Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 10 mars 2011

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 213, s. 13.

3 Denna teknik kallas även terapeutisk kloning.

4 EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 215 (nedan kallat TRIPs-avtalet).

5 Nedan kallad Münchenkonventionen.

6 Nedan kallad stadgan om de grundläggande rättigheterna.

7 Se skälen 3 och 5 i detta direktiv.

8 Konventionen var öppen för undertecknande under Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro den 5 juni 1992 och godkändes på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 93/626/EEG av den 25 oktober 1993 (EGT L 309, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 23, s. 175). Den trädde i kraft den 29 december 1993.

9 BGBl. 2005 I, s. 2521.

10 BGBl. 1990 I, s. 2746, nedan kallad ESchG.

11 BGBl. 2002 I, s. 2277.

12 I punkt 13 i Oliver Brüstles skriftliga yttrande anges att med prekursorceller förstås omogna kroppsliga celler som fortfarande kan förökas. Dessa prekusorceller har förmågan att vidareutvecklas och differentiera till bestämda mogna kroppsliga celler.

13 I punkt 15 i detta yttrande definieras de neurala prekursorcellerna som omogna celler som har förmåga att bilda mogna celler i nervsystemet, exempelvis nervceller.

14 Jag noterar att Oliver Brüstle, i punkt 20 i sitt skriftliga yttrande, har angett att han använder ordet totipotent i strikt bemärkelse för att kvalificera dessa celler, tvärtemot den tyska lagstiftningen, i vilken ordet pluripotent används. Av tydlighetsskäl och för att förhindra förväxling använder jag i detta förslag till avgörande ordet pluripotent för att kvalificera denna typ av celler, eftersom detta ord har godtagits och används av majoriteten inom den vetenskapliga gemenskapen.

15 Gliacellerna utgör de icke-neuronala cellerna i nervsystemet. De skickar inga elektrokemiska signaler men är absolut nödvändiga för upprätthållandet av den biokemiska miljö i vilken nervcellerna verkar. De utgör 70–80 procent av samtliga celler i nervsystemet.

16 Nedan kallad Greenpeace.

17 Blastocyststadiet uppnås omkring fem dagar efter befruktningen.

18 Det är här fråga om inducerade pluripotenta stamceller, kallade iPS-celler. De embryonala stamceller som Oliver Brüstles patent avser kallas ES-celler.

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 oktober 2001 i mål C-377/98, Nederländerna mot Europaparlamentet och rådet (REG 2001, s. I-7079), punkt 25.

20 Se skälen 5–7 i direktiv 98/44. Se även domen i det ovannämnda målet Nederländerna mot Europaparlamentet och rådet, punkt 27.

21 Se skäl 3 i detta direktiv.

22 Se bland annat dom av den 27 februari 2003 i mål C-373/00, Adolf Truley (REG 2003, s. I-1931), punkt 35 och där angiven rättspraxis.

23 Se punkt 18 i domen.

24 Se domen i det ovannämnda målet Nederländerna mot Europaparlamentet och rådet, punkterna 37–39, samt dom av den 16 juni 2005 i mål C-456/03, kommissionen mot Italien (REG 2005, s. I-5335), punkt 78.

25 RT I 1997, 51, 824.

26 8 § första stycket ESchG.

27 Lag som finns tillgänglig på webbplatsen http://www.legislation.gov.uk/ukpga/1990/37/contents.

28 Lag som finns tillgänglig på webbplatsen http://www.legislation.gov.uk/ukpga/2008/22/contents.

29 BOE nr 126, av den 27 maj 2006, s. 19947.

30 BOE nr 159, av den 4 juli 2007, s. 28826.

31 Se artikel 5.1 i det ovannämnda direktivet. Se även skäl 16 i detta.

32 Se punkt 1 i Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar (KOM(97) 446 slutlig). Se även punkt 1.4 i yttrande nr 878 från Ekonomiska och sociala kommittén av den 11 juli 1996 om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar, som finns tillgängligt på denna kommittés webbplats.

33 Se skäl 16 i direktivet.

34 Min kursivering.

35 Se skälen 37 och 39 i direktivet.

36 Jag noterar härvidlag att kommissionen i Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 14 juli 2005, med rubriken Patenträttens utveckling och verkan på området bioteknik och genteknik har angett att av samma skäl kan de totipotenta cellerna inte vara patenterbara (punkt 2.2 femte stycket).

37 Se artikel 5.1 och skäl 16 i detta direktiv.

38 Se artikel 1.1 i lag av år 1990 om befruktning och mänsklig embryologi, i ändrad lydelse.

39 Se artikel 2 d i lag om forskning om de mänskliga stamcellerna (zákon o výzkumu na lidských embryonálních kmenových buňkách, 227/2006 Sb., i ändrad lydelse).

40 Se punkt 71.

41 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler (EUT L 102, s. 48).

42 Se artikel 1 i detta direktiv.

43 Jag anger härvid att Europeiska patentbyråns stora besvärskammare, i sitt beslut av den 25 november 2008, G 2/06, WARF, slog fast att det är förbjudet att meddela patent på grundval av krav som avser produkter som endast kan erhållas med hjälp av en metod som med nödvändighet innebär att mänskliga embryon som är ursprunget till dessa produkter förstörs, även om denna metod inte ingår bland kraven.

44 Se skäl 42 i detta direktiv.

45 Se punkt 37 i rådets motivering i Gemensam ståndpunkt (EG) nr 19/98 antagen av rådet den 26 februari 1998 inför antagandet av direktiv 98/44.

46 Jag anger härvidlag att Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik har ansett att bildandet av mänskliga embryon för att erhålla stamceller är etiskt oacceptabelt (se punkt 2.7 i yttrande nr 15 av den 14 november 2000 om etiska aspekter på forskningen om de mänskliga stamcellerna och deras användning, vilket finns tillgängligt på denna grupps webbplats).