Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 21 juni 2017

1 Originalspråk: spanska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 2004, s. 114).

3 Lagstiftningsdekret av den 12 april 2006, nr 163, Codice dei contratti pubblici relativi a lavori, servizi e forniture in attuazione delle direttive 2004/17/CE e 2004/18/CE (GURI nr 100 av den 2 maj 2006) (nedan kallad CCP).

4 Brott avseende deltagande i en kriminell organisation, bestickning, bedrägeri och penningtvätt, i enlighet med de ovannämnda bestämmelserna i artikel 45.1 i direktiv 2004/18”.

5 S 145–251280.

6 Den har i detta sammanhang hänvisat till dom av den 13 december 2012, Forposta och ABC Direct Contact ( C‑465/11, EU:C:2012:801), punkt 27.

7 Dom av den 11 december 2014, Croce Amica One Italia ( C‑440/13, EU:C:2014:2435), punkt 28.

8 Inte heller utgör den omständigheten, som Provincia di Bolzano betonade vid förhandlingen och som även togs upp i ANAC:s yttrande av den 25 februari 2015, att Consiglio di Stato (Högsta förvaltningsdomstolen) redan har meddelat en dom i ett liknande mål och där slagit fast att det var rätt att utesluta Mantovani från en annan offentlig upphandling av liknande skäl, hinder för att pröva tolkningsfrågan. I den domen (nummer 6284), som meddelades den 22 december 2014 av Consiglio di Stato (Högsta förvaltningsdomstolen) i en annan sammansättning (avdelning fyra) än den som har hänskjutit förevarande tolkningsfråga (avdelning sex), slog domstolen fast att det var rätt att utesluta Mantovani från upphandlingsförfarandet, eftersom företaget inte hade styrkt att det faktiskt hade tagit avstånd från sina direktörers brottsliga handlande genom att det inte informerade om att direktörerna hade blivit dömda.

9 Enligt yttrandena vid förhandlingen finns det i den nationella rätten inga processuella hinder för den hänskjutande domstolen att beakta denna del av svaret på tolkningsfrågan, då den slutgiltigt avgör målet.

10 Dom av den 22 oktober 2015, Impresa Edilux och SICEF ( C‑425/14, EU:C:2015:721), punkt 20 och där angiven praxis.

11 Dom av den 11 december 2014 ( C‑440/13, EU:C:2014:2435), punkt 28.

12 Mål C‑171/15, EU:C:2016:506, punkt 41 och följande punkter.

13 Dom av den 9 februari 2006 ( C‑226/04 och C‑228/04, EU:C:2006:94), punkterna 21 och 23.

14 Rådets direktiv av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster (EGT L 209, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139).

15 Dom av den 10 juli 2014 ( C‑358/12, EU:C:2014:2063).

16 Dom av den 9 februari 2006 ( C‑226/04 och C‑228/04, EU:C:2006:94).

17 C‑171/15, EU:C:2016:948, punkt 29.

18 Målet Connexxion Taxi Services ( C‑171/15, EU:C:2016:506), punkt 44.

19 Dom av den 10 juli 2014 ( C‑358/12, EU:C:2014:2063), punkterna 29, 31 och 32.

20 Jag kommer att ta upp bevisen med avseende på artikel 45.3 i direktiv 2004/18 när jag behandlar grunden för uteslutning på grund av fel i yrkesutövningen i punkt 75 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

21 Se uppräkningen av dessa brott i fotnot 4. Alla dessa brott påverkar gärningsmännens yrkesetik.

22 Vid förhandlingen påpekade några av parterna att artikel 38.2 och artikel 46 CCP visar att anbudsgivarna är skyldiga att upplysa den upphandlande myndigheten om fällande domar när de lämnar försäkran. Samma bestämmelser hänvisade Consiglio di Stato (Högsta förvaltningsdomstolen) till i sin dom av den 22 december 2014, till vilken det hänvisas i fotnot 8.

23 Mantovani har gjort gällande att i den nationella rätten är de enda allvarliga fel som kan uppfylla villkoren i artikel 38.1 f CCP de som begåtts i samband med företagets tidigare förbindelser med de upphandlande myndigheterna (även om Mantovani medger att de skulle kunna omfatta andra områden, exempelvis överträdelser av konkurrensrätten). Även om så vore fallet (detta argument har förkastats av Provincia di Bolzano) skulle det inte påverka tolkningsfrågan, vilken endast avser tolkningen av artikel 45.2 d i direktiv 2004/18. Av den artikeln framgår tydligt att det inte föreligger någon sådan begränsning. Det bör dessutom beaktas att Consiglio di Stato (Högsta förvaltningsdomstolen) upprepade gånger har slagit fast att lydelsen av artikel 38.1 f CCP återger lydelsen av unionsrätten, vilket innebär att alla fel som begåtts i yrkesutövningen är av betydelse (dom meddelad av den femte avdelningen den 20 november 2015, nr 5299, i mål nr 7974 år 2012).

24 Dom av den 13 december 2012, Forposta och ABC Direct Contact ( C‑465/11, EU:C:2012:801), punkterna 27, 30 och 31.

25 I punkt 28 i dom av den 11 december 2014, Croce Amica One Italia ( C‑440/13, EU:C:2014:2435), påpekade domstolen att det inte krävs att en lagakraftvunnen dom har meddelats mot en ekonomisk aktör för att slå fast att han har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen.

26 Dom av den 13 december 2012, Forposta och ABC Direct Contact ( C‑465/11, EU:C:2012:801), punkt 28.

27 Det följer av domstolens dom av den 13 december 2012, Forposta och ABC Direct Contact ( C‑465/11, EU:C:2012:801), punkt 31, att automatiken (beträffande uteslutningen av en anbudsgivare som begått allvarliga fel) skulle kunna gå utöver det utrymme för skönsmässig bedömning som medlemsstaterna har enligt artikel 45.2 i direktiv 2004/18.