FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT BOT – MÅL C 249/16 KAREDA

I. Tillämpliga bestämmelser

A. Unionsrätt

1. Förordning nr 1215/2012

2. Förordning (EG) nr 593/2008

3. Direktiv 2002/65/EG

B. Österrikisk rätt

II. Tvisten vid den nationella domstolen

III. Tolkningsfrågorna

IV. Min bedömning

V. Förslag till avgörande

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 351, 2012, s. 1.

3 EUT L 177, 2008, s. 6 (nedan kallad Rom I‑förordningen).

4 EGT L 12, 2001, s. 1.

5 EUT L 199, 2007, s. 40.

6 EGT L 271, 2002, s. 16.

7 BGBl I, 50/2003.

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 oktober 2016, Kostanjevec ( C‑185/15, EU:C:2016:763, punkt 38).

9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 januari 2016, ERGO Insurance och Gjensidige Baltic ( C‑359/14 och C‑475/14, EU:C:2016:40, punkt 40).

10 Se skäl 15 i förordningen.

11 Se dom av den 23 april 2009, Falco Privatstiftung och Rabitsch ( C‑533/07, EU:C:2009:257, punkt 29). Se, även, dom av den 14 juli 2016, Granarolo ( C‑196/15, EU:C:2016:559, punkt 37).

12 Dom av den 14 juli 2016, Granarolo ( C‑196/15, EU:C:2016:559, punkt 38).

13 Se dom av den 23 april 2009, Falco Privatstiftung och Rabitsch ( C‑533/07, EU:C:2009:257, punkterna 30 och 31).

14 Se dom av den 14 juli 2016, Granarolo ( C‑196/15, EU:C:2016:559, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

15 Se dom av den 19 december 2013, Corman-Collins ( C‑9/12, EU:C:2013:860, punkterna 30–32 och 39).