1. Europeiska gemenskapernas kommission har yrkat att domstolen ska fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, s. 15) (nedan kallat direktivet), genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

Parter Domskäl Domslut

I mål C‑546/08,

angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 9 december 2008,

Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av P. Dejmek och M. Sundén, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg,

sökande,

mot

Konungariket Sverige, företrätt av A. Falk, i egenskap av ombud,

svarande,

meddelar

DOMSTOLEN (sjunde avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden A. Ó Caoimh samt domarna J.N. Cunha Rodrigues (referent) och P. Lindh,

generaladvokat: J. Mazák,

justitiesekreterare: R. Grass,

efter det skriftliga förfarandet,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

1. Europeiska gemenskapernas kommission har yrkat att domstolen ska fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, s. 15) (nedan kallat direktivet), genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

2. I artikel 45.1 första stycket i direktivet anges följande:

”Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 15 december 2007. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen samt en jämförelsetabell över bestämmelserna i detta direktiv och de nationella bestämmelser som antagits.”

3. Konungariket Sverige underrättade inte kommissionen om de bestämmelser som medlemsstaten hade antagit för att följa direktivet, och kommissionen förfogade inte heller över andra upplysningar som visade att Sverige hade uppfyllt sin skyldighet att följa direktivet. I enlighet med förfarandet i artikel 226 EG tillställde därför kommissionen genom en skrivelse av den 28 januari 2008 Konungariket Sverige en formell underrättelse och anmodade medlemsstaten att inkomma med synpunkter inom en frist på två månader från delgivningen av skrivelsen.

4. Konungariket Sverige angav i en skrivelse av den 28 mars 2008 att regeringen avsåg att överlämna en proposition till riksdagen om direktivets genomförande i svensk rätt senast i september 2008 och att de nya reglerna beräknades träda i kraft den 1 januari 2009.

5. Kommissionen avgav den 6 juni 2008 ett motiverat yttrande, i vilket den slog fast att Konungariket Sverige hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 45 i direktivet och anmodade medlemsstaten att vidta nödvändiga åtgärder för att följa yttrandet inom en frist på två månader från mottagandet.

6. Konungariket Sverige svarade på det motiverade yttrandet genom en skrivelse av den 8 augusti 2008, i vilken angavs bland annat att en proposition om direktivets genomförande i svensk rätt skulle överlämnas till riksdagen den 9 oktober 2008 och att de nya reglerna beräknades träda i kraft den 1 januari 2009.

7. Eftersom kommissionen inte erhöll ytterligare upplysningar från Konungariket Sverige väckte den förevarande talan.

8. Domstolen erinrar om att det följer av artikel 45.1 första stycket i direktivet att medlemsstaterna skulle sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 15 december 2007 och genast underrätta kommissionen härom.

9. Enligt fast rättspraxis ska frågan huruvida det föreligger fördragsbrott bedömas mot bakgrund av den situation som rådde i den aktuella medlemsstaten vid utgången av den frist som har angetts i det motiverade yttrandet. Domstolen ska inte beakta senare förändringar (se bland annat dom av den 4 november 2008 i mål C‑95/08, kommissionen mot Luxemburg, punkt 24).

10. I förevarande fall har Konungariket Sverige medgett att medlemsstaten inte vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa direktivets införlivande före utgången av den i det motiverade yttrandet föreskrivna fristen.

11. Härav följer att kommissionens talan ska bifallas.

12. Av det ovan anförda följer att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 45.1 första stycket i direktivet genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

Rättegångskostnader

13. Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Konungariket Sverige ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Konungariket Sverige har tappat målet, ska kommissionens yrkande bifallas.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjunde avdelningen) följande:

1) Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 45.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa nämnda direktiv.

2) Konungariket Sverige ska ersätta rättegångskostnaderna.