Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 12 januari 2012
1 Originalspråk: franska.
2 EGT L 180, s. 22.
3 EGT L 303, s. 16.
4 EUT L 204, s. 23.
5 6 § AGG.
6 Med anledning av att det sistnämnda direktivet åberopats, är det visserligen riktigt att omständigheterna i målet vid den nationella domstolen ägde rum medan rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering (EGT L 14, 1998, s. 6) var i kraft. Direktiv 97/80 har ersatts med direktiv 2006/54 under förfarandet vid den nationella domstolen. Direktiv 2006/54 har härvid inte medfört några ändringar beträffande bevisbördan.
7 Se artikel 3.1 a i direktiv 2000/43, artikel 3.1 a i direktiv 2000/78 och artiklarna 1.2 a och 14.1 a i direktiv 2006/54.
8 Lydelsen i artiklarna 8.1 i direktiv 2000/43 och 10.1 i direktiv 2000/78 skiljer sig från lydelsen i artikel 4 i direktiv 97/80 endast genom att lokutionen i enlighet med sina nationella rättssystem placerats på annan plats i meningen[*]. [*Denna skillnad föreligger inte i den svenska språkversionen. Övers. anm.]
9 Artikel 19.1 i direktiv 2006/54.
10 Dom av den 21 juli 2011 i mål C-104/10 (REU 2011, s. I-6813).
11 Domen i det ovannämnda målet Kelly, punkt 38.
12 Se artikel 4 b i förslag till rådets direktiv om bevisbördan på området för lika lön och lika behandling mellan kvinnor och män (KOM(88) 269 slutlig) ingiven av kommissionen den 27 maj 1988 (EGT C 176, s. 5). Kommissionen återkallade detta förslag år 1998 (EGT C 40, 1998, s. 7).
13 Domen i det ovannämnda målet Kelly, punkt 30.
14 Lagstiftaren har medgett att denna jämvikt bryts, men endast till förmån för käranden. Enligt de tre direktiven tillåts nämligen medlemsstaterna att införa bevisregler som är fördelaktigare för käranden (se artikel 8.2 i direktiv 2000/43, artikel 10.2 i direktiv 2000/78 och artikel 19.2 i direktiv 2006/54). Huruvida denna jämvikt bryts beror emellertid uteslutande på medlemsstaterna. Det framgår av handlingarna i målet att Förbundsrepubliken Tyskland inte införde bevisregler som är fördelaktigare för käranden när denna medlemsstat införlivade de tre direktiv som är i fråga i denna begäran om förhandsavgörande.
15 Domstolen har för övrigt slagit fast att för det fall en sökande till en yrkesutbildning kan åberopa direktiv 97/80 för att få tillgång till information som innehas av den som håller i utbildningen om de kvalifikationer som de andra sökandena till den aktuella utbildningen har, kan denna rättighet påverkas av EU-lagstiftning om konfidentiell behandling (domen i det ovannämnda målet Kelly, punkt 56).
16 Se skäl 15 i direktiv 2000/43, skäl 15 i direktiv 2000/78 och skäl 30 i direktiv 2006/54. Se även dom av den 26 juni 2001 i mål C-381/99, Brunnhofer, REG 2001, s. I-4961, punkt 49).
17 Se, bland annat, i fråga om huruvida en arbetsgivares offentliga förklaringar att han inte kommer att anställa arbetstagare som är av ett visst etniskt ursprung eller en viss ras utgör fakta i den mening som avses i artikel 8.1 i direktiv 2000/43, dom av den 10 juli 2008 i mål C-54/07, Feryn (REG 2008, s. I-5187, punkterna 30 och 34).
18 Dom av den 14 juli 2011 i mål C-464/10, Henfling m.fl. (REU 2011, s. I-6219, punkt 41 och där angiven rättspraxis).
19 Punkt 39.
20 Det kan vara svårt att förebringa bevisning även i ett sådant fall. Det framgår emellertid av fast rättspraxis att om ett företag tillämpar ett lönesystem som kännetecknas av att vara helt slutet och som således försvårar klagandens uppgift, har arbetsgivaren bevisbördan för att hans avlöningspraxis inte är diskriminerande när en kvinnlig arbetstagare, som påstår sig vara offer för diskriminering, visar att de kvinnliga arbetstagarnas genomsnittslön, mot bakgrund av ett stort antal arbetstagare, är lägre än de manliga arbetstagarnas genomsnittslön (se, i en omfattande rättspraxis, domen i det ovannämnda målet Brunnhofer, punkt 54 och där angiven rättspraxis).
21 Se, analogt, domen i det ovannämnda målet Kelly (punkt 34).