Förslag till avgörande av generaladvokat Henrik Saugmandsgaard Øe föredraget den 13 juli 2017

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 12, 2001, s. 1. Den hänskjutande domstolen har anfört skäl till att denna förordning, numera upphävd genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 2012, s. 1), är tillämplig i tiden på omständigheterna i det nationella målet. Se nedan punkt 13.

3 Dom av den 15 november 1983 ( 288/82, EU:C:1983:326).

4 EGT L 299, 1972, s. 32 (nedan kallad Brysselkonventionen). Se ovan punkt 25, beträffande skyldigheten att ta hänsyn till rättspraxis avseende artikel 164 i Brysselkonventionen vid tolkning av artikel 22.4 i Bryssel I-förordningen.

5 Dom av den 13 juli 2006, GAT ( C‑4/03, EU:C:2006:457, punkterna 14–23).

6 Dom av den 15 november 1983, Duijnstee ( 288/82, EU:C:1983:326, punkt 3).

7 Dom av den 15 november 1983, Duijnstee ( 288/82, EU:C:1983:326, punkt 19), och dom av den 13 juli 2006, GAT ( C‑4/03, EU:C:2006:457, punkt 14).

8 Dom av den 15 november 1983, Duijnstee ( 288/82, EU:C:1983:326, punkt 22), och dom av den 13 juli 2006, GAT ( C‑4/03, EU:C:2006:457, punkterna 21–23).

9 Dom av den 15 november 1983, Duijnstee ( 288/82, EU:C:1983:326, punkterna 23–25), och dom av den 13 juli 2006, GAT ( C‑4/03, EU:C:2006:457, punkt 15).

10 Dom av den 15 november 1983, Duijnstee ( 288/82, EU:C:1983:326, punkt 26).

11 Dom av den 12 juli 2012, Solvay ( C‑616/10, EU:C:2012:445, punkt 43 och där angiven rättspraxis).

12 Den enda skillnaden i lydelse ligger i hänvisningen på grund av bestämmelserna i en internationell konvention i artikel 16.4 i Brysselkonventionen, som blev på grund av bestämmelserna i en gemenskapsrättsakt eller en internationell konvention i artikel 22.4 första stycket i Bryssel I-förordningen.

13 Se, bland annat, dom av den 16 juli 2009, Zuid-Chemie ( C‑189/08, EU:C:2009:475, punkt 18), dom av den 12 juli 2012, Solvay ( C‑616/10, EU:C:2012:445, punkt 42 och där angiven rättspraxis), dom av den 10 september 2015, Holterman Ferho Exploitatie m.fl. ( C‑47/14, EU:C:2015:574, punkt 38), och dom av den 16 juni 2016, Universal Music International Holding ( C‑12/15, EU:C:2016:449, punkt 22).

14 Dom av den 15 november 1983, Duijnstee ( 288/82, EU:C:1983:326, punkterna 24 och 25).

15 Dom av den 15 november 1983, Duijnstee ( 288/82, EU:C:1983:326, punkterna 24 och 25).

16 Se ovan punkterna 10 och 11.

17 Se ovan punkt 21.

18 Se ovan punkterna 10 och 11.

19 Se ovan punkt 12.

20 Dom av den 14 juli 2016 ( C‑230/15, EU:C:2016:560, punkt 66).

21 Beneluxkonventionen av den 25 februari 2005, som undertecknades i Haag av Konungariket Belgien, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna. Denna konvention trädde i kraft den 1 september 2006.

22 Dom av den 14 juli 2016 ( C‑230/15, EU:C:2016:560).

23 Min kursivering. I artikel 71 i Bryssel I-förordningen föreskrivs följande: 1. Denna förordning skall inte inverka på konventioner som medlemsstaterna har tillträtt och som på särskilda områden reglerar domstolars behörighet eller erkännande eller verkställighet av domar. 2. För en enhetlig tolkning skall punkt 1 tillämpas enligt följande: a) Denna förordning skall inte utgöra hinder för en domstol i en medlemsstat som har tillträtt en konvention som reglerar ett särskilt område att förklara sig behörig i enlighet med den konventionen, även om svaranden har hemvist i en medlemsstat som inte har tillträtt konventionen i fråga. Den domstol som handlägger målet skall dock alltid tillämpa artikel 26 i denna förordning. …

24 Dom av den 14 juli 2016 ( C‑230/15, EU:C:2016:560).