Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 8 september 2005
1 Originalspråk: spanska.
2 Dom av den 22 juni 2004 i mål T-185/02, Ruiz-Picasso m.fl. mot harmoniseringsbyrån (inte publicerat i rättsfallssamlingen ännu).
3 Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 3288/94 av den 22 december 1994 om ändring av förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken för genomförande av de avtal som ingåtts inom ramen för Uruguayrundan (EGT L 349, s. 83; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 37).
4 Den oförtröttlige skaparen Pablo Picasso (1881-1973) är visserligen mest känd för dessa två konstformer, men det kan nämnas att han även gjorde litterära försök, närmare bestämt inom dramatiken, om än med mindre framgång. Det arbetet resulterade i ett verk i sex akter Les quatre petites filles, som skrevs 1948, men som inte publicerades av Gallimard förrän år 1969. Den spanska versionen, med titeln Las cuatro niñitas, gavs ut av förlaget Aguilar, i översättning av María Teresa León, Madrid, 1973. Hans poetiska arbeten, som skrevs när han arbetade mindre intensivt med måleri och skulptur eller när han genomgick svåra perioder i sitt privatliv, har behandlats i en essä av M. Gustavino och A. Michaël, L'écriture n'est pas un jeu, i det gemensamma verket Picasso, l'objet du mythe, École Nationale Supérieure des Beaux Arts de Paris, Paris. 2005, s. 109 och följande sidor.
5 Under denna beteckning agerar ett antal personer som samtliga är släkt med konstnären. Det är fråga om ett oskiftat dödsbo i den mening som avses i artiklarna 815 och följande artiklar i den franska civillagen (code civil), i vilket sökandena är delägare.
6 Ärende R 247/2001-3.
7 Dom av den 9 juli 2003 i mål T-162/01, Laboratorios RTB mot harmoniseringsbyrån (REG 2003, s. II-2821).
8 Punkterna 49-52 i den överklagade domen.
9 Särskilt dom av den 14 oktober 2003 i mål T-292/01, Phillips-Van Heusen Corp. mot harmoniseringsbyrån (REG 2003, s. II-4335), och där nämnda domar.
10 Det är allmänt godtaget att konstnärens andra efternamn är av italienskt ursprung, men när han föddes hade familjen Picasso varit bosatt i Andalusien sedan flera generationer. Han slutade använda efternamnet Ruiz i samband med sin vistelse i Paris, men så länge han var bosatt i Spanien signerade han alltid sina målningar och teckningar med de tre leden: Pablo Ruiz Picasso, P. Ruiz Picasso eller P. R. P. Det är mycket troligt att fransmännens svårighet att uttala det första efternamnet var anledningen till att det föll bort. Ordet Picasso kunde däremot, utan tungvrickningar och med betoningen på sista stavelsen, utan svårighet uttalas på Molières språk. Lafuente Ferrari, E., Prólogo, i Huelin och Ruiz-Blasco, R., Pablo Ruiz Picasso, Biblioteca de la Revista de Occidente, Madrid, 1976, s. 12.
11 Punkterna 53-55 i den överklagade domen. Enligt Diccio nario de la lengua, utgiven av Real Academia Española, tjugoförsta utgåvan, Madrid 1992, avses med pícaro främst en fräck, retsam, skälmsk person, inte helt utan charm, som för ett dåligt leverne och som är huvudperson i framstående verk inom den spanska pikareskromanen. Genren nådde sin höjdpunkt genom romaner som La vida de Lazarillo de Tormes, okänd författare, som publicerades första gången år 1554; Guzmán de Alfarache av Mateo Alemán, (1604) och El Buscón, (1604; första utgåvan 1620) av Francisco de Quevedo. R. Menéndez Pidal, Antología de prosistas castellanos, Madrid, 1917, s. 117, framhåller att den kastilianska prosan nådde sin höjdpunkt under senare tredjedelen av 1500-talet och de första årtiondena av 1600-talet, såväl i fråga om skönhet som spridning över den civiliserade världen. Den var dessutom en föregångare inom två sinsemellan väsensskilda stilarter: som ett sublimt gåtfullt uttryck för filosofin om den gudomliga kärlekens alla hemligheter respektive den mest skamlösa pikaresk, med lysande satiriska skildringar av sysslolöshetens och hungerns många vapendragare. Ordet pícaro hade kunnat uppfattas rätt utanför den spanska kultursfären om Hergé, Tintins skapare, hade valt att förklara det i albumet om den tecknade seriefigurens äventyr med titeln Tintin hos gerillan (Tintin et les Picaros, Ed. Casterman, Tournai, 1976). Eftersom han inte gjorde det berövade han sina engelsk-, tysk- och franskspråkiga läsare, där ordet behölls, möjligheten att förstå dess verkliga innebörd. De förknippar troligen ordet med gerillan, närmare bestämt den gerillagrupp som leddes av general Alcázar.
12 Ordet pícaros etymologiska ursprung är osäkert. Det nämns första gången i farsen Custodia del hombre av Bartolomé Palau, som skrevs åren 1541-1547. Enligt J. Corominas, Diccionario crítico etimológico de la lengua castellana, Ed. Gredos, Madrid, 1974, del III, s. 768, kanske pícaro och dess tidigare synonym picaño är mer eller mindre slangbetonade uttryck, som kommer från verbet bita eller hacka och som uttrycker olika sysslor som pícaros brukade utföra (exempelvis som köksbiträden eller picadorer vid tjurfäktningar). Det förekom också en senare influens från det franska ordet picard, som ledde till det abstrakta picardía (rackartyg), genom en anspelning på den pyreneiska regionen Picardía, där många av innevånarna under den perioden, i allmänhet soldater, förde ett sorglöst och bohemiskt liv. Begreppet var en del av den folkliga traditionen innan det fick litterär status.
13 Duken, som målades 1907, ursprungligen med titeln Bordel philosophique, markerar kubismens födelse, en stil inom måleriet som innebär att figurerna reduceras till sina grundformer och översätts till ett självständigt geometriskt språk. Brihuega Sierra, J., Die spanische Kunst zwischen 1900 und 1939, i Die Geschichte der spanischen Kunst, den tyska versionen av Historia del arte de España, Lunwerg Editores. 1996, från förlaget Könneman, Köln, 1997, s. 438.
14 Målningen skildrar fasorna när den stad som verket är uppkallat efter bombades av Hitlers flygvapen den 26 april 1937. Vid sidan av det rent konstnärliga värdet ger målningen uttryck för konstnärens historiska engagemang, genom att han lämnade sitt elfenbenstorn för att identifiera och solidarisera sig med sina medmänniskor. Brihuega Sierra, J., a.a. s. 460.
15 Punkterna 56–58 i den överklagade domen.
16 Dom av den 11 november 1997 i mål C-251/95, SABEL (REG 1997, s. I-6191), punkt 24, och av den 29 september 1998 i mål C-39/97, Canon (REG 1998, s. I-5507), punkt 18.
17 Punkt 61 i den överklagade domen.
18 Punkterna 59 och 60 i den överklagade domen.
19 Domen i det ovannämnda målet Phillips-Van Heusen Corp. mot harmoniseringsbyrån, punkt 54, och dom av den 3 mars 2004 i mål T-355/02, Mühlens mot harmoniseringsbyrån (REG 2004, s. II-791), vilken har överklagats.
20 Denna hänvisning skall uppfattas som helt neutral, det vill säga endast som ett angivande av målarens bevisade ursprung och inte som ett ställningstagande i den både fruktlösa och konstlade diskussionen rörande huruvida hans nationalitet är fransk eller spansk.
21 Dom av den 22 juni 1999 i mål C-342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer (REG 1999, s. I-3819).
22 Den ovannämnda domen i målet SABEL, punkt 22.
23 Den ovannämnda domen i målet SABEL, punkt 23.
24 Se även domen i det ovannämnda målet Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 25.
25 Förslag till avgörande av den 14 maj 2002 inför dom av den 19 september 2002 i mål C-104/00, DKV (REG 2002, s. I-7651), punkterna 58–60.
26 Detta anser, exempelvis, Bender, A., Relative Eintragungs hindernisse, i Ekey, F./Klipperl, D., Markenrecht, Heidelberg, 2003, s. 930 och s. 931. Se även domen i det ovannämnda målet Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 28.
27 Fernández-Nóvoa, C, Tratado sobre derecho de marcas, andra upplagan, Madrid, 2004, s. 301.
28 Det är svårt att med säkerhet fastställa ursprunget till denna stil inom måleriet, men tanken att översätta naturen till kuber, koner och cylindrar härrör från ett råd som Cézanne skrev i ett brev till en ung målare, kanske för att förmå honom att komponera sina målningar med utgångspunkt från grundformerna. Gombrich, E.H., Historia del arte, spansk version av Rafael Santos Torroella, Alianza editorial, femte tryckningen, Madrid, 1987, s. 481.
29 Domen i det ovannämnda målet SABEL, punkt 24.
30 Domen i det ovannämnda målet Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 20.
31 Beträffande de kriterier som ligger till grund för bedömningen av hög särskiljningsförmåga har harmoniseringsbyrån hänvisat till domstolens dom av den 4 maj 1999 i mål C-108/99, Chiemsee (REG 1999, s. I-2779), punkt 51, och domen i det ovannämnda målet Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 23.
32 Dom av den 12 november 2002 i mål C-206/01, Arsenal Football Club (REG 2002, s. I-10273), punkt 57.
33 Baudenbacher, C. och Naumann, A., Neuste Entwicklungen in der immaterialgüterrechtlichen Rechtsprechung der Europäischen Gerichtshöfe, i Baudenbacher, C. och Simon, J., "Neueste Entwicklungen im Europäischen und internationalen Immaterialgüterrecht, Basel, 2003, s. 1 och följande sidor, särskilt s. 47.
34 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).
35 Angående domen i det ovannämnda målet Arsenal, se Kilbey, I., The ironies of Arsenal v Reed, i European Intellectual Property Review, 2004, s. 479 och följande sidor.
36 Tidningen El Mundo, den 6 januari 2000; kan läsas på http:// www.elmundo.es/papel/hemeroteca/2000/01/06/cul-tura/793771.html.
37 Förslag till avgörande inför dom av den 21 november 2002 i mål C-23/01, Robelco (REG 2002, s. I-10913).
38 Som exempelvis att utgöra ett marknadsföringsinslag eller ett redskap i en affärsstrategi; Grynfogel, C, Le risque de confusion, une notion à géométrie variable en droit communautaire des marques, i Revue de Jurisprudence de Droit des Affaires, nr 6/2000, s. 494 och följande sidor, särskilt s. 500. Se även mitt förslag till avgörande av den 13 juni 2002 inför domen i det ovannämnda målet Arsenal, särskilt punkterna 43 och 46-49.
39 Förslag till avgörande inför dom av den 27 november 2003 i mål C-283/01, Shield Mark (REG 2003, s. I-14313), punkt 50.
40 Således har namnet Pelé, den brasilianske fotbollsspelarens pseudonym, registrerats till och med för kläder och sportartiklar, som det verkar utan någon typ av licens; beslut nr 490/1999 av harmoniseringsbyråns invändningsenhet av den 20 juli 1999, Pellet mot Pelé.