Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 9 juli 1998

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

3 Domstolen har upplysts om att av de 500 oberoende bensinstationerna drivs 220 av betydande återförsäljare, varav 160 samtyckte till att delta i säljkampanjen.

4 Betalning utfördes, med hjälp av fakturor, genom en nedsättning av handlarens handelsmarginal under Kampanjperioden.

5 I beslutet om hänskjutande anges en andel om 79 procent, vilket grundas på det teoretiskt sett maximala antal kuponger som kunde ha utdelats med hänsyn till den totala mängden bränsle som sålts.

6 Om hänsyn inte tas till kostnaderna för att driva försäljningsställena, andra därtill hörande kostnader och den eventuella kostnaden för framtida inlösen, skulle siffran bli 0,27 pence per liter.

7 Rådets första direktiv 67/227/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter (EGT 71, 1967, s. 1301; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 3).

8 Hänvisning gjordes till generaladvokaten Van Gcrvcns förslag till avgörande inför dom av den 2 juni 1994 i mål C-33/93, Empire Stores (REG 1994, s. I-2329, nedan kallad domen i målet Empire Stores), punkt 19, och uttalandet av Lord Slynn i Customs & Excise Commissioners mot PFA (Enterprises) Ltd, [1993] STC 86 (HL), där han med avseende på vad som di var paragraph 5.2 i Schedule 4 i Value Added Tax Act 1983 (nu paragraph 6 i Schedule 6 i 1994 års lag) förklarade att den var avsedd för fall då den skattskyldige har erhållit ett tillgodohavande för ingående skatt vid förvärv av en affärstillgång och sedan helt enkelt gett bort den utan att betala utgående skatt.

9 Kuwait Petroleum har särskilt hänvisat till domstolens dom av den 23 november 1988 i mål 230/87, Naturally Yours Cosmetics (REG 1988, s. 6365).

10 Det medgavs att Kuwait Petroleum enligt denna bedömning var skyldig att betala den tillkommande utgående mervärdesskatt på beloppet 0,33 pence (eller 0,22 pence) per liter. Alternativt gjordes det gällande att kundens eget val att vara kund hos den försäljare som sålde Q8-bränsle utgjorde ett möjligt vederlag. Detta argument avvisades direkt av den nationella domstolen som fann det vara alltför långsökt.

11 Dom av den 27 mars 1990 i mål C-126/88 (REG 1990, s. I-1235, nedan kallad domen i målet Boots).

12 Således är dom av den 6 maj 1992 mål C-20/91, De Jong (REG 1992, s. I-2847), som är den enda dom i vilken domstolen till dags dato har haft tillfälle att pröva artikel 5.6, och som avsåg utnyttjandet för privat bruk av vad som tidigare utgjort affärstillgångar, i det fallet ett bostadshus, inte relevant.

13 Det bör noteras att i den mån några av de gåvor som erbjöds av Kuwait Petroleum utgjordes av semesterkuponger, omfattas dessa inte av artikel 5.6 utan utgör, i egenskap av en överlåtelse av immateriella rättigheter, ett tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 6.1 och är, enligt artikel 6.2 b, inte föremål för någon ytterligare mervärdesskatt. Eftersom den nationella domstolen inte har ställt någon fråga angående denna aspekt av säljkampanjen, är detta en sak endast för den nationella domstolen att ta ställning till.

14 Förslag till rådets sjätte direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt; enhetlig beräkningsgrund (EGT C 80, 1973, s. 1).

15 Kuwait Petroleum har hävdat att den nationella domstolens resonemang är oförenligt med det ställningstagande som gjorts av VAT and Duties Tribunal, London, i en annan sammansättning, i målet Gallahcr mot Commissioners of Customs and Excise, där en begäran om förhandsavgörande har förklarats vilande i avvaktan på utgången i förevarande mål (beslut av den 3 april 1997). Aven målet Gallahcr gäller en sälikampanj i vilken kuponger inkluderades i köpet av huvudvaran (cigaretter). Dessa kunde senare, tillsammans med cigarettpaketen, bytas ut mot kupongvaror. Till en skrivelse till domstolens justitiesekreterare av den 1 maj 1997, bilade ordföranden för VAT and Duties Tribunal en kopia av sitt interimistiska beslut i målet Gallahcr, vilket han ansåg kunde vara av intresse för domstolen i förevarande mål, och förklarade att eftersom målen Gallahcr och Kuwait Petroleum enligt hans mening i huvudsak rör samma fråga, hade han avstått från att begära ett förhandsavgörande i avvaktan på domstolens dom i Törcvarande mål.

16 Dom av den 24 oktober 1996 i mål C-317/94, Gibbs (REG 1996, s. I-5339, nedan kallad domen i målet Gibbs).

17 Se dom av den 5 februari 1981 i mål 154/80, Cooperative Aardappelenbewaarplaats, (REG 1981, s. 445, svensk specialutgåva, volym 6, s. 23, nedan kallat nederländska potatismålet), i vilket domstolen konstaterade att betydelsen av begreppet motvärde ... utgör en del av en gemenskapsrättslig bestämmelse som inte hänvisar till medlemsstaternas lagstiftning för att bestämma dess betydelse och räckvidd (punkt 9).

18 Ibidem, punkterna 12 och 13.

19 Dom av den 8 mars 1988 i mål 102/86, Apple and Pcar Development Council (REG 1988, s. 1443).

20 Dom av den 3 mars 1994 ¡ mil C-16/93 (REG 1994, s. I-743), punkt 14.

21 Ibidem, punkt 17.

22 Dom nämnd i fotnot 8.

23 Ovannämnda domen i målet Empire Stores, punkt 13. Enligt generaladvokaten Van Gcrvcn är gåvan uppenbarligen avsedd som quid pro quo för en förmån som tillhandahållits Empire Stores av den person som gjorde introduktionen, även om den förmånen skiljer sig beroende på det system som tillämpats (punkt 14 i förslaget till avgörande).

24 Ibidem, punkt 16. Den omständigheten att den extra varan enligt systemet introduccra-cn-vän endast tillhandahölls om den nya kunden gjorde en beställning och uppfyllde vissa andra villkor hindrade inte domstolen frän att anse alt en direkt koppling förelåg.

25 Dom nämnd ovan i fotnot 10, punkt 20.

26 Se punkterna 13 och 21 i domen. Generaladvokaten Van Gerven ansåg att kupongerna utgjorde ett intyg på prisrabatt. Han kunde inte se någon skillnad mellan de kuponger som givits bort gratis och de som erhållits vid köp av huvudvaror. Beträffande de senare ansåg han att det förelåg en direkt koppling mellan det totala priset och den tillhandahållna huvudvaran. Beträffande tillhandahållandet av kupongvaror innebar mottagandet av kupongerna en skyldighet för leverantören [och] kunde inte anses utgöra något vederlag, det vill säga en förmån för leverantören som kan uttryckas i pengar. Det skulle därför anses vara en prisrabatt enligt artikel 11 A 3 b (punkt 15 i förslaget till avgörande, kursiverat i originaltexten).

27 Se i detta hänseende punkt 42 i mitt förslag till avgörande av den 11 juni 1998 i mål C-349/96, Card Protection Plan.

28 Dom av den 13 juli 1989 i mil 173/88 (REG 1989, s. 2763).

29 Dom nämnd ovan i fotnot 15.

30 Punkt 12 i domen i målet Gibbs.

31 Ibidem, punkt 19.

32 Ibidem, punkt 28.

33 Ibidem, punkt 31. Domstolen ansåg (punkterna 32 och 33) att mcrvärdcsskattcsystcmcts funktion på mellanliggande länkar i distributionskedjan förblir oförändrat. Således kunde mellanliggande leverantörer fortsätta att använda siffrorna för den ingående och utgående mervärdesskatt som gällde beträffande den ursprungliga (före inlösen av kupongerna) leveransen till dem av produkter från Elida Gibbs.

34 Dom av den 24 oktober 1996 i mål C-288/94, Argos Distributors (REG 1996, s. I-5311, nedan kallad domen i målet Argos).

35 I förevarande mål försåg Argos, under en del av den tid säljkampanjen pågick, Kuwait Petroleum med kupongvaror.

36 Domen i målet Argos, punkt 18.

37 Ibidem, punkt 20.

38 Ibidem, punkt 15.

39 Domen i målet Empire Stores, punkterna 17 och 19.

40 Ibidem, punkt 19.