Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 16 juli 2015
1 Originalspråk: franska.
2 EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.
3 EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1.
4 Dessa versioner var tillämpliga på omständigheterna i det nationella målet. Då vissa omtvistade avgöranden i det nationella målet meddelades efter den 30 juni 2008, föreslås det i beslutet om hänskjutande att även den version av tillämpningsförordningen som var tillämplig efter den tidpunkten kunde beaktas av de nationella domstolarna. Vad gäller de bestämmelser som är relevanta i förevarande mål är skillnaderna mellan dessa versioner i vart fall endast redaktionella (se även fotnot 5).
5 Denna version av artikel 365 i tillämpningsförordningen var tillämplig till och med den 30 juni 2009. Från och med den 1 juli 2008 var den nya versionen av artikel 366 tillämplig enligt kommissionens förordning (EG) nr 1192/2008 av den 17 november 2008 om ändring av förordning nr 2454/93, i vilken följande föreskrivs: 1. Den huvudansvarige får, på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt, bevisa att förfarandet har slutförts inom den tidsfrist som anges i deklarationen genom att lämna ett dokument som är bestyrkt av tullmyndigheterna i bestämmelsemedlemsstaten och som identifierar de berörda varorna och fastställer att de har anmälts till bestämmelsekontoret eller, om artikel 406 är tillämplig, till en godkänd mottagare. 2. Förfarandet för gemenskapstransitering ska också anses ha slutförts om den huvudansvarige, på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt, uppvisar ett av följande dokument: a) Ett tulldokument som utfärdats i ett tredjeland, vilket avser hänförande av varorna till godkänd tullbehandling. b) Ett dokument som utfärdats i ett tredjeland, som stämplats av tullmyndigheterna i detta land och som intygar att varorna anses vara i fri omsättning i det landet. 3. De dokument som avses i punkt 2 får ersättas av kopior eller fotokopior som är bestyrkta av det organ som bestyrkte originaldokumenten eller av myndigheterna i de berörda tredjeländerna eller i en av medlemsstaterna. Överlappningen av tillämpningsperioderna beror troligtvis på ett fel i fastställandet av de olika tidpunkterna för ikraftträdande av de ändringar av tillämpningsförordningen som genomfördes genom förordning 1192/2008.
6 Se, för ett liknande resonemang, dom Hamann International ( C‑337/01, EU:C:2004:90, punkterna 28–30) och dom X ( C‑480/12, EU:C:2014:329, punkterna 31–33).
7 Se fotnot 5.
8 Dokument TAXUD/801/2004 är tillgängligt på kommissionens webbplats på samtliga officiella språk. Handboken syftar till att säkerställa en enhetlig tillämpning av tullbestämmelserna i hela Europeiska unionen.
9 Punkt 3.4.2.2 andra stycket i Handbok Transitering (s. 282).
10 Det skulle endast kunna vara annorlunda om styrkorna hade i uppdrag att ersätta tullmyndigheterna i den mottagande staten. I det fallet skulle dock styrkorna agera precis som en tullmyndighet och inte som en mottagare av varor.
11 När kommissionen tillfrågades om detta vid förhandlingen bekräftade kommissionen att den inte ansåg att det tranisteringsförfarande som var aktuellt i det nationella målet hade avslutats.
12 Se, bland annat, dom D. Wandel ( C‑66/99, EU:C:2001:69, punkt 47) och dom X ( C‑480/12, EU:C:2014:329, punkt 34).
13 C‑300/03, EU:C:2005:43.
14 Se punkt 20 i domen.
15 I det nationella målet fann Rechtbank te Haarlem att denna omständighet var utredd och jag har ingen avsikt att ifrågasätta det.
16 C‑480/12, EU:C:2014:329.
17 Se dom X ( C‑480/12, EU:C:2014:329, punkt 37).
18 C‑75/13, EU:C:2014:1759.
19 Se generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i målet Hamann International ( C‑337/01, EU:C:2003:344, punkterna 48–62).
20 Se dom Hamann International ( C‑337/01, EU:C:2004:90, punkterna 31 och 32).
21 I målet Hamann International ( C‑337/01, EU:C:2004:90) hade varorna lämnat unionen i enlighet med alla bestämmelser som var tillämpliga i fråga om export. Det fastställda undandragandet ägde rum innan, nämligen under transporten till gränsen.
22 Se mitt förslag till svar på den andra tolkningsfrågan.
23 Se även, för ett liknande resonemang, dom Söhl & Söhlke ( C‑48/98, EU:C:1999:548, punkterna 36 och 38).