Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 3 september 2009

1 Originalspråk: slovenska.

2 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4) i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 955/1999 av den 13 april 1999 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 vad gäller förfarandet för extern transitering (EGT L 119, s. 1).

3 Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1) i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1662/1999 av den 28 juli 1999 om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 (EGT L 197, s. 25).

4 Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57), i dess lydelse enligt rådets direktiv 96/99/EG av den 30 december 1996 om ändring av rådets direktiv 92/12/EEG (EGT L 8, s. 12).

5 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) i dess lydelse enligt rådets direktiv 2000/17/EG av den 30 mars 2000 om att ändra direktiv 77/388/EEG om det gemensamma systemet för mervärdesskatt – övergångsbestämmelser för Republiken Österrike och Portugisiska republiken (EGT L 84, s. 24).

6 EGT L 252, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 2, s. 36.

7 Se dom av den 18 december 2007 i mål C-314/06, Société Pipeline Méditerranée et Rhône (REG 2007, s. I-12273), punkt 21, dom av den 22 maj 2003 i mål C-103/01, kommissionen mot Tyskland (REG 2003, s. I-5369), punkt 33, liksom dom av den 2 april 1998 i mål C-296/95, EMU Tabac m.fl. (REG 1998, s. I-1605), punkt 30.

8 Dom av den 2 april 2009 i mål C-459/07, Elshani (REG 2009, s. I-2759), punkt 30.

9 Ibid., punkt 30.

10 Ibid., punkt 29. Se även, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande i mål C-459/07, Elshani (ovan fotnot 8), punkt 51, samt generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i mål C-337/01, Hamann International (dom av den 12 februari 2004, REG 2004, s. I-1791), punkt 50.

11 Domen i målet Elshani (ovan fotnot 8), punkt 38.

12 Generaladvokaten Mengozzi godtog i sitt förslag till avgörande i detta mål (ovan fotnot 9), punkt 58, inte en sådan strikt tolkning av begreppet olaglig införsel eller en tillämpning av artikel 233 i tullkodexen i en bestraffande anda. Han föreslog däremot att uttrycket i samband med att de olagligen införs i artikel 233 första stycket d i tullkodexen, ska tolkas så att det avser tidsperioden från det att gränsen passeras tills den vara som olagligen har införts når sin första bestämmelseort inom gemenskapen.

13 Domen i målet Elshani (ovan fotnot 8), punkt 32.

14 Ibid., punkt 33.

15 Se Witte, P., Zollkodex – Kommentar, fjärde upplagan, Beck, München, 2006, artikel 233, punkt 15 och följande punkt, som beskriver beslagtagande som en preliminär säkerhetsåtgärd och förverkande som ett varaktigt fråntagande av förfoganderätten. Se vidare Schwarz, D., och Wockenfoth, K., Zollrecht, tredje upplagan, supplement 4, 1994, Köln, m.fl., 233 §, punkt 8 och följande punkt, som beskriver beslagtagande som ett obligatoriskt omhändertagande av varor som förordnas genom en förvaltningsåtgärd och som medför att kontrollen över varan övergår till staten. Förverkandet kännetecknas i motsats till beslagtagande av att den rättsliga ställningen ändras.

16 Se i detta avseende Friedrich, K., Das neue Verbrauchsteuerrecht ab 1993, Der Betrieb, 1992, sidan 2000 och följande sidor; Birk, D. (utgivare), Handbuch des Europäischen Steuer- und Abgabenrechts, Herne/Berlin, 1995, sidan 731 och följande sidor.

17 Kännetecknande för uppskovsreglerna är följaktligen att den punktskatt som belöper på varor som omfattas av bestämmelserna i fråga ännu inte kan utkrävas, trots att den transaktion som medför att skattskyldighet inträder redan har ägt rum, se dom av den 12 december 2002 i mål C-395/00, Cipriani (REG 2002, s. I-11877), punkt 42.

18 Enligt fast rättspraxis får EG-domstolen, oberoende av arbetsfördelning mellan den nationella domstolen och EG-domstolen inom ramen för en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, om frågorna eventuellt är felaktigt formulerade, ur alla de uppgifter som tillhandahållits av den nationella domstolen och särskilt ur skälen i beslutet om hänskjutande, lyfta fram de gemenskapsrättsliga element som med hänsyn till föremålet för tvisten kräver en tolkning. Se avseende domstolens processuella befogenhet inom ramen för ett förfarande om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG att precisera eller omformulera tolkningsfrågor, dom av den 29 november 1978 i mål 83/78, Pigs Marketing Board mot Redmond (REG 1978, s. 2347; svensk specialutgåva, volym 4, s. 243), punkt 26.

19 Se generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i mål C-325/99, van de Water (dom av den 5 april 2001, REG 2001, s. I-2729), punkt 25.

20 Domstolen har mot denna bakgrund i dom av den 29 juni 2000 i mål C-455/98, Salumets m.fl. (REG 2000, s. I-4993), punkt 19 med vidare hänvisningar, erinrat om att olaglig införsel av varor medför ett undantag från beskattning när all konkurrens mellan en laglig ekonomisk sektor och en olaglig sektor är utesluten på grund av dessa varors särdrag.

21 Dom av den 13 december 2007 i mål C-374/06, BATIG (REG 2007, s. I-11271), punkt 34.

22 Domen i målet Elshani (ovan fotnot 8), punkt 32.

23 Se punkt 134 i detta förslag till avgörande.

24 Se i detta avseende Takacs, P., Das Steuerrecht der Europäischen Union, Wien, 1998, sidan 460 och följande sidor.

25 En motsatt tolkning av begreppet införsel enligt artikel 6.1 andra stycket c i direktiv 92/12, enligt vilken avgörande enligt begreppet införsel inte primärt är införandet av varor till gemenskapen utan i stället införsel av varor till medlemsstaternas territorium, vilket innebär att sådan import föreligger varje gång en inre gräns passeras, kan inte komma i fråga på grund av att införsel enligt artikel 6.1 andra stycket c utgör frisläppande för konsumtion. Det skulle inte vara förenligt med direktiv 92/12 betraktat i dess helhet om en gemenskapsintern införsel och följaktligen ett nytt frisläppande för konsumtion skulle antas föreligga för smuggelvaror varje gång de passerar en inre gräns.

26 Medan artikel 7 i direktiv 92/12 avser flyttning för kommersiella ändamål inom gemenskapen av punktskattepliktiga varor som är avsedda för leverans innehåller artikel 9 i ovannämnda direktiv en motsvarande bestämmelse för varor som inte är avsedda för leverans. Såsom generaladvokaten Jacobs åskådliggjorde i sitt förslag till avgörande i mål C-5/05, Joustra (REG 2006, s. I-11075), punkterna 65–68, är artiklarna 7 och 9 i direktiv 92/12 överlappande såtillvida att de båda avser varor som förvaras för kommersiella ändamål och för vilka punktskatt ska erläggas i den medlemsstat där de förvaras. I detta sammanhang äger artikel 9 bara direkt relevans när det gäller varor som annars skulle ha omfattats av artikel 8 – det vill säga varor som har förvärvats av enskilda individer och som har transporterats av dem själva.

27 Mål C-292/02 (REG 2002, s. I-7905), punkt 35.

28 Mål C-5/05 (REG 2006, s. I-11075), punkt 29.

29 Denna bestämmelse är förenlig med det syfte som eftersträvas med punktskatt. Punktskatt tas ut för att förse statskassan med intäkter och för att motverka konsumtion av vissa varor (se i detta avseende punkt 130 i detta förslag till avgörande). Enligt artikel 7 i direktiv 92/12 medför följaktligen all kommersiell handel inom gemenskapen med punktskattepliktiga varor med ett kommersiellt ändamål att punktskatten tas ut i destinationsmedlemsstaten, se Birk, D. (ovan fotnot 16), s. 722, punkt 14.

30 För ett liknande resonemang, se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i mål C-314/06, Société Pipeline Méditerranée et Rhône (dom av den 18 december 2007, REG 2007, s. I-12273), punkt 48, som har rätt när hon påpekar att skattskyldigheten inte förutsätter att en punktskattepliktig vara faktiskt har konsumerats i enlighet med dess syfte.

31 Schmidt, G., Vertrag über die Europäische Union und Vertrag zur Gründung der Europäischen Gemeinschaft – Kommentar (utgiven av H. von der Groeben och J. Schwarze), volym 4, sjätte upplagan, artikel 249, punkt 24, s. 778.

32 Generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande i målet Elshani (ovan fotnot 10), punkt 28.

33 Ibidem, punkt 35.

34 Ovan fotnot 8.

35 Se punkt 129 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

36 Vad gäller arbetsfördelning mellan den nationella domstolen och EG-domstolen inom ramen för en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, se punkt 128 i detta förslag till avgörande med vidare hänvisningar.

37 Se i detta avseende Voß, R., J – Steuerrecht, i Handbuch des EU-Wirtschaftsrechts (utgiven av M. Dauses), volym II, punkt 202 (EL 23).

38 Mål 294/82 (REG 1984, s. 1177; svensk specialutgåva, volym 7, s. 541). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 december 1990 i mål C-343/89, Witzemann (REG 1990, s. I-4477; svensk specialutgåva, volym 10, s. 591), punkt 18.

39 Domen i målet Einberger (ovan fotnot 38), punkt 13.

40 Ibid., punkt 17 och följande punkt.

41 Se punkt 171 i detta förslag till avgörande.

42 Se i detta avseende punkt 153 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

43 Se punkt 166 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

44 Artikel 215.3 i tullkodexen ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 955/1999 av den 13 april 1999 om ändring av förordning (EEG) nr 2913/92 (EGT L 119, s. 1). Enligt skäl 8 i ovannämnda förordning skedde ändringen för att klargöra att den plats där en tullskuld har uppkommit avgör vilken tullmyndighet som är behörig att bokföra skulden. I dom av den 13 december 2007 i mål C-526/06, Road Air Logistics Customs (REG 2007, s. I-11337), fastställde domstolen i detta sammanhang att artikel 215 i tullkodexen inte innehåller något av villkoren för att en tullskuld ska uppkomma utan syftar till att fastställa den territoriella behörigheten vid uppbörd av tullskulden.

45 Se punkt 141 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

46 Mål C-262/99 (REG 2001, s. I-5547).

47 Mål C-494/04 (REG 2006, s. I-5381).

48 Såsom generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer på ett korrekt sätt sammanfattat i sitt förslag till avgörande i målet van de Water (ovan fotnot 19), punkt 48 och följande punkt, fastslås genom direktiv 92/12 vilka varor som enligt gemenskapsrätten är punktskattepliktiga, när den skattepliktiga transaktionen äger rum och vid vilken tidpunkt skatten kan tas ut. Genom direktivet fastställs också vilken stat som ska ta ut skatten och vilken person som ska erlägga skatten. Gemenskapslagstiftaren har avsett att övriga villkor för beskattning, skattesatser och förfarandet för påförande och uppbärande av skatt ska vara samma som de som gäller den dag då skattskyldigheten inträder i ifrågavarande medlemsstat. Det ankommer på medlemsstaterna att fastslå dessa villkor, punktskattesatser och förfaranden, varvid de alltid ska iaktta de kriterier som fastställts i direktiven om harmonisering av skattesatser och skattestrukturer.

49 Mål C-262/99 (REG 2001, s. I-5547).

50 Ovan fotnot 47.

51 Domen i målet Cipriani (ovan fotnot 17), punkt 46, beslut av den 22 november 2001 i mål C-80/01, Michel (REG 2001, s. I-9141), punkt 21, och dom av den 5 april 2001 i mål C-325/99, van de Water (REG 2001, s. I-2729), punkt 41.

52 Se punkt 167 och följande punkter i detta förslag till avgörande.