Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 24 september 1998

1 Originalspråk: grekiska.

2 EGT L 48, s. 29; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 185.

3 EGT L 245, s. 3; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 162.

4 Det rör sig om en dansk sammanslutning av metallindustriarbetare (Danish Metalworkers Federation).

5 Artikel 1.1 b.

6 Artikel 1.2.

7 Enligt artikel 2.2 skall arbetsgivaren till arbetstagarrepresentanterna bland annat anmäla skälen till de planerade uppsägningarna, antalet arbetstagare som skall sägas upp, vilka kategorier de tillhör, den tidsperiod under vilken de planerade uppsägningarna skall verkställas, etcetera.

8 Lovtidende 1994, s. 1963.

9 Svaranden, det vill säga Lønmodtagernes Garantifond, är den garantiinstitution i Danmark som, i enlighet med rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnarmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens (EGT L 283, s. 23; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 121), garanterar betalningen av de fordringar som avses i direktivet och som arbetstagarna har gentemot sin arbetsgivare som är insolvent. Direktiv 80/987 införlivades med dansk rätt genom lagen om löntagarnas garantifond, kungjord i dess kodifierade version den 12 februari 1988, under nummer 77 (Lovtidende 1988, s. 256), i dess lydelse enligt lag nr 380 av den 6 juni 1991 (Lovtidende 1991, s. 1499).

10 Det rör sig närmare bestämt om artikel 3.1 andra stycket och artikel 4.4 i direktiv 75/129, i dess lydelse enligt direktiv 92/56.

11 Det rör sig om artikel 1.6 och 1.7 i lag nr 414/94.

12 Såsom har angetts i beslutet om hänskjutande ar denna dag närmare bestämt avgörande, bland annat för att fastställa vilka regler som är tillämpliga på ersättningen i förhållande till gäldenärens fordringar, vilka rättshandlingar som kan återgå och vilka lönefordringar som skall anses vara prioriterade. I beslutet om hänskjutande anges dessutom au gäldenären, enligt artikel 17 i den danska konkurslagen, skall försättas i konkurs när denne har ansökt om konkurs och ar insolvent. Enligt lagen skall en gäldenär anses vara insolvent när han inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser allteftersom de förfaller till betalning, såvida inte betalningsoformågan skall anses vara rent tillfällig.

13 Enligt svaranden är det bland annat av detta skäl som systemet med en fristdag har införts i den danska konkurslagstiftningen, så att konkursboet förblir orubbat under perioden från det att konkursansökan inges till dess att konkursbeslut meddelas.

14 Svaranden anser, med åberopande av det yttrande som Sø-og Handelsretten i København i detta avseende formulerade som svar på en fråga som det danska justitieministeriets lagavdelning väckte i samband med att direktiv 92/56 införlivades med dansk rätt, att uppsägningen av arbetstagarna vid företaget, som skedde omedelbart före det att konkursbeslutet meddelades, utgör ett led i själva konkursbeslutet Enligt svaranden är denna uppsägning nödvändig tor att begränsa det konkursdrabbade företagets förluster det vill säga för att begränsa gäldenärens skada till förfång för borgenärerna, eftersom de kostnader som hänger samman med betalningen av arbetstagarnas löner under sex dagar annars skulle belasta konkursboet ytterligare.

15 Se generaladvokaten Lenz förslag till avgörande inför dom av den 12 februari 1985 i mål 284/83, Nielsen & Søn (REG 1985, s. 553 och 556).

16 Avsnitt II (artikel 2) i direktiv 75/129, i dess lydelse enlight direktiv 92/56.

17 Avsnitt III (artiklarna 3 och 4) i direktiv 75/129.

18 Jag erinrar om att det av artikel 5 i direktiv 75/129, i dess lydelse enligt direktiv 92/56, följer att direktivet inte skall påverka medlemsstaternas rätt au tillämpa eller utfärda bestämmelser som är förmånligare för arbetstagarna eller att främja eller tillåta tillämpning av kollektivavtal som ar förmånligare för arbetstagarna.

19 Se domen i målet Nielsen & Sen (ovan fotnot 14), punkt 10.

20 Jag erinrar om att kommissionen vid det muntliga förfarandet har understrukit att ledningen för det i målet aktuella företaget, som senare försattes i konkurs, inte vid något tillfälle (det vill säga innan eller efter det att konkursansökan ingavs) hade inlett överläggnings förf ärandet med arbetstagarrepresentanterna.

21 Kommissionen har vid det muntliga förfarandet angett att även om företaget inte fungerade normalt under perioden i fråga och de arbetstagare som uppbar timlön hade blivit uppsagda, hade ett antal administrativa medarbetare, enligt Skifteretten, inte blivit uppsagda, och nämnda domstol hade medgett de personer som tillfälligt förvaltade företagets tillgångar att använda sig av den handlingsfrihet som de förfogade över i syfte att fortsatta att bedriva företagets verksamhet för att uppfylla vissa av dess förpliktelser genom att utföra vissa order.

22 Jag erinrar om au domstolen i dom iv den 12 september 1996 i de förenade milen C-58/95, C-75/95, C-112/95, C-119/95, C-123/95, C-135/95, C-140/95, C-141/95, C-154/95 och C-157/95, Galiotu' m. fl. (REG 1996, s. I-4345), punkt 14, har understrukit att medlemsstaterna ar skyldiga, inom ramen för den frihet som de har enligt artikel 189 tredje stycket i EG-fördragct, att bestämma de former och tillvägagångssätt som är bäst lämpade för alt säkerställa direktivens ändamålsenliga verkan (se även dom av den 8 april 1976 i mål 48/75, Roycr, REG 1976, s. 497, punkt 75; svensk specialutgåva, volym 3, s. 73), medan medlemsstaterna, under ovannämnda förutsättningar, enligt artikel 5 i EG-fördragct skall vidu alla lämpliga åtgärder för alt säkerställa gemenskapsrättens räckvidd och verkan (se domar av den 8 juni 1994 i mål C-382/92, kommissionen mot Förenade kungariket, REG 1994, s. I-2435, punkt 55, svensk specialutgåva, volym 15, och i mål C-383/92, REG 1994, s. I-2479, punkt 40, svensk specialutgåva, volym 15).

23 Kommissionen har understrukit att det kan fallas clt rättsligt beslut i den mening som avses i direktivet inte bara i ett konkursförfarandc utan även i varje nationellt förfarande som, enligt den nationella lagstiftningen, syftar till betalning till arbetsgivarens samtliga borgenärer. Såsom kommissionen har påpekat kan ett rättsligt beslut till exempel även meddelas i fråga om de allmänna kraven på arbetarskydd, miljöskydd eller särskilda produktionsvillkor till skydd för folkhälsan.

24 Såsom kommissionen för övrigt har påpekat vid det muntliga förfarandet kan det, efter det att ansökan har ingetts, inte uteslutas alt gäldcnärcn och borgenärerna når en överenskommelse och atl denna möjlighet leder till en fördröjning av det rättsliga beslutet. Det får tntc heller förbiscs au konkursansökan ofta härrör från en borgenar, vilket innebär all den domstol vid vilken talan har väckts har att pröva huruvida talan är välgrundad, vilket säkert har betydelse för förfarandets längd.

25 Såsom kommissionen har angett (såväl i punkt 40 i sitt skriftliga yttrande som vid det muntliga förfarandet) — vilket inte har beslritts —är den omständigheten att företagsledningen inte förefaller ha inlett de erforderliga överläggningarna med arbclstagarrcprcscnlanterna, trots att den avsåg att vidta de kollektiva uppsägningarna, i sig tillräcklig för att medföra de följder som föreskrivs i artikel II i lag nr 414/94, i fråga om skadestånd till arbetstagarna, och i artikel 12 i samma lag, i fråga om den sanktion i form av böter som skall ådömas.