lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 11 maj 2010

CELEX
62009CC0162
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 Förfarandet för förhandsavgörande regleras enligt Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen av den 13 december 2007 (EUT C 306, s. 1) numera i artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3 EUT L 158, s. 77.

4 Mål C-325/09, se meddelandet i EUT C 256, 2009, s. 13. Den hänskjutande domstolen framställde i målet Dias visserligen inte en ny begäran om förhandsavgörande avseende denna fråga. Den har emellertid begärt att domstolen även ska beakta de faktiska omständigheter som låg till grund för domen i målet Dias i svaret på tolkningsfrågan i förevarande mål.

5 I detta förslag till avgörande används begreppet gemenskapsrätt i den mån som gemenskapsrätten och inte unionsrätten av tidsmässiga skäl är tillämplig.

6 EGT L 257, s. 13; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 44.

7 EUT L 112, s. 9.

8 Eftersom Förenade kungarikets regering har upprepat den argumentation som Secretary of State framfört vid den hänskjutande domstolen, ska denna inte i detalj återges här.

9 Eftersom CPAG har upprepat den argumentation som den framförde vid den hänskjutande domstolen, ska denna inte i detalj återges här.

10 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om Gemensam ståndpunkt antagen av rådet inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier av den 30 december 2003, SEK(2003)1293 slutlig, s. 10.

11 Domstolens dom av den 9 januari 2003 i mål C-257/00, Givane (REG 2003, s. I-345).

12 Den gemensamma praktiska handledningen utfärdades år 2003 av Europeiska gemenskapen och är tillgänglig på Internet: http://eur-lex.europa.eu/se/techleg/pdf/se.pdf.

13 Se ovan fotnot 11.

14 Dom av den 7 september 2004 i mål C-456/02, Trojani (REG 2004, s. I-7573).

15 Se skälen 1 och 2 i direktivet.

16 Artikel 6 i direktivet.

17 Artikel 7 i direktivet.

18 Dom av den 12 november 1981 i de förenade målen 212/80–217/80, Meridionale Industria Salumi m.fl. (REG 1981, s. 2735), punkt 9, av den 6 juli 1993 i de förenade målen C-121/91 och C-122/91, CT Control (Rotterdam) och JCT Benelux mot kommissionen (REG 1993, s. I-3873), punkt 22, av den 9 mars 2006 i mål C-293/04, Beemsterboer Coldstore Services (REG 2006, s. I-2263), punkterna 19–21.

19 Domstolens dom av den 25 januari 1979 i mål 98/78, Racke (REG 1979, s. 69; svensk specialutgåva, volym 4, s. 275), punkt 20, och av den 24 september 2002 i de förenade målen C-74/00 P och C-75/00 P, Falck och Acciaierie di Bolzano mot kommissionen (REG 2002, s. I-7869), punkt 119.

20 Domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Racke, punkt 20 och domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet, Falck och Acciaierie di Bolzano mot kommissionen, punkt 119.

21 Domstolens dom i det ovan i fotnot 18 nämnda målet Salumi, punkt 9 och följande punkt, dom av den 15 juli 1993 i mål C-34/92, GruSa Fleisch (REG 1993, s. I-4147), punkt 22, domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Falck och Acciaierie di Bolzano mot kommissionen, punkt 119, och domen i det ovan i fotnot 18 nämnda målet Beemsterboer Coldstore Services, punkt 21.

22 Domstolens dom i det ovan i fotnot 18 nämnda målet Salumi, punkt 9 och följande punkt, domen i det ovan i fotnot 21 nämnda målet GruSa Fleisch, punkt 22, domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Falck och Acciaierie di Bolzano mot kommissionen, punkt 119, och domen i det ovan i fotnot 18 nämnda målet Beemsterboer Coldstore Services, punkt 21.

23 Domstolens dom av den 14 januari 1987 i mål 278/84, kommissionen mot Tyskland (REG 1987, s. 1), punkt 35. Se även Berger, T., Zulässigkeitsgrenzen der Rückwirkung von Gesetzen, Peter Lang, 2002, s. 180 och s. 196 och följande sidor, som har påpekat att domstolen beaktar normstrukturella faktorer, genom att även den berörda normens tillämpning i tiden anses avgörande. Avgörande kriterium för retroaktiv verkan är den tidpunkt vid vilken en bestämmelse börjar gälla i förhållande till tidpunkten för dess offentliggörande.

24 Domen i det ovan i fotnot 18 nämnda målet Salumi, punkt 9, domen i det ovan i fotnot 21 nämnda målet GruSa Fleisch, punkt 22, domen i det ovan i fotnot 19 nämnda målet Falck och Acciaierie di Bolzano mot kommissionen, punkt 119, och domen i det ovan i fotnot 18 nämnda målet Beemsterboer Coldstore Services, punkt 21.

25 Se ovan fotnot 12.

26 Se punkt 47 i detta förslag till avgörande.

27 Förordningen upphävdes genom kommissionens förordning (EG) nr 635/2006 av den 25 april 2006 om upphävande av förordning (EEG) nr 1251/70 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där (EUT L 112, s. 9). Det var emellertid inte möjligt att upphäva förordningen direkt genom artikel 38 i direktiv 2004/38 av det skälet att kommissionen hade antagit förordning nr 1251/70 på grundval av artikel 39.3 d EG och enligt denna artikel hade exklusiv behörighet i fråga om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium.

28 Såsom framgår av skälen 1 och 2 i förordning nr 635/2006 skedde detta med avseende på att direktiv 2004/38 har samlat lagstiftningen om EU-medborgarnas fria rörlighet i ett enda dokument och artikel 17 i direktivet innehåller de viktigaste bestämmelserna i förordning nr 1251/70 i en ändrad form som innebär att personer som har rätt att stanna kvar får en fördelaktigare ställning, nämligen permanent uppehållsrätt. Egger, J., Die neue Aufenthaltsrichtlinie der EU, i Recht, Wirtschaft, Kultur: Herausforderungen an Staat und Gesellschaft im Zeitalter der Globalisierung: Festschrift für Hans Habitzel zum 60. Geburtstag, 2005, sidan 95 och följande sidor och sidorna 103 och 111, har påpekat att de tillämpliga bestämmelserna i direktiv 2004/38 huvudsakligen, med anpassningar, motsvarar bestämmelserna i förordning nr 1251/70 och ska upprätthålla dessa.

29 Se artikel 6.1 b i förordning nr 1251/70.

30 Se skäl 3 i direktiv 2004/38. Se även Iliopoulou, A., Le nouveau droit de séjour des citoyens de l’Union et des membres de leur famille: la directive 2004/38/CE, Revue du Droit de l’Union Européenne 2004, sidan 523 och följande sidor och sidan 530, som med hänvisning till punkt 114 i generaladvokatens Geelhoeds förslag till avgörande av den 5 juli 2001 i mål C-413/99, Baumbast (REG 2002, s. I-7091), anförde att artikel 18 EG har en primärrättslig garantifunktion för uppehållsrätter som redan beviljats som gemenskapslagstiftaren är bunden av.

31 Hofstötter, B., Die Aufenthaltsrechtliche Dimension der Unionsbürgerschaft im Spiegel aktueller Entscheidungen, Annuaire suisse de droit européen, 2005, sidan 267 och följande sidor, och sidan 277 och följande sida, talar om konsolidering och vidareutveckling.

32 Se ovan fotnot 11.

33 Se rådets motivering till Gemensam ståndpunkt (EG) nr 6/2004 av den 5 december 2003, EGT C 54, 2004, s. 12 och 19, och kommissionens meddelande till Europaparlamentet av den 30 december 2003 (se ovan fotnot 10), s. 13. Iliopoulou, A., Le nouveau droit de séjour des citoyens de l’Union et des membres de leur famille: la directive 2004/38/CE, Revue du Droit de l’Union Européenne 2004, sidan 523 och följande sidor och sidan. 541, har påpekat att integrationsmålet efter det att fem år har förflutit har företräde framför medlemsstaternas finansiella förbehåll och uppehållsrätten därför inte omfattas av villkoren i kapitel 3 i direktivet. Efter en vistelse på fem år i den mottagande medlemsstaten är en unionsmedborgare så pass rotad i denna att tillgången till en solidaritetsgemenskap i denna medlemsstat är berättigad.

34 Se rådets motivering till Gemensam ståndpunkt (EG) nr 6/2004 av den 5 december 2003 (ovan fotnot 33), s. 19, och kommissionens meddelande till Europaparlamentet av den 30 december 2003 (se ovan fotnot 10), s. 13.

35 Se kommissionens meddelande till Europaparlamentet av den 30 december 2003 (ovan fotnot 10), s. 10.

36 Enligt Carlier, J.-Y., Le devenir de la libre circulation des personnes dans l’Union Européenne: Regard sur la directive 2004/38, Cahiers de droit européen, 2006, sidan 13 och följande sidor och sidan. 32, utgör fokuseringen på en vistelse under en period av fem år ett införlivande av det krav som utvecklats i rättspraxis avseende unionsmedborgarskap på ett samband mellan unionsmedborgaren och den mottagande medlemsstaten.

37 Se punkt 65 i detta förslag till avgörande.

38 Carlier, J.-Y. (ovan fotnot 36), s. 14, och Iliopoulou, A. (ovan fotnot 33), sidan.530, har mot denna bakgrund betecknat direktiv 2004/38 som ett directive refonte. Även Blázquez Peinado, D., El derecho de libre circulación y residencia de los ciudadanos de la Unión y de los miembros de sus familias, últimos desarrollos normativos : La directiva 2004/38/CE de 29 de abril, Gazeta juridica de la Union Europea y de la competencia, 2004, sidan 18 och följande sidor, särskilt sidan. 20, här hänvisat till det nära samband som finns mellan direktiv 2004/38 och de rättsakter som föregick direktivet.

39 Se punkt 79 i detta förslag till avgörande.

40 Se artikel 38.2 i direktiv 2004/38 och förordning nr 635/2006.

41 EGT C 325, 2002.

42 Bezdeka, J., Bemerkungen zur Umsetzung der Unionsbürgerrichtlinie in Österreich durch das Fremdenrechtspaket 2005, Zeitschrift für Ausländerrecht und Ausländerpolitik, 2005, sidan 398 och följande sidor, särskilt sidan 398, har påpekat att enbart Österrike röstade mot antagandet av direktiv 2004/38.

43 Se punkterna 59–76 i detta förslag till avgörande.

44 Se punkterna 77–80 i detta förslag till avgörande.