Förslag till avgörande av generaladvokat Dámoso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 16 november 1999

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 (EGT L 180, s. 26; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 58).

3 Rådets direktiv 90/365/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma (EGT L 180, s. 28; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 60).

4 Rådets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober 1993 (EGT L 317, s. 59).

5 Rådets direktiv 90/366/EEG av den 28 juni 1990 (EGT L 180, s. 30).

6 Dom av den 7 juli 1992 i mål C-295/90, parlamentet mot rådet (REG 1992, s. I-4193; svensk specialutgåva, volym 13, s. 1).

7 GURI nr 286 av den 4 december 1992.

8 Av punkterna 10 och 12 i ansökan sluter jag mig till att det är detta som kommissionen vill komma fram till i punkt 11, där den anför just det motsatta.

9 Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område (EGT L 336, s. 15; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 64).

10 Se lydelsen av förordningarna enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 om ändring och uppdatering av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, samt av förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 28, 1997, s. 1 respektive s. 102).