Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 25 oktober 2007

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 1977, s. 1, svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28, ändrat vid ett flertal tillfällen). Den 1 januari 2007 upphävdes sjätte direktivet och ersattes av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1).

3 Den berörda amnestin har utsträckts till påföljande år och kommissionen har väckt ytterligare en talan (mål C-174/07) angående den förlängningen, beträffande vilken dom ännu inte meddelats.

4 Dessa bestämmelser återfinns nu i artikel 2.1 a och d i direktiv 2006/112.

5 Den har främst ersatts av artiklarna 213–271 i direktiv 2006/112.

6 Bestämmelserna återfinns nu i artiklarna 252.1, 206 respektive 273 i direktiv 2006/112.

7 Artikel 213.1 i direktiv 2006/112.

8 Kommissionen hänvisar visserligen till artikel 22.3 som källa. Nu artikel 242 i direktiv 2006/112.

9 Artikel 262 och följande artiklar i direktiv 2006/112.

10 Artiklarna 214–216 i direktiv 2006/112.

11 Artiklarna 207, 209, 210, 256–258 och 267 i direktiv 2006/112.

12 Legge 289/2002, GURI 31 december 2002, i ändrad lydelse.

13 Ordningen kallas condono tombale (gravamnesti), antagligen därför att skatteskulden är död och begraven.

14 Andra skälet. Skäl 8 i ingressen direktiv 2006/112.

15 Fjärde skälet. Finns ej i ingressen i direktiv 2006/112.

16 Fjortonde skälet. Skäl 45 i ingressen i direktiv 2006/112.

17 Se, exempelvis, dom av den 8 december 2005 i mål C-280/04, Jyske Finans (REG 2005, s. I-10683), punkt 36.

18 Dom av den 16 september 2004 i mål C-382/02, Cimber Air (REG 2004, s. I-8379), punkt 24.

19 Se, exempelvis, dom av den 5 december 1996 i mål C-85/95, Reisdorf (REG 1996, s. I-6257), punkt 24, och av den 17 september 1997 i mål C-141/96, Langhorst (REG 1997, s. I-5073), punkterna 17 och 28.

20 Se, exempelvis, dom av den 21 februari 1989 i mål C-203/87, kommissionen mot Italien (REG 1989, s. 371), punkt 10.

21 Artikel 395 i direktiv 2006/112.

22 Både Italien och kommissionen har hänvisat till dom av den 28 september 2006 i mål C-128/05, kommissionen mot Österrike (REG 2006, s. I-9265), där domstolen slog fast att Österrike hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter genom att helt undanta vissa internationella transportbolag från mervärdesskatteplikt. Se även dom av den 14 september 2006 i mål C-228/05, Stradasfalti (REG 2006, s. I-8391), särskilt punkt 66. I den domen betonade domstolen att Italien inte ensidigt kunde föreskriva ett undantag från avdragsrätten för skattskyldiga personer.

23 Procentsatsen är ännu lägre i fråga om belopp över 11600000 euro som skall erläggas, vilka sätts ned med 80 procent – alltså till 0,2 procent av den ursprungligen deklarerade ingående och/eller utgående skatten.

24 Kommissionen har som exempel nämnt en skattskyldig person som har underlåtit att inge en deklaration för ett visst beskattningsår, då han eller hon skulle ha redovisat 600000 euro. Enligt förfarandet i artikel 9 är det högsta belopp som skall betalas för att komma i åtnjutande av en fullständig immunitet 3000 euro, vilket motsvarar en definitiv förlust för skattemyndigheterna på 597000 euro. Jag vill tillägga att den förlorade andelen skulle kunna vara ännu mer orimlig, eftersom bestämmelsen uttryckligen hänvisar till betalningar över 11600000 euro.

25 Se punkterna 8–10 ovan.

26 Artiklarna 8.4 och 9.14 c.

27 Till skillnad från vad som är fallet i vissa andra medlemsstater finns ingen tröskel för mervärdesskatteregistrering i Italien, vilket innebär att även mycket små företag är redovisningsskyldiga för mervärdesskatt.

28 Se, exempelvis, dom av den 6 juli 2006 i de förenade målen C-439/04 och C-440/04, Kittel och Recolta Recycling (REG 2006, s. I-6161), punkt 50 och där angiven rättspraxis.

29 Se, exempelvis, European Employment Observatory Review, Autumn 2004, särskilt sidorna 77 och 106–110.

30 Artiklarna 8.10 och 9.14.

31 Enligt artikel 9.9, särskilt som den tolkades i en dom av konstitutionsdomstolen av den 27 juli 2005.

32 Artikel 54a i presidentdekret nr 633/72; jämför artikel 21.1 d (i artikel 28 g) i sjätte direktivet, artikel 203 i direktiv 2006/112.

33 Det tycks vara en felräkning. 750000 är 14,125 procent av 5309654. De 162000 personerna i fråga om artikel 8 motsvarar 3,05 procent av det totala antalet skattskyldiga personer.

34 Om jag jämför dessa siffror med de siffror för den sammanlagda mervärdesskatt som uppbars under nämnda fyraårsperiod, som lämnats av den italienska regeringen, beräknar jag att den skatt som uppbars efter kontroller uppgick till mellan 0,18 och 0,38 procent av den skatt som sammanlagt uppbars ett visst år, eller 0,3 procent av det sammanlagda beloppet under fyraårsperioden.

35 Exempelvis, IMF Working Paper 89/42 An economic analysis of tax amnesties, Peter Stella 1989; Deferral and the utility of amnesty, Craig M. Boise, George Mason University Law Review 2007, s. 667, särskilt sidan 693 och följande sidor.

36 Se fotnot 3 ovan.

37 I en rapport från USA:s kongress av år 1998 uppges att Italien har genomfört över ett dussin skatteamnestier, på senare tid i genomsnitt en vartannat år. I en artikel som nämnts av kommissionen i dess ansökan (Il condono fiscale tra genesi politica e limiti costituzionali, De Mita, Diritto e pratica tributaria, 2004, del I, s. 1449) förklaras att amnestin år 2003 var den femtioåttonde sedan år 1900.

38 Is One More Tax Amnesty Really That Bad? Some Empirical Evidence from the Italian 1991 VAT Amnesty, M. Marè och C. Salleo, 59th IIPF Congress, Prag, augusti 2003. Se även Gradual Recovery in Euroland, Kai Carstensen, Klaus-Jürgen Gern, Christophe Kamps, Joachim Scheide, Kiel Discussion Papers 405: … under första halvåret år 2003 uppbar Italien ytterligare intäkter på omkring 0,8 procent av BNP i samband med en omfattande skatteamnesti. På kort sikt kunde Italien tack vare denna engångsåtgärd förhindra att stabilitets– och tillväxtpaktens tröskel överskreds. På medellång sikt ökar dock sannolikheten för att tröskeln på 3 procent överskrids. Som erfarenheten visar försvagar ofta förekommande skatteamnestier – i Italien var det den tredje amnestin på 20 år – skattemoralen. Följaktligen blir skatteintäkterna lägre på medellång och lång sikt än vad de skulle ha varit utan amnestin.

39 IMF Working Paper 07/31 VAT fraud and evasion: what do we know and what can be done Michael Keen och Stephen Smith, februari 2007, s. 19.

40 Det innebär att 2 procent av de 60–65 procent som uppbärs utgör (grovt räknat) mellan 3 och 4 procent av de 35–40 procent som inte uppbärs.

41 Och det kan noteras att hälften av den italienska standardskattesatsen på 20 procent är 10 procent, vilket är lägre än den lägsta standardskattesats på 15 procent som medges enligt artikel 12.3 a i sjätte direktivet.

42 Kommissionen påpekade vid förhandlingen att den andel av de skattskyldiga som drog fördel av amnestin var betydligt större än det totala antalet skattskyldiga personer i en medelstor medlemsstat som Belgien.