Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 19 mars 2015
1 Originalspråk: tyska.
2 Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, s. 12).
3 Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 2004, s. 44).
4 Rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, s. 17).
5 På webbplatsen http://www.europaeischer-referenzrahmen.de beskrivs nivå A1 (nybörjare) på följande sätt: Jag kan förstå och använda mycket enkla ord och fraser som har att göra med de mest grundläggande och konkreta situationerna i vardagslivet. Jag kan presentera mig själv och andra och ställa frågor om t.ex. namn, var och hur någon bor, var någon jobbar och jag kan själv svara på liknande frågor. Jag kan kommunicera hjälpligt på ett mycket enkelt sätt om samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är beredd att hjälpa mig.
6 Se i detta avseende http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/source/framework_en.pdf.
7 Makarnas medborgarskap framgår inte av begäran om förhandsavgörande. I avsaknad av indicier kommer det i det följande emellertid att utgås från att det inte rör sig om personer vars rättsliga ställning påverkas av särskilda överenskommelser mellan unionen och tredjeländer (se dom Dogan, C‑138/13, EU:C:2014:2066).
8 KOM(2011) 735 slutlig.
9 Avseende bevisning om lämpliga språkkunskaper som villkor för familjeåterförening se Republiken Österrikes ståndpunkt (rådets beslut 10857/02 av den 9 augusti 2002, s. 12, fotnot 3, och rådets beslut 14272/02 av den 26 november 2002, s. 12, fotnot 1).
10 Se till exempel den bulgariska, den danska, den engelska, den estniska, den finska, den franska, den grekiska, den italienska, den polska, den portugisiska, den slovakiska, den spanska, den svenska, den tjeckiska, den tyska och den ungerska versionen av direktivet.
11 Förslag till avgörande P och S (C‑579/13, EU:C:2015:39, punkt 47).
12 Se emellertid förslag till avgörande P och S (C‑579/13, EU:C:2015:39, punkt 46).
13 Varken primärrättsliga överväganden eller Europakonventionen, till vars artikel 8 det hänvisas i skäl 2 i direktivet, utgör hinder för en sådan tolkning av begreppet. I artikel 8 i Europakonventionen ges ingen ovillkorlig rätt för makar att resa in i eller uppehålla sig i en viss stat. Se i detta avseende punkterna 63–67 i mitt förslag till avgörande av den 8 september 2005 i målet parlamentet/rådet (C‑540/03, EU:C:2005:517) och Europadomstolens dom av den 2 augusti 2001 i målet Boultif mot Schweiz (nr 54273/00), Recueil des arrêts et décisions 2001-IX, § 39, och av den 19 februari 1996 i målet Gül mot Schweiz (nr 23218/94), där Europadomstolen i § 38 anförde följande: Article 8 … cannot be considered to impose on a State a general obligation to … authorise family reunion in its territory . Se även senast Europadomstolens dom av den 25 mars 2014, Biao mot Danmark (nr 38590/10), § 53.
14 Se punkt 56 i generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande i målet Dogan (EU:C:2014:287), där det anges att [u]ttrycket integrationsåtgärder är tillräckligt omfattande för att även inbegripa skyldigheter att nå ett visst resultat, emellertid under förutsättning att de är proportionerliga i förhållande till integrationsmålet som avses i artikel 7.2 i … direktivet om familjeåterförening och att den ändamålsenliga verkan av detta inte undergrävs.
15 Se skäl 15 och artikel 4.5 i direktivet.
16 Se punkt 4 i de gemensamma grundläggande principerna för politiken för integration av invandrare i Europeiska unionen (rådets beslut 14615/04 av den 19 november 2004, s. 16), där det anges att grundläggande kunskaper i mottagarlandets språk och om dess historia och institutioner är en nödvändig förutsättning för integration.
17 Se Europeiska kommissionen, Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare KOM(2011) 455 slutlig, s. 5.
18 Den tyska regeringen har vid förhandlingen anfört att detta är av betydelse vid tvångsäktenskap för kvinnor, eftersom de berörda har bättre möjligheter att hjälpa sig själva i nödsituationer om de redan har grundläggande kunskaper i det nationella språket före inresan.
19 Den del av provet som avser grundläggande kunskaper om det nederländska samhället innehåller praktiskt viktiga frågor, till exempel om kvinnor och män har samma rättigheter i Nederländerna, om kyrka och stat är åtskilda i Nederländerna, eller i vilken ålder barn är skolpliktiga.
20 Konungariket Nederländerna ställer ett självstudiepaket till förfogande med hjälp av vilket provet kan förberedas. Det är tillgängligt på arton språk och ska enligt vad som angetts av den nederländska regeringen under förhandlingen kunna förstås på en gång av cirka 75 procent av kandidaterna.
21 Se dom Dogan (C‑138/13, EU:C:2014:2066, punkt 38).
22 Se dom kommissionen/Irland (C‑216/05, EU:C:2006:706, punkt 43) och kommissionen/Nederländerna (C‑508/10, EU:C:2012:243, punkt 69).
23 Se dom kommissionen/Irland (C‑216/05, EU:C:2006:706, punkt 44) och dom kommissionen/Nederländerna (C‑508/10, EU:C:2012:243, punkt 70).