Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 29 mars 2012

1 Originalspråk: engelska.

2 Av den 18 december 1967 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (EGT 308, s. 1).

3 I detta förslag kommer jag att hänvisa till gemenskapen, eftersom detta begrepp används i bestämmelserna i ifrågavarande lagstiftning.

4 Vissa ändringar avseende marknaden för socker har gjorts genom rådets förordning (EEG) nr 3330/74 av den 19 december 1974 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (EGT L 359, s. 1). Kvoteringssystemet (som införts för en övergångsperiod) förlängdes till (i praktiken) den 30 juni 1980 och kvoterna utökades.

5 Av den 30 juni 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (EGT L 177, s. 4; svensk specialutgåva, område 3, volym 13, s. 110). Vad gäller regleringsåret i fråga var det grundförordningen som var tillämplig med ändringar särskilt genom rådets förordning (EG) nr 133/94 av den 24 januari 1994 (EGT L 22, s. 7; svensk specialutgåva, område 3, volym 55) och rådets förordning (EG) nr 1599/96 av den 30 juli 1996 (EGT L 206, s. 43). Vid den i målet aktuella tidpunkten omfattade produktionen på marknaden för socker socker, isoglukos och inulinsirap. Eftersom förevarande mål gäller vitsocker kommer jag inte att hänvisa till de andra produkterna.

6 Artiklarna 3–5 i grundförordningen.

7 Se punkterna 34–41 nedan.

8 Grundförordningen har härefter upphävts och ersatts. Ett reviderat kvoteringssystem gäller för närvarande enligt rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (kallad den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (EUT L 299, s. 1).

9 Vid den i målet aktuella tiden föreskrev artikel 2.1 första stycket i kommissionens förordning (EEG) nr 65/82 av den 13 januari 1982 om tillämpningsföreskrifter för överföring av socker till påföljande regleringsår (EGT L 9, s. 14; svensk specialutgåva, område 3, volym 14, s. 206) i dess lydelse särskilt enligt kommissionens förordning (EEG) nr 948/82 av den 26 april 1982 (EGT L 113, s. 7; svensk specialutgåva, område 3, volym 14, s. 248) att ett företag kunde överföra socker endast om medlemsstaten i fråga först konstaterat att sådant socker producerats som B-socker eller som C-socker.

10 Artikel 28.1 i grundförordningen. Ett regleringsår definierades i artikel 2 i grundförordningen som tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni påföljande år.

11 Artikel 28.2 i grundförordningen.

12 Artikel 28.4.

13 Se till exempel tillämpningsföreskrifterna vartill hänvisas i punkterna 13 och 17 nedan.

14 Kommissionens förordning (EEG) nr 1443/82 av den 8 juni 1982 om tillämpningsföreskrifter för kvotsystemet på sockerområdet (EGT L 158, s. 17; svensk specialutgåva, område 3, volym 15, s. 14) i dess lydelse särskilt enligt kommissionens förordning (EG) nr 392/94 av den 23 februari 1994 (EGT L 53, s. 7; svensk specialutgåva, område 3, volym 56, s. 59), (kallad genomförandeförordningen). Den upphävdes och ersattes av kommissionens förordning (EG) nr 314/2002 av den 20 februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för kvotsystemet inom sektorn för socker (EGT L 50, s. 40). Nu tillämpas kommissionens förordning (EG) nr 952/2006 av den 29 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om sockerproduktion utöver kvoterna (EUT L 178, s. 39).

15 Se de första till sjunde skälen i genomförandeförordningen.

16 Genomförandeförordningen upphävde och ersatte kommissionens förordning (EEG) nr 700/73 av den 12 mars 1973 om vissa tillämpningsföreskrifter för kvotsystemet för socker (EGT L 67, s. 12). Artikel 3.4 i genomförandeförordningen var i huvudsak överensstämmande med artikel 2.3 i denna tidigare förordning. Förordning nr 952/2006 är nu tillämplig. Artikel 22.5 i den förordningen har samma materiella innehåll som artikel 3.4 i genomförandeförordningen.

17 Av den 14 september 1981 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för sockerproduktion utöver kvoten (EGT L 262, s. 14; svensk specialutgåva, område 3, volym 14, s. 11). Denna förordning upphävdes och ersattes av kommissionens förordning (EG) nr 967/2006 av den 29 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om sockerproduktion utöver kvoterna (EUT L 176, s. 22).

18 Artikel 26.3 i grundförordningen som sammanfattats i punkt 7 ovan.

19 Se generaladvokaten Mischos förslag till avgörande i mål C-101/99, British Sugar (REG 2002, s. I-205), punkt 45.

20 Vid förhandlingen gav kommissionen en trevlig illustration av denna punkt genom att erinra om fabeln Haren och igelkotten som den berättats av bröderna Grimm. När igelkotten utmanats av haren på kapplöpning såg han till att hans hustru (som inte kunde särskiljas från honom, i vart fall inte av en hare) placerade sig på mållinjen. När haren anlände förbryllade igelkottens hustru honom genom att utropa jag är redan här. Haren sprang då om loppet gång på gång då han inte trodde på resultatet. De två igelkottarna höll fast vid bedrägeriet. Slutligen dog haren av utmattning. Eftersom vitsocker inte kan skiljas från annat vitsocker på samma sätt som de två igelkottarna i fabeln inte kunde särskiljas från varandra och en viss kvantitet C-socker därför kan hänföras till det år det upptäcktes (mållinjen) snarare än till det år det faktiskt tillverkades (starten för kapplöpningen) skulle detta göra det möjligt för en producent att åberopa artikel 27 i grundförordningen med följd att sockret överfördes till det följande regleringsåret och på så sätt undvika avgiften (och besegra haren, det vill säga kringgå att marknaden för socker fungerar på ett ändamålsenligt sätt).

21 Man kan rimligtvis förvänta sig att sockerproducenter bokför de sockerkvantiteter som producerats under ett regleringsår med angivande av huruvida deras A- och B-kvoter uppfyllts. Sådan information är nödvändig för att producenterna ska kunna bedriva sin verksamhet, för att företagen ska kunna uppfylla sina åtaganden mot sina aktieägare och för att fullgöra sin bokföringsskyldighet enligt den nationella rätten avseende produktionen. Eftersom det inte utgår något ekonomiskt stöd för C-socker är det dessutom svårt att förstå hur det skulle ligga i producentens intresse att beteckna socker som C-socker innan hans A- och B- kvoter uppfyllts. Se också domen i målet British Sugar (i punkt 36) nedan och i punkt 57 nedan.

22 Se vidare punkt 41 nedan.

23 Se fotnot 19 ovan.

24 Domen i det ovannämnda målet British Sugar, punkt 48.

25 Domen i det ovannämnda målet British Sugar, punkt 7.

26 Se artikel 28.1 och 28.2 i grundförordningen och punkt 9 ovan.

27 Till skillnad från A-betor och B-betor som används för tillverkning av A- och B- socker, se punkt 6 ovan.

28 Se punkt 8 ovan.

29 Se punkt 7 ovan.

30 Artikel 1.1 i förordning nr 2670/81.

31 I den ovannämnda domen i målet British Sugar (se fotnot 19) noterade generaladvokaten Mischo att sockerproducenten hade kunnat exportera kvotsocker skenbart som C-socker på grund av att den nationella myndigheten hade utfärdat exportlicenser trots att ansökningarna inte innehöll bevis om att det berörda sockret faktiskt hade producerats utöver de för bolaget gällande A- och B-kvoterna. Han ansåg att det vid dessa förhållanden kunde följa av proportionalitetsprincipen att avgiften skulle sänkas, se punkterna 86–89 i hans förslag. Domstolen behandlade inte denna särskilda fråga i sin dom mot bakgrund av de övriga svar som den gett till den nationella domstolen.

32 Se punkt 47 och fotnot 41 nedan.

33 Se fotnot 8 ovan.

34 Se kapitel III i förordning nr 1234/2007, särskilt artikel 55.

35 I vilket fall det kunde behandlas som A-socker och säljas på den inre marknaden (se punkt 8 ovan).

36 Se punkterna 7 och 17 ovan.

37 Dom av den 30 juni 1974 i mål 159/73 (REG 1974, s. 121).

38 Den dag då den gemensamma organisationen av marknaden för socker infördes och då kvotsystemet finansierat med produktionsavgifter som betalades av producenter i gemenskapen sattes i verket (se punkterna 2 och 34–41 ovan).

39 Domen i det ovannämnda målet Hannoversche Zucker (se fotnot 37), punkt 2.

40 Domen i det ovannämnda målet Hannoversche Zucker, punkt 4.

41 Enligt den gemensamma organisationen av marknaden för socker beräknades produktionsavgifterna på grund av sockerproduktionen inom hela gemenskapen och fördelades sedan mellan medlemsstaterna som delade upp dem bland sockerproducenterna inom sina respektive territorier. En ändring av de slutliga produktionsvolymerna skulle därför medföra nya beräkningar för varje sockerproducent inom gemenskapen.

42 Domen i det ovannämnda målet Hannoversche Zucker, punkt 5.

43 Domen i det ovannämnda målet Hannoversche Zucker, punkt 6.

44 Se punkt 2 ovan.

45 Artikel 39 föreskrev endast att medlemsstaterna och kommissionen ska lämna varandra de uppgifter som behövs för tillämpningen av grundförordningen.

46 Domen i det ovannämnda målet British Sugar, punkterna 40–43.

47 Domen i det ovannämnda målet British Sugar, punkt 44.

48 Se punkt 9 ovan.

49 Se punkterna 7, 8 och 17 ovan.

50 Artikel 26.1 i grundförordningen.

51 Artikel 1.1 i förordning nr 2670/81.

52 Artikel 3.1 i förordning nr 2670/81.

53 Artikel 3.4 i förordning nr 2670/81.

54 Se artiklarna 26 och 27 i grundförordningen och fotnot 20 ovan (fabeln om haren och igelkotten).