Förslag till avgörande av generaladvokaten Christine Stix-Hackl av den 27 maj 2004

1 Originalspråk: tyska.

2 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).

3 Av begäran om förhandsavgörande framgår inte med säkerhet att det (endast) är avtalsslutande parter i EES som avses med Europa. I detta förslag till avgörande utgår jag från att det aktuella varupartiet har producerats utanför EES.

4 Skall varumärkesinnehavarens ensamrätt anses ha konsumerats exempelvis då han sålt de varumärkesförsedda varorna till ett närstående bolag?

5 Skall varumärkesinnehavarens ensamrätt anses ha konsumerats exempelvis då han lämnat över de varumärkesförsedda varorna till en speditör?

6 Enligt principen om konsumtion inom EES gäller detta också då varumärkesinnehavaren först fört ut varorna på marknaden utanför EES, se Fezer, Markenrecht, tredje upplagan, München 2001, 5 24 MarkenG, punkt 93. För en kritisk uppfattning, se Justice Laddie, begäran om förhandsavgörande av den 18 maj 1999 i mål C-414/99 (sammandrag tryckt i HC, vol. 30, nr 5/1999, s. 567) (punkt 36): In my view this illustrates how Silhouette has bestowed on a trade mark owner a parasitic right to interfere with the distribution of goods which bears little or no relationship to the proper function of the trade mark right. It is difficult to believe that a properly informed legislature intended such a result, even if it Is the proper construction of Article 7 (1) of the Directive.

7 Beträffande konsumtionsprincipens funktion som Intresseavvägningsinstrument hänvisas till mitt förslag till avgörande av den 5 april 2001 inför domen av den 20 november 2001 i de förenade milen C-414/99-C-416/99, Davidoff m.fl. (REG 2001, s. I-8691), punkterna 80 och följande punkter.

8 Detta anges uttryckligen i domen i de förenade målen Davidoff m.fl. (ovan fotnot 7), punkt 33, med däri angiven rättspraxis.

9 Se, i detta avseende, även mitt förslag till avgörande i de förenade målen Davidoff m.fl (ovan fotnot 7), punkterna 78 och 84, jämte vad som anges ovan i fotnot 6.

10 Domen i de förenade målen Davidoff m.fl. (ovan fotnot 7), punkt 33. Se även dom av den 1 juli 1999 i mål C-173/98, Sebago och Maison Dubois (REG 1999, s. I-4103), punkt 21.

11 Se även Thomas Hays, Parallel importation under European Union Law. London 2004, punkterna 7.55 f. och 10.02 ff. samt 10.11 ff.

12 Medan det begrepp som används i den tyska versionen (in den Verkehr gebracht) avser att varan bringats i omsättning, avser den franska versionen (mis dans le commerce), den spanska och den i detta avseende likalydande portugisiska versionen (comercializado respektive comercializados), den italienska versionen (immessi in commercio) och den nederländska versionen (in de handel zijn gebracht) handeln med varorna, samtidigt som såväl den engelska versionen (put on the market), den svenska versionen (marknaden) som den danska versionen (markedsført) direkt hänför sig till marknaden.

13 Dom av den 31 oktober 1974 i mål 16/74, Centrafarm (REG 1974, s. 1183), punkterna 9-11.

14 Se, i delta avseende och beträffande de tyska införlivandebestämmelserna, Ingerl/Rohnke, Markengesetz, andra upplagan, München 2003, § 24, nr 18.

15 Se, beträffande de tyska införlivandebestämmelserna, Fezer (se ovan fotnot 6), punkt 7d med vidare hänvisningar och Ströbele/Hacker, Markensgesetz, sjunde upplagan, Köln 2003, S 24, punkt 33 med vidare hänvisningar.

16 Se punkt 19 ovan.

17 Se punkt 19 ovan.

18 Se punkt 24 ovan.

19 Se även i detta avseende generaladvokat Légers förslag till avgörande av den 13 november 2003 1 det anhängiggjorda målet C-371/02, Björnekulla Fruktindustrier (ännu ej offentliggjort i rättsfallssamlingen), punkt 40: När man talar om marknad menar man mötet mellan anbud och efterfrågan, eller handel, transaktion,....

20 I detta sammanhang kan det erinras om att domstolen i dom av den 12 november 2002 i mål C-206/01, Arsenal Football Club (REG 2002, s. I-10273) visserligen har bekräftat varumärkets traditionella funktion som angivare av varans ursprung, men i enlighet med generaldvokat Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande av den 13 juni 2002, punkt 46, även betonat varumärkets tilltagande betydelse som bärare av investeringar och reklam. I detta avseende förefaller Axolin-Elinors ståndpunkt vara för snäv.

21 Punkt 19 (ovan fotnot 10).

22 Dom av den 16 juli 1998 i mål C-355/96 (REG 1998, s. I-4799).

23 Vilket även kan utläsas ur domen av den 23 oktober 2003 i mål C-115/02, Rioglass (REG 2003, s. I-12705), punkt 28, då det fastställs att det rör sig om en transitering (som består i att vari r som i vederbörlig ordning tillverkats i en medlemsstat transporteras genom en eller flera medlemsstater till tredje land), vilken per definition inte innefattar saluföring [i den mening som avses med förts ut på marknaden — se även punkt 25).

24 Vid köp av en märkesvara med äganderättsförbehåll sker övergången av rätten att förfoga över varan före overgingen av äganderätten. Äganderättsforbehållet har i så måtto inte någon inverkan på när konsumtionen av varumärkesrättigheterna skall anses ha inträtt. När det gäller säkerhetsövcrlåtelse är det tveksamt om detta utgör en mot marknaden riktad åtgärd, då de aktuella varorna förblir i säkerhetsgivarens besittning. Se i detta avseende Mulch, Der Tatbestand der markennchtllchai Erschöpfung, Köln 2001, s. 20.

25 Från detta fall skall man 1 regel skilja mellan koncerninterna transaktioner och transaktioner Inom ett distributionsnät.

26 Se även det i fotnot 7 ovan nämnda förslaget till avgörande, punkt 42.

27 Redan i domen av den 22 juni 1994 i mål C-9/93, Ideal-Standard (REG 1994, s, I-2789, svensk specialutgåva, volym 15, s. I-227), punkt 43, har domstolen slagit fast att [d]et samtycke som varje överlåtelse innebär är inte detsamma som krävs för att principen om konsumtion av rättigheter skall gälla.

28 Ovan fotnot 7.

29 Pä anfört ställe, punkt 58.

30 När varumärkesinnehavaren ännu inte fört ut de varumärkesförsedda varorna på marknaden 1 EES, men när de likväl importerats till EES av tredje man, exempelvis Inom ramen för grå återimport (parallellimport), är den fråga som uppkommer, avseende en eventuell konsumtion av rättigheter som är knutna till varumärket, inte om det är varumärkesinnehavaren själv som fört ut varorna på marknaden i EES, utan i stället om det är tredje man som med varumärkesinnehavarens samtycke fört ut varorna på marknaden 1 EES.