lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 12 oktober 2000

CELEX
61999CC0028
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 Nedan kallade de rilltalade i det nationella målet.

3 Nedan kallat Ter Beke.

4 Nedan kallat Unilever.

5 EGT L 334, s. 30, svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 10, nedan kallat direktivet.

6 Detta begrepp definieras i punkt 14 i detta förslag till avgörande.

7 Tredje övervägandet.

8 Fjärde övervägandet.

9 Andra övervägandet.

10 Femte övervägandet.

11 Moniteur belge av den 22 december 1990, s. 23800, nedan kallad lagen från 1990.

12 Moniteur belge av den 14 november 1967, s. 11821.

13 Se, särskilt, domarna av den 23 november 1977 i mål 38/77, Enka (REG 1977, s. 2203, punkterna 20 och 21), av den 12 december 1990 i mål C-241/89, SARPP (REG 1990, s. I-4695), punkt 8, och av den 23 mars 2000 i mål C-373/97, Diamantis (REG 2000, s. I-1705), punkt ÍS.

14 De tilltalade i det nationella målet gör nämligen gällande följande: I stället rör att gå in på definitionen av förbudet (mot insiderhandel] och att därifrån undanta visst handande av holdingbolag, har lagstiftaren (i det närmaste) fullständigt undandragit dessa bolag från förbudet mot att utnyttja insiderinformation (s. 11 och 12 i den franska översättningen av den skriftliga inlagan).

15 Punkt 6.2.3 i den belgiska regeringens skriftliga inlaga. Den föreskrift som citeras är artikel 4 stycke 1 (1) i den kungliga kungörelsen av den 18 september 1990 avseende skyldigheter i samband med börsnotering av överlåtbara värdepapper på en belgisk börs för överlatbara värdepapper (Moniteur belge av den 22 september 1990, s. 18138), i sin ändrade lydelse senast genom den kungliga kungörelsen av den 30 juli 1994. Den belgiska regeringen nar angett art denna föreskrift därefter har ersatts av den kungliga ändringskungörelsen av den 3 juli 1996 avseende skyldigheter i fråga om tillfällig information från emittenter vars finansiella instrument har noterats på förstahandsmarknaden samt på den nya marknaden på en börs för överlåtbara värdepapper (Moniteur belge av den 6 juli 1996, s. 18700). Dessa nva bestämmelser har inte medfört någon förändring av den informationsskyldighet som åligger börsnoterade företag.

16 Gaillard, E. och Pingel, I., Les opérations d'initiés dans la Communauté économique européenne, Revue trimestrielle de droit européen, 26 (2), apriljuni 1990, s. 329, IA; Calvet, H., La directive du Conseil des Communautés européennes relative aux opérations d'initiés, Semaine juridique, Éd. E, nr 49, s. 760, IB, och Lambrecht, R, La directive européenne relative aux opérations d'initiés, Revue de la Banque, 8-9/1990, s. 455, II-3-a.

17 Enligt amerikansk rätt, som intar ett liknande förhållningssätt, kan icke spridd insiderinformation anses vara relevant (material) när sannolikheten är stor att spridningen av den icke avslöjade informationen, av en förnuftig investerare, skulle, i betydande omfattning, anses förändra all tillgänglig information och följaktligen ändra priset på värdepapperet som, på en konkurrensutsatt marknad återspeglar all tillgänglig information och på ett avgörande sätt påverkar en investerares beslut, Bergmans, B., La responsabilité pour les opérations d'initiés en droit fédéral américan, Revue internationale de droit économique, 92 (2), s. 149.

18 Det måste medges att en läsning av artikel 181 i lagen från 1990 och stycke 1 (1) i artikel 4 i den kungliga kungörelsen ger upphov till viss förvåning. Det första stycket definierar insiderinformation som information som kan ha en väsentlig inverkan på börskurserna. I andra stycket anges ett undantag till förmån för holdingbolag, men detta stycke innehåller samtidigt ett undantas från det första undantaget, vilket har definierats pä i princip samma sätt som den bestämmelse som det första undantaget avser att avvika ifrån. Med andra ord förefaller det som om man bör godta den förklaring som den belgiska regeringen har lagt fram (punkt 7.1 i den skriftliga inlagan), vilken inte har ifrågasatts på den här punkten av de andra intervenienterna och som vinner stöd i de författningar som är i fråga. Den information som holdingbolagen nar tillgång till skulle sålunda inte vara insiderinformation, utom da den kan ha en väsentlig inverkan på börskurserna, vilket slutligen rör med sig an gemenskapsrättens definition av insiderinformation måste tillämpas på det sätt som föreskrivs i såväl direktivet som i nationell lagstiftning. Se, angående svårigheten att definiera den exakta innebörden av lagtexten, Lambrecht, R, a.a, s. 459. I avsaknad av ytterligare underlag för tolkningen av bestämmelserna, måste jag nöja mig med denna tolkning av den nationella rätten.

19 Punkt 6.2.3 tredje stycket i deras skriftliga inlaga.

20 Artikel 2.1.

21 Artikel 2.2.

22 Artikel 1.2.

23 Artikel 12(1) stadgar följande: Bolag skall utan dröjsmål tillkännage alla faktiska omständigheter eller beslut som de har kännedom om och som, om det offentliggjordes, skulle kunna ha väsentlig inverkan på obligationskursen. I syfte att vara fullständig, vill jag påpeka att den ovannämnda kungliga kungörelsen tran 1990 har ersatts av den ovannämnda kungliga kungörelsen av den 3 juli 1996, vilket för övrigt har påpekats av den belgiska regeringen. I stycke 1 (1) i artikel 5 i denna kungörelse åläggs bolag att utan dröjsmål offentliggöra alla faktiska omständigheter eller beslut som de har kännedom om och som, om de offentliggjordes, skulle kunna ha en väsentlig inverkan på kursen på börsen för finansiella instrument. Benämningen finansiella instrument i sin allmänna betydelse, verkar mer likna den definition som lagts fast i direktivet av gemenskapslagstiftaren.

24 Se, exempelvis, domarna av den 12 oktober 1993 i mål C-37/92, Vanacker och Lesage (REG 1993, s. I-4947) och av den 17 juni 1999 i mål C-295/97 (REG 1999, s. I-3735).