Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 5 juli 2007

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 249, s. 25. I dess lydelse enligt rådets direktiv 85/303/ EEG av den 10 juni 1985 (EGT L 156, s. 23) (nedan kallat direktiv 69/335). Jag skulle vilja påpeka att Europeiska gemenskapernas kommission den 4 december 2006 lade fram ett förslag till rådets direktiv om skatter på kapitalanskaffning (KOM(2006) 760 slutlig) (nedan kallat 2006 års förslag till direktiv). Enligt skälen i detta förslag utgör det en omarbetning av direktiv 69/335. Syftet med förslaget är att förenkla en mycket komplicerad del av gemenskapslagstiftningen, skärpa förbudet mot att införa eller ta ut andra liknande skatter samt gradvis avskaffa skatt på kapitaltillskott som anses vara ett betydande hinder för EU-företagens utveckling.

3 KOM(64) 526 slutlig, nedan kallat 1964 års förslag till direktiv.

4 Ibidem, s. 2.

5 EGT C 133, s. 1, nedan kallat 1976 års förslag till direktiv. Syftet med detta förslag till direktiv var att harmonisera indirekta skatter på värdepapperstransaktioner. I artikel 2.1 i förslaget föreskrivs att [v]id tillämpningen av detta direktiv består en skattepliktig transaktion i överlåtelse eller förvärv av värdepapper mot betalning, när transaktionen genomförts i en medlemsstat eller i ett tredjeland av en medborgare i en medlemsstat. Varje överlåtelse eller förvärv av värdepapper utgör en särskild skattepliktig transaktion.

6 KOM(87) 139 slutlig.

7 Andra skälet i direktiv 69/335.

8 Femte skälet.

9 Sjätte skälet.

10 Sjunde skälet.

11 Sista skälet.

12 Dom av den 11 december 1997 i mål C-42/96, Immobiliare SIF (REG 1997, s. I-7089).

13 Dom av den 17 december 1998 i mål C-236/97, Codan (REG 1998, s. I-8679).

14 Dom av den 30 mars 2006 i mål C-46/04, Aro Tubi Trafilerie (REG 2006, s. I-3009), punkt 33 och där angiven rättspraxis.

15 Se bland annat dom av den 2 december 1997 i mål C-188/95, Fantask m.fl. (REG 1997, s. I-6783), punkt 21.

16 Se bland annat dom av den 15 juni 2006 i mål C-264/04, Badischer Winzerkeller (REG 2006, s. I-5275), punkt 31 och där angiven rättspraxis. Se även, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Immobiliare SIF (punkt 33) och Codan (punkt 21 och där angiven rättspraxis).

17 Se bland annat dom av den 24 februari 2000 i mål C-434/97, kommissionen mot Frankrike (REG 2000, s. I-1129), punkt 21. Professor Denys Simon har förklarat att tillvägagångssättet med så kallad effektiv tolkning kan delas upp ... i en rad olika tekniker som går från ett enkelt argument ab absurdo till ett verkligt teleologiskt resonemang. Med utgångspunkt i effekternas styrka kan man således urskilja åtminstone tre nivåer med effektiv tolkning som klassificeras utifrån stigande effektivitetsgrad. På det första stadiet, till vilket jag skall begränsa mig här, framträder principen om ändamålsenlig verkan som en form av resonemang ab absurdo: för att återge det klassiska uttrycket för denna regel, all tolkning som leder till det absurda skall avfärdas ... kan man inte ge åt någon rättsakt en betydelse av vilken följer något absurt (de Vattel, E. de, Le droit des gens, Paris. 1856, L. II, kap. XVII, § 282]. Med andra ord är det nödvändigt att rättsakten har åtminstone någon verkan. Se Simon, D., L'interprétation judiciaire des traités d'organisations internationales — Morphologie des conventions et fonction juridictionnelle, Pedone, Paris. 1981, s. 338 och s. 339.

18 Se även beslut av den 5 februari 2004 i mål C-357/02, Sonae Distribuição (ej publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 23, och dom av den 7 september 2006 i mål C-193/04, Organon Portuguesa (REG 2006, s. I-7271), punkt 21.

19 Punkt 21. Jag vill även påpeka att i punkt 22 hänvisar domstolen till undantaget i artikel 12.1 a i direktivet.

20 Punkt 35. Som en förlängning av detta resonemang vilar existensberättigandet för artikel 12.1 i direktiv 69/335 mer allmänt på följande grund: Godtagandet av dessa skatter och avgifter, utöver skatten på kapitaltillskott, förklaras således av det förhållandet att även om det inte är fråga om ett tillskott till ett bolag tillämpas dessa avgifter och skatter icke desto mindre. Dessa avgifter och skatter tas inte ut på ett tillskott som sådant utan på en viss transaktion som anses utgöra, i ett enskilt fall, ett tillskott, men som kan finnas oberoende av varje tillskott. Se artikel av Richard, D., Bilan de 25 ans d'harmonisation des impôts indirects frappant les rassemblements de capitaux, Cahiers de droit européen, n° 1-2, 1996, s. 31-72, s. 69. Sålunda har artikel 12.1 i direktiv 69/335 till syfte att möjliggöra för medlemsstaterna att behålla beskattningsmakten beträffande transaktioner, såsom överlåtelser av egendom, som kan frikopplas från en tillskottstransaktion.

21 Beträffande denna uppfattning att skatterna består vid sidan av varandra, se även punkt 44 i generaladvokaten Albers förslag till avgörande av den 17 september 1998 i det ovannämnda målet Codan.

22 Se punkt 6 i detta förslag till avgörande.

23 Dom av den 15 juli 2004 i mål C-415/02, kommissionen mot Belgien (REG 2004, s. I-7215), punkt 37.