Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 12 april 2011

1 Originalspråk: tyska. Rättegångsspråk: tyska.

2 EGT L 12, s. 1.

3 Se särskilt dom av den 27 september 1988 i mål 189/87, Kalfelis (REG 1988, s. 5565; svensk specialutgåva, volym 9, s. 729), och av den 13 juli 2006 i mål C-539/03, Roche Nederland m.fl. (REG 2006, s. I-6535), som emellertid avkunnades när den tidigare bestämmelsen i Brysselkonventionen fortfarande gällde, samt dom av den 11 oktober 2007 i mål C-98/06, Freeport (REG 2007, s. I-8319).

4 EGT L 167, s. 10.

5 Mot bakgrund av de benämningar som används i FEU och FEUF kommer begreppet unionsrätt att användas som ett gemensamt begrepp för gemenskapsrätt och unionsrätt. I den mån det i det följande hänvisas till enskilda primärrättsliga bestämmelser är det den vid varje tid (ratione temporis) gällande lydelsen som avses.

6 EGT L 290, s. 9; svensk specialutgåva, område 13, volym 25, s. 75.

7 EUT L 372, s. 12.

8 Talan i det nationella målet avser även spridningen av fotografierna. Eftersom denna punkt i huvudsak saknar betydelse i förevarande begäran om förhandsavgörande, kommer jag i fortsättningen inte särskilt att beakta detta. Det ska dock påpekas att möjligheten till begränsningar och inskränkningar enligt artikel 5.3 d och 5.3 e i direktiv 2001/29 begränsas i artiklarna 2 och 3 i samma direktiv och omfattar inte mångfaldiganderätten enligt artikel 4 i direktivet.

9 Se punkt 27 i detta förslag till avgörande. Vad avser övriga tidningar, tidskrifter och Internetsidor har den hänskjutande domstolen inte ställt denna fråga.

10 Ovan fotnot 3.

11 För detta begrepp se Althammer, C., Die Anforderungen an die Ankerklage am forum connexitatis, Praxis des Internationalen Privat- und Verfahrensrechts, 2006, sidan 558 och följande sidor.

12 Domen i målet Kalfelis (ovan fotnot 3), punkterna 6–12, och av den 27 oktober 1998 i mål C-51/97, Réunion européenne m.fl. (REG 1998, s. I-6511), punkterna 47 och 48.

13 Domen i målet Freeport (ovan fotnot 3), punkt 35, och dom av den 13 juli 2006 i mål C-103/05, Reisch Montage (REG 2006, s. I-6827), punkt 23.

14 Genom artikel 6.1 i direktivet ska även processekonomiska målsättningar tillgodoses.

15 Dom av den 4 februari 1988 i mål 145/86, Hoffmann (REG 1988, s. 645), punkt 22.

16 Domen i målet Hoffmann (ovan fotnot 15), punkt 25.

17 Generaladvokaten Léger förespråkade i punkterna 107–110 i sitt förslag till avgörande av den 8 december 2005 i målet Roche Nederland (ovan fotnot 3) en sådan restriktiv tolkning av artikel 6.1 i Brysselkonventionen. I domen i detta mål lämnade domstolen emellertid frågan öppen huruvida ett sådant synsätt ska godtas, se punkt 25 i domen. Av domen i målet Freeport (ovan fotnot 3) kan det emellertid anses framgå att domstolen inte på allvar har ansett att ett sådant restriktivt synsätt kan komma på fråga.

18 Se särskilt bestämmelsen avseende litispendens i artikel 27 i förordning nr 44/2001.

19 Se skäl 17 i förordningen och dom av den 6 december 1994 i mål C-406/92, Tatry (REG 1994, s. I-5439), punkt 55.

20 Dessutom kan tillämpningen av artikel 6.1 även medföra processekonomiska fördelar.

21 Se i detta avseende punkt 109 i generaladvokaten Légers förslag till avgörande i målet Roche Nederland (ovan fotnot 3).

22 Se, för ett liknande resonemang, Gaudemet-Tallon, H., Compétence et exécution des jugements en Europe, fjärde upplagan, 2010, L.G.D.J., s. 255.

23 Se punkt 52 i detta förslag till avgörande.

24 Domen i målet Tatry (ovan fotnot 19), punkt 58.

25 Se, för ett liknande resonemang, Leible, S., i Rauscher, T., Europäisches Zivilprozessrecht, Sellier, 2006, artikel 6, punkt 8.

26 Domen i målet Reisch Montage (ovan fotnot 13), punkt 29.

27 Domen i målet Freeport (ovan fotnot 3), punkt 40, och i målet Roche Nederland (ovan fotnot 3), punkt 26.

28 I detta mål har domstolen uppgett att ett patent fortfarande omfattas av den nationella lagstiftningen på området i varje fördragsslutande stat för vilken det har meddelats (Bündeltheorie). Sålunda ska en talan om intrång i ett europeiskt patent prövas enligt den tillämpliga nationella rätten. Följaktligen ryms eventuella skillnader mellan de avgöranden som domstolarna i fråga meddelar inte inom samma faktiska situation när talan om intrång i ett europeiskt patent som meddelats i varje av dessa medlemsstater väcks vid flera domstolar i olika medlemsstater mot personer som är bosatta i dessa medlemsstater, grundad på handlingar som påstås ha begåtts där. Mot denna bakgrund föreligger det inte någon jämförbar rättslig situation och därför föreligger det i ett sådant fall inte någon risk för oförenliga domar.

29 Domen i målet Freeport (ovan fotnot 3), punkt 38.

30 Domen i målet Freeport (ovan fotnot 3), punkt 41.

31 Kur, A., A Farewell to Cross-Border Injunctions? The ECJ Decisions GAT v. Luk and Roche Nederland v. Primus and Goldenberg, International Review of Intellectual Property and Competition Law, 2006, sidan 844 och följande sidor, sidan 849 och följande sidor, Wilderspin, M., La competence juridictionnelle en matière de litiges concernant la violation des droits de propriété intellectuelle, Revue critique de droit international privé, 2006, sidan 777 och följande sidor, sidan 791 och följande sidor, Schlosser, P., Anmerkung zu EuGH; Urteil v. 13.7.2006 – Rs. C-539/03, Roche Nederland BV u.a./ Primus u. Goldenberg, Juristenzeitung, 2007, sidan 303 och följande sidor, sidan 305 och följande sidor, Muir, Watt H., i: Magnus, U., Mankowski, P., Brussels I Regulation, Sellier, 2007, artikel 6, punkt 25a. I detta sammanhang ska det även påpekas att European Max Planck Group for Conflict of Laws in Intellectual Property (http://www.ip.mpg.de/ shared/data/pdf/clip_brussels_i_dec_06_final.pdf, sidan 11’och följande sida) som reaktion på domen i målet Roche Nederland har föreslagit att artikel 6.1 i förordning nr 44/2001 ska ändras så att sådana fall omfattas av behörig domstol på grund av konnexitet.

32 Detta har kritiserats starkt av Kur, A. (ovan fotnot 31), s. 850, som betecknar detta argument som uppenbart felaktigt.

33 Ett oförenligt resultat kan exempelvis anses föreligga om den ena domstolen fastställer att svaranden som är huvudsaklig gäldenär inte är ansvarig medan den andra domstolen fastställer att den andra svaranden som är gäldenär i andra hand inte är ansvarig, eftersom den anser att den huvudsakliga gäldenären är ansvarig.

34 Domen i målet Freeport (ovan fotnot 3), punkt 40.

35 Roth, H., Das Konnexitätserfordernis im Mehrparteiengerichtsstand des Art. 6 Ziffer 1 EuGVO, Die Richtige Ordnung – Festschrift für Jan Kroppholler, Mohr Siebeck, 2008, sidan 884 och följande sidor, s. 887, hänvisar till motsägelser mellan dessa båda domar. Se även Gaudemet-Tallon, H. (ovan fotnot 22), s. 256–257 och s. 258–259.

36 Se punkt 56 i detta förslag till avgörande.

37 Domen i målet Roche Nederland (ovan fotnot 3), punkterna 26 och 27.

38 Se särskilt Wilderspin, M. (ovan fotnot 31), s. 791 och 792.

39 Jag ska enbart i kompletterande syfte påpeka att de betänkligheter som domstolen har gett uttryck för i punkterna 37 och 38 i domen i målet Roche Nederland (ovan fotnot 3), att en tillämpning av artikel 6.1 i förordningen i ett sådant fall skulle kunna påverka förutsebarheten hos behörighetsreglerna och uppmuntra till forum shopping, kan enligt min mening motverkas genom ett strikt beaktande av sambandet med den första talan, såsom har föreslagits i punkterna 1–90 i detta förslag till avgörande. Detta skulle i regel medföra att enbart moderbolagets säte kommer i fråga som gemensam behörig domstol för samtliga käromål mot bolag i en koncern när en talan väcks mot detta tillsammans med de respektive dotterbolagen.

40 Se punkt 32 i domen i målet Roche Nederland (ovan fotnot 3).

41 Se, för ett liknande resonemang, Roth, H. (ovan fotnot 35), s. 892 och 893.

42 Se även Roth, H. (ovan fotnot 35), s. 892 och 893.

43 Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (reviderad i Paris den 24 juli 1971), i dess ändrade lydelse av den 28 september 1979.

44 Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Tilläggsprotokoll nr 1 av den 20 mars 1952.

45 Se punkt 38 i detta förslag till avgörande.

46 Dom av den 28 februari 1984 i mål 294/82, Einberger (REG 1984, s. 1177), punkt 6, och av den 16 juli 1992 i mål C-187/91, Belovo (REG 1992, s. I-4937), punkt 13.

47 Se dom av den 16 juli 2009 i mål C-5/08, Infopaq International (REG 2009, s. I-6569), punkt 33 och följande punkter. Domstolens synsätt, enligt vilket det även krävs att det föreligger en intellektuell skapelse i fråga om sådana verk för vilka villkoren för skyddet inte har harmoniserats, har kritiserats av Schulze, G., Schleichende Harmonisierung des urheberrechtlichen Werkbegriffs?, Geweblicher Rechtsschutz und Urheberrecht, 2009, sidan 1019 och följande sidor. Detta saknar relevans i förevarande fall, eftersom de villkor som gäller skyddet för fotografier har harmoniserats i artikel 6 i direktiv 93/98, respektive i direktiv 2006/116.

48 Enligt artikel 6 tredje meningen i direktiv 93/98, respektive direktiv 2006/116, kan medlemsstaterna fastställa skydd för fotografier utöver de unionsrättsliga kraven.

49 Detta framgår av skäl 17 i direktiv 93/98.

50 Se domen i målet Infopaq (ovan fotnot 47), punkt 35, där domstolen har hänvisat till kraven i artikel 6 i direktiv 2006/116.

51 Se Nordemann, A., i Loewenheim, U., Handbuch der Urheberrechts, andra upplagan, 2010, Beck, § 9 punkt 149. Leistner, M., Copyright Law in the EC: Status quo, recent case law and policy perspectives, Common Market Law Review, 2009, sidan 847 och följande sidor, s. 849 och 850, framhåller att bedömningsgrunden i artikel 6 i direktiv 93/98, respektive direktiv 2006/116, har medfört en sänkning av kraven i de medlemsstater som hade högre krav för att överensstämma med kraven i direktivet. Det krävs sålunda inte någon närmare jämförelse i förevarande mål mellan det inom common law och sålunda från Förenade kungariket och Irland kända kriteriet sweat of the brow och kravet på originalité och Schöpfungshöhe som är känt från de kontinentala rättssystemen.

52 Begreppet mångfaldigande i artikel 2 i direktiv 2001/29 utgör en kombination av begreppet mångfaldigande i föregående direktiv. Se i detta hänseende Reinbothe, J., Die EG-Richtlinie zum Urheberrecht in der Informationsgesellschaft, Gewerblicher Rechtsschutz und Urheberrecht – Internationaler Teil, 2001, sidan 733 och följande sidor, s. 736, och Lewinsky, S., Der EG-Richtlinienvorschlag zum Urheberrecht und zu verwandten Schutzrechten in der Informationsgesellschaft, Gewerblicher Rechtsschutz und Urheberrecht – Internationaler Teil, 1998, sidan 637 och följande sidor, s. 638.

53 I så fall skulle en sådan scanning i sig utgöra ett mångfaldigande som kräver en bedömning av huruvida den är tillåten enligt artikel 5.1 i direktiv 2001/29.

54 Se punkt 38 i detta förslag till avgörande.

55 Avseende trestegstestet, se punkt 134 i mitt förslag till avgörande av den 12 februari 2009 i mål C-5/08, Infopaq International (ovan fotnot 47).

56 För att gå utöver omständigheterna i förevarande fall ska det sålunda fastställas att begreppet offentlig säkerhet enligt artikel 5.3 e i direktiv 2001/29 inte enbart omfattar kategorin efterlysningar.

57 Detta har förlagen gjort gällande.

58 Se punkterna 148–150 i detta förslag till avgörande.

59 Se punkt 38 i detta förslag till avgörande.

60 Se artikel 10.1 i Bernkonventionen.

61 Se skälen 4, 9 och 10 i direktiv 2001/29.

62 På engelska turns out to be, på franska s’avère, på nederländska blijkt, på portugisiska se revele, på slovenska se … izkaže, på spanska resulte. Den italienska språkversionen är mindre tydlig i detta avseende, "in caso di.

63 Se, för ett liknande resonemang, Götting, H.-P., i Löwenheim, U., Handbuch des Urheberrechts, Beck, 2010, § 32 punkt 12.

64 Se punkt 117 i detta förslag till avgörande.