Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 27 februari 2007
1 Originalspråk: franska.
2 EGT L 76, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57.
3 EGT L 390, s. 124; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 129.
4 Dom av den 17 juni 2003 i mål C-383/01, De Danske Bilimportører mot Skatteministeriet, Told- og Skattestyrelsen (REG 2003, s. I-6065.
5 1 artikel 93 EG föreskrivs följande: Rådet skall enhälligt på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén anta bestämmelser om harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter, i den mån en sådan harmonisering är nödvändig för att säkerställa att den inre marknaden upprättas och fungerar inom den tid som anges i artikel 14.
6 Hovrätten för Övre Norrland har hänvisat till rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av artiklarna 7-10 i direktiv 92/12 (KOM (2004) 227 slutlig).
7 Dom av den 2 april 1998 i mål C-296/95, EMU Tabac m.fl. (REG 1998, s. I-1605).
8 EGT L 316, s. 12; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 91.
9 Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 92/12 (KOM/2004/227 slutlig). I förslaget anges följande: Artikel 9.3 utgår. Kommissionen är inte övertygad om att det är nödvändigt att behålla en skattebestämmelse som ger medlemsstaterna rätt att avvika från den allmänna principen om fri rörlighet för flyttningar som utförs av enskilda personer. Säkerhetsproblem kan visserligen vara förenade med transport av mineraloljor, men att tillämpa en bestämmelse som avviker från principen ovan skulle inte utgöra någon tillfredsställande juridisk lösning av problemet. Det bör inte finnas något som helst samband mellan de mycket strikta säkerhetsregler för transport av mineraloljor som kan finnas i nationell lagstiftning eller i gemenskapslagstiftningen och principen för beskattningen av sådana flyttningar. Om vissa säkerhetsnormer inte skulle respekteras bör en överträdelse konstateras, men detta konstaterande bör under inga omständigheter få några konsekvenser i punktskattehänseende.
10 Detta gäller särskilt eftersom en enskild individ som erlagt punktskatt i den stat där varorna förvärvats enligt artikel 8 i direktivet och som sedan avkrävs punktskatt i den stat där förbrukningen sker på grund av att han omfattas av det fall som beskrivs i artikel 9.3 i direktivet inte kan dra nytta av systemet med återbetalning för att undvika dubbelbeskattning som föreskrivs i artikel 22 i direktivet. Återbetalning enligt artikel 22 är nämligen möjlig endast på vissa strängt definierade villkor och endast [p]å begäran av en näringsidkare inom ramen för dennes affärsverksamhet.
11 Detta undantag är klart och tydligt. Jämför emellertid ordspråket interpretatio cessat in claris.
12 I artikel 9.3 i direktivet föreskrivs om dessa produkter transporteras med ovanliga transportsätt.
13 Se bland annat dom av den 12 december 1995 i mål C-399/93, Oude Luttikhuis m.fl. (REG 1995, s. I-4515), punkt 23, av den 18 januari 2001 i mål C-83/99, kommissionen mot Spanien (REG 2001, s. I-445), punkt 19, och av den 12 december 2002 i mål C-5/01, Belgien mot kommissionen (REG 2002, s. I-11991), punkt 56.
14 Det kan tilläggas att om en enskild individ exempelvis hyr ett tankfordon med chaufför för att transportera eldningsolja som han förvärvat för eget bruk torde en sådan transport betraktas som ett vanligt transportsätt.
15 Dom av den 23 november 2006 i mål C-5/05, Joustra (REG 2006, s. I-11075), punkt 28.