Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 13 februari 2014
1 Originalspråk: franska.
2 EGT L 198, s. 30.
3 Se definitionen i artikel 2.3 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, s. 1).
4 Rådets direktiv av den 15 juli 1991, om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 20, s. 236), i dess lydelse enligt kommissionens direktiv 2005/58/EG av den 21 september 2005 (EUT L 246, s. 17). Direktivet har ersatts av förordning nr 1107/2009.
5 Se fotnot 3.
6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, s. 67), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31 mars 2004 (EUT L 136, s. 34).
7 Rådets förordning av den 18 juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel (EGT L 182, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 23, s. 78).
8 Europaparlamentets och rådets förordning av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (EUT L 152, s. 1).
9 I dess lydelse fram till den 13 februari 2012.
10 BGBl. I, sidorna 971, 1527 och 3512.
11 Bestämmelserna har upphävts genom 2 § stycke 1 i lagen av den 6 februari 2012, BGBl. I, s. 148.
12 Tre skäl angavs för beslutet om avslag: Ett provisoriskt godkännande enligt 15c § i lagen om växtskydd räcker inte för att tilläggsskydd ska beviljas. Dessutom avsåg ansökan endast ett verksamt ämne, medan godkännandet avsåg en förening av ämnen. Slutligen går det inte att grunda sig på ett italienskt godkännande, eftersom detta beviljats för en kombination av verksamma ämnen.
13 Undertecknad i München den 5 oktober 1973.
14 Viss ledning för förevarande mål går att finna i dom av den 11 november 2010 i mål C‑229/09, Hogan Lovells International (REU 2010, s. I‑11335), punkt 16. I sistnämnda mål handlade det också om en ansökan om tilläggsskydd. Till skillnad från förevarande fall stod det klart att den där aktuella kemiska föreningen (jodosulfuron) är ett verksamt ämne. Frågan var istället huruvida det är möjligt att bevilja ett tilläggsskydd på grundval av ett provisoriskt godkännande att saluföra. Domstolen besvarade denna fråga jakande. Jag noterar dessutom att jodosulfuron är ett av de två verksamma ämnen som är knutna till isoxadifen i det nationella målet (det andra är foramsulfuron).
15 Domen i det ovannämnda målet, punkt 50.
16 Ibidem, punkt 51.
17 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Hogan Lovells International (punkt 32) och dom av den 3 september 2009 i mål C-482/07, AHP Manufacturing (REG 2009, s. I-7295), punkt 27.
18 Domen i det ovannämnda målet Hogan Lovells International (punkt 33).
19 Ibidem (punkt 34).
20 Ibidem (punkt 35).
21 Jag vill dock påpeka att ordet skyddsämne förekommer i bilaga III, med rubriken Bestämmelser om den dokumentation som skall inlämnas för godkännande av ett växtskyddsmedel i direktiv 91/414 (se del A, med rubriken Kemiska preparat, punkt 1.4, med rubriken Detaljerade kvantitativa och kvalitativa uppgifter om preparatets sammansättning (verksamt(-ma) ämne(en), föroreningar, tillsatsämnen, overksamma beståndsdelar etc.. Punkterna 1.4.1 och 1.4.2. rör verksamma ämnen och punkterna 1.4.3. och 1.4.4. rör andra produkter som ingår i sammansättningen, däribland skyddsämnen.
22 Vad rör tilläggsskyddets tillämpningsområde, se Grubb, P.W. och Thomsen, P.R., Patents for Chemicals, Pharmaceuticals and Biotechnology, femte upplagan, Oxford University Press, Oxford, 2010, sidorna 265 och, särskilt, 267.
23 Dom av den 4 maj 2006 i mål C-431/04 (REG 2006, s. I-4089), punkt 25.
24 Min kursivering.
25 Beslut av den 17 april 2007 i mål C-202/05 (REG 2007, s. I-2839), punkt 17, och domen i det ovannämnda målet Massachusetts Institute of Technology (särskilt punkterna 19, 21, 23 och 24).
26 Beslut av den 14 november 2013 i mål C‑210/13, punkt 35.
27 Dom av den 6 september 2012 i mål C‑308/11, punkt 36. Den där aktuella produkten var klorhexidin, vilken reagerar med bakterieceller i användarens munhåla.
28 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, s. 1).
29 Dom av den 1 mars 2012 i mål C‑420/10, Söll, punkt 31.
30 Jag vill dock påpeka att skälen till dessa beslut inte förekommer bland handlingarna i målet och att Bayer CropScience inte heller har ingett avslagsbeslut från andra medlemsstater, om sådana verkligen existerar.
31 Se, analogivis, domen i det ovannämnda målet Söll (punkt 31).