Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 17 november 1998

1 Originalspråk: grekiska.

2 EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28.

3 Dom av den 11 augusti 1995 i mål C-453/93 (REG 1995, s. I-2341).

4 Hemmet ägdes och drevs av Jennifer Greggs far fram till april 1992, då det överläts till Jennifer Gregg. Hon har sedan mars 1996 drivit hemmet i form av ett partnership tillsammans med sin make.

5 Dessa är en föreståndare, två arbetsledare, 14 vårdbiträden, 7 övriga och en administrativ tjänsteman. Bokföringen sköts av en utomstående revisionsbyrå.

6 Avgiften för vård och boende på hemmet är 203 UKL per vecka. Det bör påpekas att den administrativa och finansiella skötseln av Glenview inte utgör paret Greggs huvudsakliga yrkesverksamhet. Mervyn Gregg driver ett företag som är verksamt inom området för mobiltelefonförsäljning och Jennifer Gregg arbetar heltid som ekonomiföreståndare vid ett lokalt sjukhus.

7 Enligt de uppgifter som den nationella domstolen lämnat är det enligt nordirländsk rätt en brottslig gärning att driva ett sjuk- eller vårdhem utan att registrera verksamheten. Vidare framgår av artikel 3 i Order 1992 att med ett sjukhem skall förstås varje inrättning som tillhandahåller eller syftar till att tillhandahålla, gratis eller mot betalning, varaktigt boende samt såväl måltider som personlig omvårdnad för behövande på grund av deras a) alder eller sjukdom, b) handikapp, c) tidigare eller nuvarande missbruk av alkohol eller narkotika, eller d) tidigare eller nuvarande psykiska sjukdomar. Enligt artikel 16 i Order 1992 är ett vårdhem a) varje institution som används eller syftar till att användas för mottagande och vård av sjuka, skadade och handikappade; b) varje BB-avdelning; och c) varje institution som inte omfattas av a) eller b) och som används eller avses användas för tillhandahållandet av en eller flera av följande tjänster: i) utförande av kirurgiska ingrepp under narkos, ii) endoskopi, iii) hemodialys eller peritoniumdialys, iv) behandling genom strikt kontrollerade metoder.

8 Detta är avgörande för om det aktuella fallet skall anses omfattas av tillämpningsområdet för artikel 13 A.1 g i sjätte direktivet.

9 De avser att bygga ut Glenview med ytterligare 13 rum för äldre och handikappade patienter samt 12 rum för boende och sjukvård.

10 Partnership definieras i artikel 1 i Partnership Act 1890 som förhållandet mellan personer som gemensamt bedriver en verksamhet i vinstsyfte. Enligt engelsk och nordirländsk lag är inte partnership en egen juridisk person som är avskild från dess partners.

11 Kaul mot Commissioners of Customs and Excise (1996), VAT decision 14028.

12 Domstolen har redan prövat frågan om diskrepanser beträffande termer och uttryck mellan de olika språkversionerna av institutionernas rättsakter. 1 dom av den 12 november 1969 i mål 29/69, Stauder (REG 1969, s. 423, punkt 3; svensk specialutgåva, volym 1, s. 421), förklarade domstolen att [d]å ett beslut riktas till samtliga medlemsstater utesluter behovet av enhetlig tillämpning, och därmed enhetlig tolkning, att texten betraktas isolerad i en av sina versioner. Däremot kräver detta behov att texten tolkas i förhållande både till upphovsmannens verkliga vilja och till det av honom eftersträvade syftet, särskilt mot bakgrund av beslutets avrattning på alla språken. Domstolen har genomgående framhållit att vad gäller tolkning av olika språkversioner skall den aktuella bestämmelsen då dessa versioner inte överensstämmer tolkas mot bakgrund av den allmänna systematiken av och syftet med den reglering i vilken bestämmelsen ingår (se dom av den 27 mars 1990 i mål C-372/88, Cricket St Thomas, REG 1990, s. I-1345, punkt 19, och generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande till denna dom, punkt 6 och följande punkter. Se även dom av den 28 mars 1985 i mål 100/84, kommissionen mot Förenade konungariket, (REG 1985, s. 1169), punkt 17, av den 17 oktober 1991 i mål C-100/90, (REG 1991, s. I-5089), punkt 8, av den 7 december 1995 i mål C-449/93, Rockfon, (REG 1995, s. I-4291), punkt 28, av den 27 oktober 1977 i mål 30/77, Bouchereau, (REG 1977, s. 1999), punkt 14, svensk specialutgåva, volym 3, s. 459 och av den 13 juli 1989 i mål 173/88, Henriksen, (REG 1989, s. 2763), punkt 11).

13 ιδρνμα och οργανισμός i den grekiska versionen och body, organization och establishment i den engelska versionen.

14 Se dom av den 26 mars 1987 i mål 235/85, kommissionen mot Nederländerna (REG 1987, s. 1471), punkt 19, och av den 15 juni 1989 i mål 348/87, Stichting Uitvoering Financiële Acties (REG 1989, s.1737), punkterna 11 och 13.

15 Artikel 13 A.l c, 13 A.l e och 13 A.l j avser undantag för läkare, tandtekniker och lärare.

16 Enligt makarna Gregg stöds denna tolkning av det faktum att gemenskapslagstiftaren inte begränsat sig till att använda begreppen organ och inrättning enligt artikel 13 A.1 b i sjätte direktivet, utan hänvisar till icke offentligrättsligt organ i artikel 13 A.2 a. Makarna Gregg anser att det är uppenbart att ett sådant organ inte kan vara en utövare som inte är juridisk person bakom vilken det står en eller flera fysiska personer.

17 De har i detta hänseende hänvisat till punkt 13 i dom av den 11 juli 1985 i mål 107/84, kommissionen mot Tyskland (REG 1985, s. 2655) i vilken domstolen fastslog följande: Även om det är riktigt att dessa undantag beviljas verksamheter med en viss inriktning, anges i de flesta bestämmelser dessutom vilka näringsidkare som har rätt att tillhandahålla de tjänster som omfattas av undantagen. Det är därför fel att påstå att dessa tjänster definieras endast med hänvisning till strikt materiella eller funktionella kriterier.

18 Makarna Gregg har även hänvisat till punkt 32 i dom av den 23 februari 1988 i mål 353/85, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1988, s. 817). I den domen definierade domstolen sjukhusvård och sjukvård och därmed sammanhängande tjänster som tjänster som omfattar en mängd olika typer av läkarvård som normalt tillhandahålls utan vinstintresse av inrättningar med sociala mål såsom skydd för den mänskliga hälsan.

19 Domstolen har fastslagit att varje tolkning som leder till att tillämpningsområdet för artikel 13 A utvidgas är oförenlig med bestämmelsens syfte (se den i fotnot 13 nämnda domen i målet Stichting Uitvoering Financiële Acties, punkterna 13 och 14) och att artikel 13 i sjätte direktivet citerar inte varje verksamhet som bedrivs i det allmännas intresse, utan endast några av dessa, som uppräknas och beskrivs i detalj (se den i fotnot 16 nämnda domen i målet kommissionen mot Tyskland, punkt 17, och den i fotnot 13 nämnda domen i målet Stichting Uitvoering Financiële Acties, punkt 12). Domstolen har i allmänhet vägrat att tolka skatteundantag extensivt (se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 20, och punkt 16 i generaladvokaten Darmons förslag till avgörande till dom av den 15 december 1993 i mal C-63/92, Lubbock Fine, (REG 1993, s. I-6665)). I denna fråga, se även mitt förslag till avgörande av den 14 maj 1998 till dom av den 12 november 1998 i mål C-149/97, Motor Industry (REG 1998, s. I-7053), punkt 43 och följande punkter.

20 Nämnd i fotnot 17, punkt 32.

21 Se fotnot 16 ovan.

22 Vad gäller principen om skatteneutralitet, se till exempel dom av den 24 oktober 1996 i mål C-317/94, Elida Gibbs (REG 1996, s. 5339, punkt 23), och generaladvokaten Fennellys förslag till avgörande till dom av den 12 november 1998 i mal C-134/97, Victoria Film, (REG 1998, s. I-7023), punkt 41.

23 I detta avseende hänvisar jag till vad som anförts i mitt förslag till avgörande i malet Bulthuis-Griffioen, särskilt punkterna 13 och 15 i förslaget, där jag framhöll att: i de fall som en verksamhet i enlighet med bestämmelserna i artikel 13 är undantagen, på det villkoret att den bedrivs av en organisation , är det föreskrivna undantaget inte tillämpligt om verksamheten bedrivs av en fysisk person (punkt 13) och att en näringsidkare som sökanden som i egenskap av fysisk person bedriver en verksamhet som är undantagen från skatteplikt inte tillhör den personkrets som omfattas av tillämpningsområdet för den omtvistade bestämmelsen i artikel 13 A. 1 g i sjätte direktivet, då en sådan näringsidkare inte kan betecknas som organisation i den mening som avses i det ifrågavarande direktivet (punkt 15). Domstolen lade dessutom till en ytterligare faktor för att tolka den ifrågavarande gemenskapsbestämmelsen. I punkt 20 i domen fastslogs uttryckligen att enligt artikel 13 A. 1 g en rätt till undantag... endast kan åberopas av juridiska personer. Jag har redan anfört varför jag inte anser att bedömningen av om en verksamhet, för vilken skatteundantag söks, skall anses vara inrättning, organ eller organisation beror på om verksamhetsutövaren är en självständig juridisk person. Jag instämmer helt i domslutet i domen i målet Bulthuis-Griffioen — enligt vilken en näringsidkare som är en fysisk person inte kan göra gällande en rätt till undantag enligt den omtvistade bestämmelsen, eftersom denna endast är tillämplig på offentligrättsliga organ eller andra organisationer som är erkända som välgörenhetsorganisationer av medlemsstaten i fråga — och jag ser ingen anledning till varför detta skulle omprövas.

24 I mitt förslag till avgörande till den ovannämnda domen i målet Motor Industry, avseende tolkningen av artikel 13 A. 1 1 i sjätte direktivet, underströk jag att det inte är nödvändigt att, vid en ansökan om skatteundantag enligt direktivet, utröna verksamhetsutövarens juridiska form utan endast utövarens och verksamhetens karaktärsdrag. Punkt 48 i förslaget framhåller uttryckligen följande vad gäller nödvändigheten att tolka den ifrågavarande bestämmelsen: Följaktligen är det enligt min mening mer korrekt att tolka den omtvistade bestämmelsen i artikel 13 som att den hänvisar till väsentliga syften för den fackliga verksamheten och avser således organisationer utan vinstintresse som, oavsett deras rättsliga form, verkar i sådana syften.