Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 1 mars 2017

1 Originalspråk: franska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 2013, s. 31) (nedan kallad Dublin III‑förordningen).

3 EUT L 180, 2013, s. 96.

4 I artikel 2 n i förordningen definieras risk för avvikande som skäl i det enskilda fallet och grundade på lagstadgade objektiva kriterier, att anta att en sökande, en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som är föremål för ett överföringsförfarande kan komma att avvika.

5 SFS 2005:716, nedan kallad utlänningslagen.

6 Min kursivering.

7 Min kursivering.

8 Se ovan punkt 34.

9 Se ovan punkt 43.

10 Se, dom av den 29 januari 2009, Petrosian ( C‑19/08, EU:C:2009:41, punkterna 40 och 44).

11 C‑19/08, EU:C:2009:41.

12 Rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat, som upphävdes genom Dublin III-förordningen.

13 Se dom av den 29 januari 2009, Petrosian ( C‑19/08, EU:C:2009:41, punkt 40).

14 Se 10 kap. 4 § andra stycket utlänningslagen. Min kursivering.

15 Se 10 kap. 4 § andra stycket utlänningslagen. Min kursivering.

16 Se 10 kap. 4 § andra stycket utlänningslagen. Min kursivering.