lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Christine Stix-Hackl föredraget den 27 februari 2003

CELEX
62001CC0311
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57.

3 Dom av den 7 mars 1985 i mål 145/84, Cochet (REG 1985, s. 801).

4 Dom av den 13 mars 1997 i mål C-131/95, Huijbrechts (REG 1997, s. I-1409).

5 Dom av den 12 juni 1986 i mål 1/85, Miethe (REG 1986, s. 1837), av den 15 mars 2001 i mål C-444/98, de Laat (REG 2001, s. I-2229), och av den 1 oktober 1992 i mål C-201/91, Grisvard och Kreitz (REG 1992, s. I-5009).

6 Dom av den 15 december 1976 i mål 39/76, Mouthaan (REG 1976, s. 1901), av den 27 maj 1982 i mål 227/81, Aubin (REG 1982, s. 1991), av den 9 juni 1964 i mål 92/63, Nonnenmacher (REG 1964, s. 613), av den 29 juni 1988 i mål 58/87, Rebmann (REG 1988, s. 3467), av den 21 februari 2002 i mål C-215/00, Rydergård (REG 2002, s. I-1817), och i målen Miethe (ovan fotnot 5), de Laat (ovan fotnot 5), och Grisvard och Kreitz (ovan fotnot 5).

7 Dom av den 29 juni 1995 i mål C-454/93, Van Gestel (REG 1995, s. I-1707).

8 CNS 96/0004 (EGT C 68, s. 11).

9 Ovan fotnoterna 3 och 4.

10 Dom av den 10 juli 1975 ¡ mål 27/75, Bonaffini m.fl. (REG 1975, s. 971).

11 Dom av den 19 juni 1980 i förenade målen 41/79, 121/79 och 796/79, Testa m.fl. (REG 1980, s. 1979; svensk specialutgåva, volym 5, s. 241).

12 Ovan fotnot 6.

13 Ovan fotnoterna 3 och 4.

14 Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 74, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 106).

15 Artiklarna 19a.2, 23.2, 31.2 och 93.2.

16 Ovan fotnot 11.

17 Ovan fotnot 10.

18 Dom av den 27 februari 1997 i mål C-59/95, Bastos Moriana m.fl. (REG 1997, s. I-1071).

19 Dom av den 21 oktober 1975 i mål 24/75, Petroni (REG 1975, s. 1149; svensk specialutgåva, volym 2, s. 477).

20 Detta cäller emellertid endast när artikel 69 själv inte kan anses föreskriva att den inte är tillämplig på helt arbetslösa gränsarbetare. Se i detta avseende punkt 73 och följande punkter.

21 Min kursivering.

22 Bestämmelsen reglerar emellertid inte de skyldigheter som medlemsstaterna i enlighet med artikel 69 har gentemot de arbetslösa (som till exempel att utfärda de nödvändiga intygen E 303/0-E 303/5 i enlighet med artikel 83 i genomförandeförordningen).

23 Se ovan punkt 39.

24 Ovan fotnot 8.

25 Ovan fotnoterna 3 och 4.

26 Se domen (ovan fotnot 4), punkt 26.

27 Se domen (ovan fotnot 3), punkt 15.

28 Ovan fotnoterna 10 och 11.

29 Ovan fotnot 6.

30 För övrigt framgår det redan av förordningen själv att den i princip möjliggör en export av ersättning, vilket medför att två nationella rättsordningar tillämpas samtidigt. Ett exempel pä detta är tillämpningen av artikel 69 i normala fall. Lagstiftningen i den stat som arbetstagaren lämnar utgör rättslig grund för ersättningen, medan lagstiftningen i den medlemsstat där arbetstagaren söker arbete i viss utsträckning utgör mättstock för ersättningen.

31 Se domarna (ovan fotnot 5).

32 Se domen (ovan fotnot 5), punkt 16.

33 Dom av den 28 februari 1980 i mål 67/79, Feliinger (REG 1980, s. 535). I denna dom har domstolen fastställt att storleken på den ersättning som skall utges till helt arbetslösa gränsarbetare och som beräknas genom att lägga samman försäkrings- eller anställningsperioder i enlighet med artikel 67 i förordningen skall beräknas utan hänsyn till artikel 68 i förordningen och på grundval av den senaste ersättningen från anställningsstaten.

34 Domen i målet Grisvard och Kreitz (ovan fotnot 5), punkt 16.

35 Dom i målet Petroni (ovan fotnot 19) och i målet Bastos Moriana (ovan fotnot 18).

36 Dom i målet Mouthaan (ovan fotnot 6).

37 Till skillnad från de äkta gränsarbetarna i detta mål har de falska helt arbetslösa gränsarbetarna till exempel en möjlighet att göra ett val i detta avseende (se artikel 71.1 b ii i förordningen och domen i målet Miete (ovan fotnot 5)).

38 Det kan antas att arbetstagare i regel arbetar som gränsarbetare just när den utländska arbetsmarknaden rent allmänt är mer attraktiv.

39 Dom i målet Van Gestel (ovan fotnot 7), punkt 26: Detta är emellertid en konsekvens som åsyftas av gemenskapslagstiftaren som har velat ge arbetstagaren så goda möjligheter som möjligt att återvända till yrkeslivet.

40 Framför allt det villkor som avser den ordinarie bosättningsorten i sin egenskap av center för privatliv. Se domen i målet Aubin (ovan fotnot 6).

41 Se även punkt 61 och följande punkter ovan.

42 Det skall också påpekas att berörda i enlighet med artikel 69.2 förlorar hela sin resterande rätt till ersättning om de inte inom tre månader på nytt ställer sig till förfogande för arbetsförmedlingen i hemviststaten.