lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 3 maj 2017

CELEX
62015CC0701
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Società Esercizi Aeroportuali SpA (nedan kallat SEA)

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (EUT L 134, 2004, s. 1).

4 Rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen (EGT L 272, 1996, s 36).

5 Om införlivande av direktiv 2004/17 och 2004/18/EG med italiensk rätt (Codice dei contratti pubblici relativi a lavori, servizi e forniture in attuazione delle direttive 2004/17/CE e 2004/18/CE (GURI nr 100 av den 2 maj 2006)).

6 Om införlivande av direktiv 96/67 med italiensk rätt (Attuazione della direttiva 96/67/CE relativa al libero accesso al mercato dei servizi di assistenza a terra negli aeroporti della Comunità (GURI nr 28 av den 4 februari 1999)).

7 Enligt praxis från Consiglio di Stato (Högsta förvaltningsdomstolen), som den hänskjutande domstolen har hänvisat till (dom nr 4934/2013 och nr 2026/2014), omfattar artikel 213 i lagstiftningsdekret nr 163/2006 inte bara starter, landningar och reglering av samtliga luftfartyg, utan även verksamhet i form av transfer av passagerare och passagerarnas säkerhet, klassificering av bagage och i allmänhet alla tjänster som normalt kan anses vara kompletterande. Vidare har den hänskjutande domstolen angett att upplåtande av utrymmen vid flygplatser för att tillhandahålla marktjänster, som en form av användning av utrymmen vid flygplatser som har anknytning till den verksamhet som lufttrafikföretagen normalt bedriver, omfattas av det materiella tillämpningsområdet för den sektorspecifika lagstiftningen.

8 Council Directive 90/531/EEC of 17 September 1990 on the procurement procedures of entities operating in the water, energy, transport and telecommunications sectors (EGT L 297, 1990, s. 1).

9 SEA gör skillnad mellan passiva offentliga kontrakt (däribland sådana kontrakt som regleras i direktiv 2004/17), vilka medför kostnader för den upphandlande enhet som köper varor eller tjänster, och aktiva offentliga kontrakt som innefattar upplåtelse av offentlig egendom för vilken myndigheterna erhåller intäkter.

10 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 6.2.

11 Ibidem.

12 Dom av den 10 mars 2011, Privater Rettungsdienst und Krankentransport Stadler ( C‑274/09, EU:C:2011:130), punkterna 24 och 26, och dom av den 8 september 2016, Politanò ( C‑225/15, EU:C:2016:645), punkterna 29–31.

13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 2004, s. 114).

14 Dom av den 8 september 2016, Politanò ( C‑225/15, EU:C:2016:645), punkt 30.

15 Ibidem, punkt 31. Unionslagstiftaren har fört in dessa faktorer för att identifiera en tjänstekoncession i artikel 5.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 2014, s. 1).

16 Det ekonomiska innehållet i förbindelsen mellan de inblandade parterna fastställs i vissa länder i en handling som ledningsenheten ska godkänna. I denna handling brukar storleken på den avgift (eller en motsvarande ekonomisk prestation, av offentlig karaktär) som tjänsteleverantören ska betala anges och denna avgift står då i proportion till de tilldelade utrymmena och, i förekommande fall, de olika typer av tjänster som tillhandahålls. Här kan även den taxa, eller det maximipris, som tjänsteleverantören får debitera sina kunder anges, beroende på vilken typ av tjänster som de efterfrågar, vilket kan innefatta handling.

17 I sin dom av den 16 oktober 2003, Flughafen Hannover-Langenhagen ( C‑363/01, EU:C:2003:548), slog domstolen fast att artikel 16.3 i direktiv 96/67 gör det möjligt för en ledningsenhet vid en flygplats att ta ut en avgift för nyttjande av flygplatsens anläggningar, som kan bestämmas med beaktande av att ledningsenheten har ett vinstintresse och som skall fastställas i enlighet med de kriterier som anges i denna artikel.

18 Dom av den 12 februari 2015, parlamentet/rådet ( C‑48/14, EU:C:2015:91), punkt 45, med hänvisning till dom av den 8 december 2011, France Télécom/kommissionen ( C‑81/10 P, EU:C:2011:811), punkt 100, och dom av den 31 januari 2013, LVK-56 ( C‑643/11, EU:C:2013:55), punkt 51.

19 Mål C‑292/15, EU:C:2016:817.

20 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EUT L 315, 2007, s. 1).

21 Problemet uppkom på grund av skillnaden i räckvidd för utläggandet på entreprenad, beroende på om det var direktiv 2004/18 eller förordning nr 1370/2007 som skulle tillämpas.

22 Council Directive 90/531/EEC of 17 September 1990 on the procurement procedures of entities operating in the water, energy, transport and telecommunications sectors (EGT L 297, 1990, s. 1) [finns ej tillgängligt på svenska].

23 Skäl 5–7, vilka återges i punkt 7 i detta förslag till avgörande.

24 Detta syfte betonade domstolen i sin dom av den 11 september 2014, kommissionen/Portugal ( C‑277/13, EU:C:2014:2208), punkt 48.

25 Dom av den 22 oktober 2015, Impresa Edilux och SICEF ( C‑425/14, EU:C:2015:721), punkt 20 och där angiven praxis.

26 I skäl 11, 14 och 16 föreskrivs att antalet leverantörer får begränsas av skäl som rör säkerhet, skydd, kapacitet och tillgång till utrymme, under förutsättning att begränsningarna är relevanta, objektiva, genomblickbara och icke-diskriminerande. Det krävs i så fall att urvalet sker på ett genomblickbart och opartiskt sätt.

27 Enligt de upplysningar som SEA lämnade vid förhandlingen, föregås inte marktjänstleverantörernas tillträde till flygplatsen Milano-Malpensa av något urvalsförfarande.

28 Det finns ingen uppgift om att Malpensa Logistica skulle ha väckt talan mot denna tilldelning.

29 Enligt beslutet att begära förhandsavgörande (punkt 3), hade SEA och Beta-Trans anfört att Malpensa Logistica hade tillgång till utrymmen som var avsedda som lager på cirka 18000 kvadratmeter, förutom utrymmen på 2700 kvadratmeter som var täckta med skärmtak, och att ledningsenheten för att tillgodose Malpensa Logísticas krav, hade beslutat att låta bygga ett ytterligare skärmtak med en yta på 3327 kvadratmeter för tillfällig uppställning av gods i skydd mot väder och vind.