering, företrädd av D. Anderson, barrister, och kommissionen, företrädd av X. Lewis,

och efter att den 19 mars 1998 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

Rättegångskostnader

1. Tribunal de grande instance de Paris har genom beslut av den 23 februari 1996, som inkom till domstolen den 25 april samma år, med stöd av artikel 177 i EG-fördraget ställt en fråga om tolkningen av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (EGT L 160, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 29, s. 124).

2. Frågan har uppkommit i en tvist mellan å ena sidan The Scotch Whisky Association, bolag bildat enligt skotsk rätt, som skall skydda och främja skotsk whiskyhandels intressen i hela världen och företräda dessa intressen i domstol, och å andra sidan Compagnie financière européenne de prises de participation (nedan kallat Cofepp, tidigare benämnt La Martiniquaise LM), Prisunie SA och Centrale d'achats et de services alimentaires SARL (Casai), med anledning av att de sistnämnda sålt en dryck med 30 volymprocent alkohol under en beteckning innehållande ordet whisky.

3. I rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel (EGT L 33, 1979, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 130) fastställs allmänna bestämmelser för märkning av livsmedel.

4. I artikel 2.1 a i direktivet föreskrivs att märkningen av livsmedel inte får

5. Enligt artikel 3.1.1 i direktivet skall märkningen av livsmedel bland annat innehålla det namn under vilket varan säljs, vilket i artikel 5.1 definieras på följande sätt:

6. Avslutningsvis föreskrivs följande i artikel 7.1 i direktiv 79/112:

7. Vad särskilt beträffar spritdrycker uppställs regler för definition, beskrivning och presentation av dessa i förordning nr 1576/89. I fjärde övervägandet i ingressen till denna förordning föreskrivs följande:

8. Spritdryck definieras i artikel 1.2 i förordning nr 1576/89 som en alkoholhaltig vätska som är avsedd att konsumeras av människor och som har en lägsta alkoholhalt av 15 volymprocent. Spritdrycken skall ha framställts antingen direkt genom destillation eller genom att en spritdryck blandas med en eller flera andra spritdrycker eller med en eller flera drycker.

9. Whisky (eller whiskey) definieras i artikel 1.4 b i förordning nr 1576/89 på följande sätt:

10. Sädessprit definieras i artikel 1.4 c 1 som

11. I artikel 3 i förordning nr 1576/89 föreskrivs följande:

12. I artikel 5.1 och 5.2, som är av betydelse för talan i den nationella domstolen, föreskrivs följande:

13. I artikel 6 i förordning nr 1576/89 föreskrivs följande:

14. I artikel 7.1 och 7.2 i förordning nr 1576/89 föreskrivs följande:

15. I artikel 8 i samma förordning föreskrivs följande:

16. I artikel 9.1 i samma förordning föreskrivs att de nämnda spritdryckerna, bland annat whisky, inte i någon som helst form får presenteras under den kategoribeteckning som reserverats för dessa drycker, om de innehåller tillsatt jordbruksalkohol.

17. I artikel 12.1 i förordning nr 1576/89 föreskrivs följande:

18. Kommissionens förordning (EEG) nr 1014/90 av den 24 april 1990 om närmare tillämpningsföreskrifter för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (EGT L 105, s. 9; svensk specialutgåva, område 3, volym 32, s. 133) är en tillämpningsförordning till förordning nr 1576/89, vilken först har ändrats genom kommissionens förordning (EEG) nr 1781/91 av den 19 juni 1991 (EGT L 160, s. 5; svensk specialutgåva, område 3, volym 38, s. 25) och därefter genom kommissionens förordning (EG) nr 2675/94 av den 3 november 1994 (EGT L 285, s. 5; svensk specialutgåva, område 3, volym 62, s. 154).

19. I andra övervägandet i ingressen till förordning nr 1014/90 föreskrivs följande:

20. I artikel 7b i förordning nr 1014/90, vilken införts genom förordning nr 1781/91 (se rättelse i EGT L 291, 1992, s. 22), föreskrivs följande:

21. Avslutningsvis föreskrivs i artikel 7c i förordning nr 1014/90, vilken införts genom förordning nr 2675/94, följande:

22. Cofepp är innehavare av varumärket Gold River, som inregistrerats den 30 mars 1988 och som avser vin, spritdrycker, likörer och särskilt whisky, som Cofepp använder till en dryck med en alkoholhalt av minst 30 volymprocent som består av en blandning av olika sorters skotsk, kanandensisk och nordamerikansk whisky samt vatten. På etiketterna till flaskorna med denna dryck förekommer orden Blended Whisky Spirit och spiritueux au whisky.

23. The Scotch Whisky Association har vid två tillfällen under åren 1992 och 1993, genom intyg som utfärdats av stämningsman, visat att Prisunie SA sålde spritdrycker av märket Gold River i flera av sina affärer i Paris, varvid dessa placerades på samma hyllor som whiskysorterna.

24. The Scotch Whisky Association väckte talan mot bolagen Cofepp, Prisunie SA och Centrale d'achats et de services alimentaires SARL (Casal) vid Tribunal de grande instance de Paris och yrkade fastställelse av att nämnda bolag gjort sig skyldiga till illojal konkurrens gentemot sökanden.

25. Enligt The Scotch Whisky Association strider det mot förordning nr 1576/89 att sälja en spritdryck med en alkoholhalt av 30 volymprocent under en beteckning som innehåller ordet whisky, eftersom det i denna förordning föreskrivs att alkoholhalten i whisky skall vara lägst 40 procent.

26. Cofepp har hävdat att det, sedan förordning nr 1576/89 trädde i kraft, inte längre använder beteckningen whisky vid försäljning av whisky med en lägre alkoholhalt. Cofepp använder i stället beteckningarna Blended Whisky Spirit, på engelska, och spiritueux au whisky, på franska, vilka sökanden anser vara förenliga med förordning nr 1576/89. Cofepp har gjort gällande att förordningen inte är klar, eftersom förordning nr 2675/94 har antagits för att definiera drycker som måste betecknas som brännvin eller spritdryck utan andra betecknande termer på etiketten. Cofepp har tolkat förordning nr 1576/89 så, att det skall göras en skillnad mellan å ena sidan de fall då jordbruksalkohol tillsatts, i vilket fall det är förbjudet att använda ordet whisky i beteckningen på en spritdryck, och å andra sidan de fall då utspädning skett. Utspädning genom tillsats av vatten, som är den metod som Cofepp använder och som sänker alkoholhaltcn från 40 till 30 volymprocent i samtliga whiskysorter Cofepp säljer, omfattas inte av förbudet mot att använda kategoribeteckningen whisky.

27. Då Tribunal de grande instance de Paris ansåg att den för att avgöra målet slutligt hade behov av en tolkning av förordning nr 1576/89, förklarade den målet vilande och ställde följande fråga till domstolen:

28. För att denna fråga skall kunna besvaras skall det inledningsvis fastslås att drycker som Gold River är spritdrycker i den mening som avses i artikel 1.2 i förordning nr 1576/89 och omfattas följaktligen av tillämpningsområdet för denna förordning.

29. Det skall därefter påpekas att artikel 5.1 första stycket i förordning nr 1576/89 förbehåller beteckningen whisky för spritdrycker som uppfyller villkoren i artiklarna 1.4 b och 3.1 i samma förordning.

30. Av detta följer att en dryck som Gold River, som innehåller enbart whisky utspädd med vatten, så att alkoholhalten understiger 40 procent, inte är en whisky i den mening som avses i förordning nr 1576/89, och kan inte säljas under denna beteckning, vilket för övrigt inte har bestritts i målet vid den nationella domstolen.

31. I artikel 5.1 andra stycket första och andra meningen i förordning nr 1576/89 föreskrivs att drycker som inte uppfyller de krav som definieras i artikel 1.4 inte får bära de namn som anges där och måste betecknas som brännvin eller sprit.

32. Enligt Cofepp skall artikel 5.1 andra stycket andra meningen i förordning nr 1576/89 tolkas så, att de drycker som åsyftas där skall bära namn som innehåller beteckningarna brännvin eller sprit, medan andra beteckningar, såsom whisky, kan läggas till namnet, eftersom tillägg av andra ord som upplyser konsumenten om blandningens beståndsdelar, särskilt om enbart alkoholhalten, inte regleras genom denna bestämmelse.

33. En sådan tolkning kan inte godtas. Som generaladvokaten har påpekat i punkterna 17 och 18 i sitt förslag till avgörande föreskrivs i artikel 5.1 i förordning nr 1576/89 både att en produkt som Gold River skall betecknas brännvin eller sprit och att den inte får betecknas på de sätt som anges i artikel 1.4 i förordningen, vilket innebär att ordet whisky inte kan ingå i beteckningen på denna produkt.

34. Cofepp och den franska regeringen har även åberopat artikel 6 i förordning nr 1576/89, enligt vilken särskilda bestämmelser får antas avseende beteckningar som används som tillägg till försäljningsbeteckningen, för att understryka att det är möjligt att fritt göra tillägg till försäljningsbeteckningen brännvin eller sprit som föreskrivs i artikel 5.1 andra stycket andra meningen i förordning nr 1576/89 så länge som bestämmelser som antagits med stöd av artikel 6 inte uttryckligen hindrar detta.

35. Som generaladvokaten påpekat i punkt 23—25 i sitt förslag till avgörande är det inte tillåtet att göra tillägg till försäljningsbeteckningen.

36. Ett tillägg skulle fordra att kommissionen med stöd av sin befogenhet enligt artikel 6.1 i förordning nr 1576/89 medgav ett undantag.

37. Det framgår av domen av den 7 juli 1993 i mål C-217/91, Spanien mot kommissionen (REG 1993, s. I-3923) punkt 20, att förbudet i artikel 5.1 i förordning nr 1576/89 mot att använda de namn som anges i artikel 1.4 i förordningen för andra spritdrycker än dem som är definierade där, är tillämpligt fullt ut med det enda undantaget att rådet har tillåtit kommissionen att inom ramen för de befogenheter denna tilldelats genom artikel 6.1 uttryckligen medge undantag därifrån.

38. Det framgår av själva lydelsen av artikel 6 i förordning nr 1576/89 att kommissionens befogenhet att göra undantag med stöd av artikel 6.1 enligt artikel 6.3 är begränsad av nödvändigheten att undvika att försäljningsbeteckningar som innehåller tillägg ger upphov till förväxlingar ... när det gäller varor som redan finns när denna förordning träder i kraft.

39. Ett sådant tillägg som whisky till försäljningsbeteckningen är således inte tillåtet enligt artikel 5 i förordning nr 1576/89, med undantag för fall som har stöd i artikel 6 i förordningen. Något sådant undantag föreligger dock inte i detta fall.

40. Cofepp har därtill gjort gällande att artikel 5 i förordning nr 1576/89 inte kan tolkas som ett förbud mot att använda en sådan kategoribeteckning som avses i artikel 1.4 i förordningen i försäljningsbeteckningen på en dryck som inte uppfyller de särskilda krav som uppställts för produkten i fråga, eftersom det i förordningen finns en särskild bestämmelse som uppställer det enda uttryckliga förbudet på området. Artikel 9 förbjuder enligt Cofepp uttryckligen användningen av en kategoribeteckning som whisky vid presentation av en spritdryck som består av produkten i fråga och jordbruksalkohol. En sådan bestämmelse skulle inte vara berättigad om artikel 5 redan innehöll motsvarande förbud.

41. Denna tolkning kan inte godtas. Artikel 5 reglerar försäljningsbeteckningen medan artikel 9, vad beträffar presentationen av produkten i dess helhet, uppställer ett allmänt förbud mot att använda det begrepp som reserverats för vissa drycker, oavsett form.

42. Cofepp har därefter med stöd av förordning nr 1014/90 i dess ändrade lydelse, vilken är en tillämpningsförordning till förordning nr 1576/89, hävdat att eftersom artikel 7b i förordning nr 1014/90, som införts genom förordning nr 1781/91, föreskriver att en kategoribeteckning som ingår i en sammansatt beteckning kan användas vid presentation av spritdrycker, såvida alkoholen i drycken uteslutande härrör från den spritdryck som anges i den sammansatta beteckningen, borde en produkt som inte innehåller någon annan alkohol än whisky kunna innehålla detta ord i sin försäljningsbeteckning. Eftersom vidare artikel 7c, som införts genom förordning nr 2675/94, föreskriver att försäljningsbeteckningen skall anges utan andra betecknande termer på etiketten då det är fråga om spritdrycker blandade med andra spritdrycker, eller med destillat som härrör från jordbruksprodukter, är det tillåtet att lägga betecknande termer till försäljningsbeteckningen i samtliga övriga fall.

43. Som generaladvokaten har påpekat i punkt 43 i sitt förslag till avgörande utgör begreppet spiritueux au whisky inte en sammansatt beteckning i den mening som avses i artikel 7b i förordning nr 1014/90. Det framgår inledningsvis av andra övervägandet i ingressen till förordning nr 1781/91 att denna är tillämplig på likörer. Med sammansatt beteckning har gemenskapslagstiftaren vidare avsett sammansättningen av två skilda dryckers beteckningar, inte sprit och whisky, vilken i sig är en spritdryck. Artikel 7c i förordning nr 1014/90, som införts genom förordning nr 2675/94, avser produkter som inte har något att göra med en blandning av whisky och vatten och omfattas, som framgår av övervägandena i ingressen till förordning nr 2675/94, av de allmänna bestämmelser som syftar till att säkerställa en lojal konkurrens mellan traditionella, skyddade spritdrycker och övriga samt till att undvika att konsumenten förväxlar dessa. Artikeln skall inte tolkas på så sätt att den berövar artikel 5 i förordning nr 1576/89 dess verkan och föranleder ett resultat som strider mot dess syften.

44. Cofepp har avslutningsvis med stöd av direktiv 79/112, särskilt dess artikel 5.1, hävdat att företaget har rätt att använda beteckningarna au whisky i försäljningsbeteckningen på produkten Gold River. Enligt artikel 5.1 i direktivet skall det namn under vilket ett livsmedel säljs vara det namn som förbehållits livsmedlet i tvingande, tillämpliga bestämmelser och i annat fall bestå av en beskrivning av livsmedlet.

45. Eftersom artikel 5 i förordning nr 1576/89 utgör en tvingande bestämmelse i fråga om försäljningsbeteckningar på en dryck som Gold River, kan någon beskrivande beteckning inte användas för denna dryck.

46. Det skall, vad beträffar direktiv 79/112, emellertid ändå förtydligas att enligt dess artikel 7.1 skall, om ett livsmedels märkning framhäver förekomsten eller den ringa förekomsten av en eller flera ingredienser, som är av väsentlig betydelse för livsmedlets särskilda egenskaper, eller om det namn under vilket livsmedlet säljs har samma verkan, den minsta, respektive största, mängd som dessa ingredienser utgjorde vid framställningen anges i procent. Denna information skall lämnas antingen omedelbart intill det namn under vilket livsmedlet säljs eller i ingrediensförteckningen i anslutning till ingrediensen i fråga.

47. Om följaktligen beteckningen whisky, enligt artikel 5.1 i förordning nr 1576/89, inte får förekomma i någon form i försäljningsbeteckningen på en produkt som Gold River, kan den emellertid, enligt artikel 7.1 i direktiv 79/112 förekomma vid märkningen av denna produkt med förbehåll för det allmänna undantagets i artikel 2.1 i direktiv 79/112, enligt vilken märkningen av ett livsmedel inte får vara sådan att den skulle kunna vilseleda köparen i fråga om vad som är utmärkande för livsmedlet, särskilt dess egenskaper och sammansättning. Det skall i detta hänseende framhållas, vilket också generaladvokaten har gjort i punkt 33 i sitt förslag till avgörande, att förordning nr 1576/89 är en specialreglering, och därför har företräde framför direktiv 79/112. Om följaktligen begreppet whisky utan begränsning får förekomma i förteckningen över ingredienser, får det förekomma omedelbart intill det namn under vilket livsmedlet säljs endast om det är klart åtskiljt och mer diskret, för att inte förbudet mot att använda begreppet whisky i försäljningsbeteckningen skall förlora sin verkan.

48. Tolkningsfrågan skall således besvaras så, att artikel 5 i förordning nr 1576/89 hindrar att katcgoribeteckningen whisky införs i försäljningsbeteckningen på en spritdryck som innehåller whisky utspädd med vatten och som har en alkoholhalt som understiger 40 volymprocent, och att beteckningen whisky läggs till benämningen brännvin eller spritdryck på en sådan dryck.

49. De kostnader som har förorsakats den franska, den tyska, den spanska, den irländska, den italienska och den brittiska regeringen samt kommissionen, vilka har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN (femte avdelningen) angående den fråga som genom beslut av den 23 februari 1996 har ställts av Tribunal de grande instance de Paris — följande dom:

1 Rättegångsspråk: franska.