Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 24 januari 2008

1 Originalspråk: engelska.

2 I förevarande mål, som avser belopp i euro, utgörs denna minsta myntenhet av cent, som jag kommer att syfta på. Myntenhetens namn saknar emellertid relevans.

3 Liknande frågor har uppkommit i mål C-302/07, Wetherspoon, som är anhängigt vid domstolen. I det målet har frågan även uppkommit c) huruvida den sedvanliga metoden att göra aritmetisk avrundning uppåt eller neråt kan föreskrivas, (d) i vilket skede avrundning skall göras och (e) vad som följer av principerna om likabehandling och mervärdesskattens neutralitet när skattemyndigheterna tillåter vissa men inte alla aktörer att systematiskt göra avrundning neråt.

4 Rådets första direktiv 67/227/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter (EGT 71, s. 1301; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 3). Första direktivet upphävdes med verkan från den 1 januari 2007 och ersattes av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1). Artikel 1.2 i detta innehåller samma bestämmelser med mindre språkliga ändringar. Syftet med direktiv 2006/112 är att de tillämpliga bestämmelserna om gemenskapens mervärdesskatt skall presenteras på ett tydligt och rationellt sätt i en omarbetad struktur och lydelse, utan att i princip göra några materiella ändringar i den befintliga lagstiftningen (jämför skäl 3 i ingressen). Hänvisningar nedan till direktiv 2006/112 innebär därför inte att lydelsen i motsvarande bestämmelser i upphävda direktiv är identisk.

5 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) (som ändrats vid flera tillfällen). Även sjätte direktivet upphävdes och ersattes av direktiv 2006/112. För läsbarhetens skull kommer jag emellertid att hänvisa till bestämmelserna i det i presens. Innehållet och till stor del lydelsen i dessa bestämmelser är fortfarande i kraft i motsvarande bestämmelser i direktiv 2006/112.

6 Artikel 175 i direktiv 2006/112.

7 Artiklarna 295–305 i direktiv 2006/112, artikel 298.

8 Artikel 2.1 a i direktiv 2006/112.

9 Artikel 14.1 i direktiv 2006/112.

10 Artiklarna 62, 63 och 66 i direktiv 2006/112.

11 Artikel 73 i direktiv 2006/112.

12 Artiklarna 96–99 i direktiv 2006/112.

13 Artiklarna 167 och 168 i direktiv 2006/112.

14 Den tillämpliga texten till artikel 22 fanns vid tiden för omständigheterna i målet i artikel 28h i sjätte direktivet som en av övergångsbestämmelserna. Motsvarigheten till artikel 22.3a finns nu i artikel 220 i direktiv 2006/112.

15 Åtminstone avseende inrikeshandel omfattar kravet all försäljning som beskattas i ankomstmedlemsstaten och varuleveranser inom gemenskaperna oavsett vilket slags kund det är fråga om.

16 Den versionen av artikel 22.3 b hade vid tiden för omständigheterna i målet ersatts av rådets direktiv 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt (EGT L 15, 2002, s. 24), som innehöll mer detaljerade krav. Direktiv 2001/115 trädde i kraft den 6 februari 2002. Fristen för medlemsstaterna att införliva direktivet löpte emellertid ut den 1 januari 2004. Det framgår att Nederländernas införlivande trädde i kraft den dagen (lag av den 18 december 2003, Staatsblad nr 530, 29 december 2003, s. 1). Hoge Raad har hänvisat till tionde strecksatsen i artikel 22.3 b i sjätte direktivet (i den version som gällde fram till den 1 januari 2004). Det är emellertid endast den version som ändrats genom direktiv 2001/115 som innehåller en tionde strecksats som innebär krav på att fakturor skall innehålla uppgift om den mervärdesskatt som skall betalas. Eftersom den relevanta frågan är om en mervärdesskattefaktura skall innehålla uppgift om den mervärdesskatt som skall erläggas för transaktionen saknar misstaget betydelse. Motsvarande bestämmelser återfinns nu i artikel 226 i direktiv 2006/112.

17 Artikel 206 i direktiv 2006/112.

18 Enligt artikel 22.4 a skall beskattningsperiodens längd fastställas av medlemsstaterna till en, två eller tre månader eller andra tidsperioder som inte överstiger ett år. Mervärdesskattedeklarationen skall lämnas inom en av medlemsstaterna fastställd tidsperiod. Denna får inte vara längre än två månader efter utgången av varje beskattningsperiod (nu, se artikel 252 i direktiv 2006/112).

19 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (EGT L 80, s. 27).

20 Ett forum som sattes samman i enlighet med artikel 29 i sjätte direktivet (artikel 398 i direktiv 2006/112), i vilket representanter för medlemsstaterna och kommissionen diskuterar frågor avseende genomförande av mervärdesskatt.

21 Det är väsentligt att komma ihåg att mervärdesskatt i fråga om detaljhandelspriser måste beräknas baklänges från ett bestämt pris inklusive mervärdesskatt och inte framåt från ett pris exklusive mervärdesskatt. Ett detaljhandelspris inklusive 19 procent mervärdesskatt uppgår till 119 procent av nettopriset exklusive mervärdesskatt. Mervärdesskattebeloppet uppgår därför inte till 19/100 (19 procent), utan 19/119 av detaljhandelspriset. Samma beräkning kan, mutatis mutandis, användas för vilken annan mervärdesskattesats som helst.

22 För ett analogt exempel, se dom av den 15 mars 2007 i mål C-35/05, Reemtsma (REG 2007, s. I-2425), punkt 38 och där angiven rättspraxis.

23 Domstolen har påpekat detta vid ett stort antal tillfällen med avseende på beskattning. Se senast dom av den 11 oktober 2007 i mål C-443/06, Hollmann (REG 2007, s. I-8491), punkt 33 och där angiven rättspraxis.

24 Se nedan punkt 55 och följande punkter för en bedömning av de sistnämnda situationerna.

25 Se till exempel dom av den 8 februari 2007 i mål C-435/05, Investrand REG 2007, s. I-1315, punkt 22 och där angiven rättspraxis.

26 Eller om den ingående mervärdesskatten undantagsvis överskrider den utgående mervärdesskatten för den ifrågavarande skatteperioden, innebär detta att det nettobelopp som skattemyndigheten skall återbetala ökar eller minskar.

27 Vid förhandlingen talade Förenade kungarikets ombud om ännu större siffror, nämligen mellan 200 och 800 miljoner GBP.

28 Även systematisk avrundning på kassakvittonivån eller varukorgsnivån måste ha en betydande om än mindre verkan med hänsyn till det stora antal sådana kvitton som upprättas dagligen i varje medlemsstat.

29 Förenade kungariket har vid förhandlingen anfört ett mål i vilket aritmetisk avrundning per artikel skulle ha medfört en skatteavvikelse uppgående till mer än 17000 GBP under sex månader för en enda handlare. Det är även riktigt att den aritmetiska metoden innebär en liten men systematisk avvikelse uppåt, eftersom 0,5 cent alltid avrundas uppåt trots att det är precis halvvägs mellan två cent. Det problemet skulle kunna mildras genom så kallad banker's rounding eller avrundning till jämna tal, vilket innebär att avrundning till hela tal exempelvis görs genom att tal som slutar på exakt 0,5 och inte följs av något mer avrundas till närmsta hela jämna tal. Således blir 3,5 4 som tidigare men 2,5 blir 2.

30 Detta kan i informationssyfte anges i avrundad form på det sätt jag föreslagit ovan i punkt 34. Problem kan emellertid uppstå om det avrundade beloppet uppfattas som det verkliga mervärdesskattebeloppet som ingår i priset. I en vara som säljs för 0,28 euro med 19 procent mervärdesskatt ingår mervärdesskatt med 0,0447 euro (19/119 av 0,28 euro). Om detta avrundas till 0,04 euro blir priset utan mervärdesskatt 0,24 euro. Men 19 procent av 0,24 euro är 0,0456 euro, vilket skulle avrundas till 0,05 euro, varvid priset inklusive mervärdesskatt skulle ha uppgått till 0,29 euro.

31 Dom av den 24 oktober 1996 i mål C-317/94, Elida Gibbs (REG 1996, s. I-5339), punkterna 18–24, särskilt punkt 24. Även om engelska var rättegångsspråk i målet tycker jag att formuleringen i den engelska språkversionen – the tax authorities may not in any circumstances charge an amount exceeding the tax paid by the final consumer (kan skatteförvaltningen i slutändan inte uppbära ett större belopp än det som den slutlige konsumenten har betalat) – inte riktigt motsvarar den franska språkversionen som domen ursprungligen upprättades i – l’administration fiscale ne saurait en définitive percevoir un montant supérieur à celui payé par le consommateur final (min kursivering).

32 Det skall anmärkas att detta inte är en möjlighet för verkliga detaljhandlare, som är tvungna att fastställa priser inklusive mervärdesskatt (se direktiv 98/6, anfört ovan i punkt 12).