Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 10 juli 2007

1 Originalspråk: slovenska.

2 Dom av den 15 november 2005 i mål C-392/02, kommissionen mot Danmark (REG 2005, s. I-9811).

3 EGT L 293, s. 9; svensk specialutgåva, område 1, volym 3, s. 192.

4 EGT L 185, s. 24.

5 EGT L 253, s. 42.

6 EGT L 155, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 4, s. 41).

7 EGT L 175, s. 3.

8 EGT L 130, s.1.

9 EGT L 302, s.1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.

10 EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1.

11 EGT L 188, s. 1.

12 EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22.

13 EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3.

14 EGT L 281, s. 1.

15 Anmärkning utan relevans för den svenska versionen.

16 Detta beslut har inte offentliggjorts i EUT.

17 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2).

18 Dom av den 22 september 1988 i mål 148/87, Pedersen mot kommissionen (REG 1988, s. 4993).

19 Systemet med egna medel är ett grundläggande inslag i Europeiska gemenskaperna i förhållande till andra internationella och mellanstatliga organisationer. I doktrin har angetts att gemenskapens egna medel är ett uttryck för den europeiska integrationen på budgetområdet och definieras som skatteintäkter som ipso jure tillhör gemenskapen för finansieringen av dess budget utan att det för att de skall uppkomma och överföras krävs ett ytterligare beslut av de nationella myndigheterna i medlemsstaterna (van Raepenbusch, S., Droit institutionnel de l'Union européenne, 4:e upplagan, Bryssel, 2005, s. 293).

20 Första skälet i tullkodexen.

21 Bieber, R., i von den Groeben/Schwarze, artikel 269, punkt 29. Författaren anser således att tull och avgifter inte kan bestämmas exakt på nationell nivå.

22 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 58.

23 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 61.

24 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 68.

25 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 63. I det målet bestred den danska regeringen att artikel 220.2 b i tullkodexen inte gjorde det möjligt att ta ut tull och att den på grund av misstag som dess myndigheter begått vid tillämpningen av tullkodexen följaktligen inte ansvarade för minskningen av egna medel. I sitt förslag till avgörande i detta mål, C-392/02, (REG 2005, s. I-2613), punkterna 62 och 63, bemötte generaladvokaten denna grund med att bestämmelserna om egna medel reglerar förhållandena mellan gemenskapen och medlemsstaterna avseende fastställande och överföring av egna medel. Tullbestämmelserna reglerar förhållandena mellan medlemsstaterna och företag med avseende på deklarationer, påförande och uppbörd av import- och exporttullar. Vad som kan förekomma i förhållandet mellan tullmyndigheter och betalningsskyldiga påverkar i princip inte redovisningen av egna medel mellan gemenskapen och medlemsstaterna bland vilka det även finns tull som skulle ha fastställts. Vore det annorlunda skulle redovisningen mellan medlemsstaterna och gemenskapen av de berörda egna medlen vara beroende av de risker som alltid är förenade med tullhanteringen.

26 När det gäller genomförandet av gemenskapsrätten görs i doktrin en grundläggande skillnad mellan direkt förvaltning, som ingår i gemenskapens institutioners och andra organs behörighet, och indirekt förvaltning, som är medlemsstaternas behörighet. Vid indirekt förvaltning genomför medlemsstaternas förvaltningar gemenskapsrätten. Vid indirekt förvaltning är det emellertid fråga om direkt genomförande av gemenskapsrätten när den offentliga förvaltningen tilllämpar beslut och förordningar samt bestämmelser i primärrätten som är direkt tillämpliga och om indirekt genomförande av gemenskapsrätten när de nationella myndigheterna tillämpar bestämmelser som de är skyldiga att införliva i nationell rätt (exempelvis direktiv) (Jacqué, Jean-Paul, Droit institutionnel de l'Union européenne, 3:e upplagan, Paris. 2004, s. 446; Ziller, Jacques, L'autorité administrative dans l'Union européenne, EUI Working Paper Law No. 2004/14, Florens: European University Institute, 2004, s. 11; Fischer, Hans Georg, Europarecht, s. 131 och 132, München, 2001; Öhlinger Theo, Potacs Michael, Gemeinschaftsrecht und staatliches Recht, 3:e kompletterande upplagan, Wien, 2006, s. 108, 137 och 138).

27 Domstolen är den institution som har exklusiv behörighet att pröva huruvida sekundärrättsliga gemenskapsrättakter är giltiga (dom av den 22 oktober 1987 i mål 314/85, Foto-Frost (REG 1987, s. 4199; svensk specialutgåva, volym 9, s. 233), punkterna 13-17. Samma konstaterande gäller enligt artikel 220 EG för tolkning av gemenskapens primär- och sekundärrätt. Ratio legis för den exklusiva behörigheten är den enhetliga tolkning som är en särskild form av likabehandlingsprincipen.

28 Dom av den 16 maj 1991 i mål C-96/89, kommissionen mot Nederländerna (REG 1991, s. I-2461), punkt 38.

29 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 28), punkt 37, samt dom av den 15 juni 2000 i mål C-348/97, kommissionen mot Tyskland (REG 2000, s. I-4429), punkt 64.

30 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 61.

31 Generaladvokaten L.A. Geelhoods förslag till avgörande i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 25), punkt 62.

32 Witte P.r, Wolffgang H-M., Bleihauer H-J., Lehrbuch des Europäischen Zollrechts. 5:e upplagan, Herne, 2006, s. 272. Författarna hävdar att det typiska exemplet på tullförfarandet för temporär import är vid import av varor som är avsedda att visas på en mässa.

33 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 66.

34 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 67.

35 van Raepenbusch, Droit institutionnel de l'Union européenne, s. 603 och 606. Författaren påpekar att de minimis-invänd- ningar ingår i den grupp av invändningar som domstolen avvisar regelmässigt. Den latinska termen de minimis är en förkortning för den allmänna rättsprincipen de minimis non curat praetor.

36 Rideau, J, Picod, F., Code des procédures juridictionnelles de l'Union européenne, 2:a upplagan, Paris. 2002, s. 167.

37 Dom av den 11 april 1978 i mål 95/77, kommissionen mot Nederländerna (REG 1978, s. 863), punkt 13. Domstolen avfärdade i denna dom Nederländernas invändning att rådets direktiv 71/347/EEG av den 12 oktober 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om hektolitervikt av säd (EGT L 239, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 2, s. 75) inte hade någon negativ inverkan på den inre marknadens funktion. Enligt domstolen var invändningen inte förenlig med syftet med direktiv 71/347.

38 van Raepenbusch, Droit institutionnel de l'Union européenne, s. 606.

39 Lenaerts, K, Arts, D., Maselis, L, Procedural Law of the European Union, 2:a upplagan, London 2006, s. 128. Dessa författare hänvisar till dom av den 29 mars 2001 i mål C-404/99, kommissionen mot Frankrike (REG 2001, s. I-2667), punkt 51. Domstolen slog i den domen fast att en talan om fördragsbrott [skall] prövas på sakliga grunder En medlemsstat anses följaktligen ha underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt fördraget eller sekundärrätten oavsett hur ofta och i vilken utsträckning de påstådda fördragsbrotten har ägt rum.

40 Med hänvisning till dom av den 18 november 1970 i mål8/70, kommissionen mot Italien (REG 1970, s. 961), och av den 26 februari 1976 i mål 52/75, kommissionen mot Italien (REG 1976, s. 277), understryks i doktrinen att i ett fördragsbrottsförfarande kan en invändning om icke felaktigt beteende inte tas upp som en grund för undantag. I ett fördragsbrottsförfarande är det fråga om att fastställa att en rättslig situation inte är förenlig med gemenskapsrätten. Frågan om en medlemsstat har gjort sig skyldig till något fel saknar således i regel betydelse (Burgi, M., Vertragsverletzungsverfahren, i Rengeling, H-W., Middeke, A., Gellermann, M. (redaktöri), Handbuch des Rechtsschutzes in der Europäischen Union, 2:a upplagan, München, 2003, s. 80).

41 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot2), punkt 68.

42 Ibidem.

43 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 64.

44 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 69.

45 Se domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 2), punkt 67.