lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 9 februari 2011

CELEX
62009CC0442
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 268, s. 1.

3 Karl Heinz Bablok, Stefan Egeter, Josef Steigmeier, Karlhans Müller och Barbara Klimesch, nedan gemensamt kallade Karl Heinz Bablok m.fl.

4 Även kallade GMO.

5 EGT L 106, s. 1

6 EGT L 117, s. 15; svensk specialutgåva, område 15, volym 9, s. 212.

7 EUT L 268, s. 24, nedan kallat direktiv 2001/18.

8 Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald, ingånget i Madrid den 29 januari 2000, nedan kallat protokollet.

9 Konvention som är öppen för underskrift med anledning av Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro den 5 juni 1992. Konventionen trädde i kraft den 29 december 1993.

10 Nedan kallad myndigheten.

11 EGT L 109, s. 29.

12 EGT L 31, s. 1.

13 EGT L 43, s. 1.

14 EGT L 10, s. 47.

15 BGBl. I 2005, s. 186.

16 BGBl. I 2002, s. 42.

17 EGT L 131, s. 32.

18 Genom verkställighet av artikel 1 i detta beslut och i enlighet med artikel 13.4 i direktivet gav den franska ministern för jordbruk och fiske i en förordning av den 3 augusti 1998 sitt skriftliga medgivande till utsläppandet på marknaden (se förordning av den 3 augusti 1998 om skriftligt medgivande, i enlighet med artikel 13.4 i direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990, beslut 98/293/EG och beslut 98/294/EG av den 22 april 1998 om utsläppande på marknaden av genetiskt modifierad majs (Zea mays L. linje MON 810) (JORF av den 5 augusti 1998, s. 11985)).

19 Karl Heinz Bablok m.fl. har preciserat att de begär att Freistaat Bayern ska åläggas att vidta alla åtgärder som kan förhindra att majspollen MON 810 överförs till deras biodlingsprodukter och att de som en följd härav inte längre lämpar sig för saluförande och konsumtion.

20 Karl Heinz Bablok m.fl. har preciserat att de på grundval av detta konstaterande endast kan göra anspråk på att erhålla skadestånd och att denna domstol inte har velat tillerkänna dem rätt till skydd eller rätt att kräva att störningen upphör, med motiveringen att skyddsvärda intressen i samband med odlingen vägde tyngre i detta särskilda fall (i förevarande fall odling för forskningsändamål).

21 Min kursivering.

22 EUT L 287, s. 1.

23 Se, för ett liknande resonemang, Mackenzie, R., m.fl., Guide explicatif du Protocole de Cartagena sur la prévention des risques biotechnologiques (handbok med förklaringar till Cartagenaprotokollet om biosäkerhet), s. 51, punkt 205. Detta dokument kan studeras på följande Internetadress: http://bch.cbd.int/protocol/publications/iucn_guide_fr.pdf.

24 EUT L 125, s. 75. I artikel 2 a i detta direktiv definieras en mikroorganism som varje mikrobiologisk enhet, cellulär eller icke-cellulär, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material, inbegripet virus, viroider samt cellkulturer av djur och växter.

25 Se Mackenzie, R., m.fl., a.a., s. 51, punkt 204.

26 Handbook for the implementation of directive 90/220/EEC on the deliberate release of genetically modified organisms to the environment, vol. 1, maj 1992, s. 17.

27 Min kursivering.

28 Fri översättning: Definitionen av begreppet organism innefattar: mikroorganismer, inklusive virus och viroider, växter och djur, inklusive ägg, säd, pollen, cellkulturer och vävnadskulturer från växter och djur. Denna definition innefattar inte naket DNA och nakna r-plasmider.

29 EGT L 200, s. 22.

30 Idem, s. 28 och 29. Horisontell genöverföring och därmed förenade risker ingår således i de företeelser som måste beaktas vid varje bedömning av genetiskt modifierade organismer. Detta betyder dock inte att det rör sig om en faktor som ingår i definitionen av en genetiskt modifierad organism.

31 Se även, för ett liknande resonemang, tredje skälet till rådets förordning (EG) nr 1139/98 av den 26 maj 1998 om obligatoriska uppgifter vid märkning av vissa livsmedel som framställs från genetiskt modifierade organismer utöver de uppgifter som föreskrivs i direktiv 79/112/EEG (EGT L 159, s. 4), i vilket det preciseras att direktiv 90/220, som har ersatts av direktiv 2001/18 utan att tillämpningsområdet ändrats, omfattar inte icke-levande produkter som har härletts från genetiskt modifierade organismer ....

32 Jag noterar för övrigt, och detta utgör ett ytterligare argument till förmån för uppfattningen att genetiskt modifierade organismer är levande varelser, att i andrabehandlingsrekommendationen om rådets ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder, uppger Europaparlamentet att när det anger en kategori livsmedel och foder som innehåller genetiskt modifierade organismer eller består av sådana organismer rör det sig om genetiskt modifierade levande organismer (se motiveringen, b, s. 34).

33 Och detta på samma sätt som andra oönskade konsekvenser, exempelvis allergier.

34 Min kursivering.

35 Det förklaras således i motiveringen i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om modifierade livsmedel och foder (KOM(2001) 425 slutlig) att förordningen skulle omfatta produkter som har framställts av en genmodifierad organism, men inte produkter som har framställts med en genmodifierad organism. Det förra innebär att en del av slutprodukten, antingen livsmedlet eller fodret i sig självt eller någon av dess ingredienser, härstammar från det ursprungliga genetiskt modifierade materialet. Det senare har producerats med hjälp av en genetiskt modifierad organism, men inget material som härstammar från den genetiskt modifierade organismen finns i slutprodukten. I förslaget nämns, som exempel på den senare kategorin, ost som har framställts med ett genetiskt modifierat enzym som inte finns kvar i slutprodukten (s. 5).

36 Vad däremot beträffar genetiskt modifierat foder, nämns inte begreppet ingrediens i artikel 15.1 c i förordningen.

37 Vad gäller pollen för användning som livsmedel i form av kosttillskott, har Karl Heinz Bablok m.fl. förklarat att pollen erhålls med hjälp av en pollenfälla som placeras vid ingången till bikupan. Det rör sig enkelt uttryckt om ett galler som de hemvändande arbetsbina måste tränga sig igenom och varvid de tappar sina pollenkorgar när de gnider sig mot gallret. Pollenklumparna faller då ned i en behållare innan de samlas in, tvättas och torkas.

38 I denna bestämmelse behandlas det särskilda fallet med silad honung, det vill säga honung som erhålls genom att främmande oorganiska eller organiska ämnen avlägsnas på ett sätt som medför att en betydande mängd pollen avlägsnas. Det föreskrivs i sjätte skälet till direktiv 2001/110 att konsumenten måste få korrekt information om detta genom en lämplig uppgift på etiketten.

39 Det pollen som finns i honungen gör det möjligt att identifiera dess botaniska ursprung. Melissopalynologi, det vill säga studiet av pollen som finns i honung, gör det möjligt att upptäcka blandningar och förfalskningar samt att märka certifierad honung med en innehållsförteckning.

40 Frågan skulle också kunna angripas ur synvinkeln förekomst i honung av nektar som härrör från en genetiskt modifierad växt. Problemet uppkommer emellertid inte i förevarande mål eftersom majs MON 810 inte producerar nektar.

41 Exempelvis är det sannolikt att en mycket förädlad produkt, som olja framställd av genetiskt modifierad majs, inte längre kommer att innehålla några spår av DNA. Ändå kommer denna produkt att fortsätta omfattas av artikel 3.1 c i förordning nr 1829/2003.

42 Följande redogörelse gäller emellertid även kosttillskott baserade på pollen.

43 Jag inskränker mig till att nämna anmälningar av livsmedel utan att ta upp anmälningar av foder som framställts av majs MON 810. För en fullständig bild, hänvisar jag till gemenskapsregistret över genetiskt modifierade livsmedel och foder som finns att tillgå på följande Internetadress: http://ec.europa.eu/food/dyna/gm_register/gm_register_auth.cfm?pr_id=11.

44 Se, i detta avseende, myndighetens vetenskapliga yttrande angående nämnda ansökan (EFSA Journal (2009) 1149, 1-85) som finns att tillgå på följande Internetadress: http://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/doc/1149.pdf.

45 Det ska göras en miljöriskbedömning vid fall av genetiskt modifierade organismer eller livsmedel som innehåller eller består av sådana organismer (se, bland annat, artikel 5.5 och artikel 6.4 i förordning nr 1829/2003).

46 EUT L 314, s. 102.

47 Se tjugosjätte skälet till förordning nr 1829/2003.