Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 21 november 2017
1 Originalspråk: spanska.
2 Det nationella målnumret är T 25‑16.
3 Det nationella målnumret är T 2761‑15.
4 På marknaden brukar vanligtvis det engelska begreppet unit linked användas för att beteckna sådana avtal där försäkringstagaren investerar i en livförsäkring och anger vilka tillgångar det ska investeras i, tillgångar som försäkringsföretaget äger och som knyts till försäkringen.
5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling (EGT L 9, 2003, s. 3).
6 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (omarbetning) (EUT L 26, 2016, s. 19).
7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 2004, s. 1, och rättelse i EUT L 45, 2005, s. 18), (nedan kallat MiFID I-direktivet).
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 2014, s. 349, och rättelser i EUT L 188, 2016, s. 28, EUT L 273, 2016, s. 35 och i EUT L 64, 2017, s. 116), (nedan kallat MiFID II-direktivet).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) (EUT L 352, 2014, s. 1, och rättelse i EUT L 358, 2014, s. 50). Dess ikraftträdande har skjutits upp till den 1 januari 2018 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2340 av den 14 december 2016 om ändring av förordning nr 1286/2014 (EUT L 354, 2016, s. 35).
10 Lag (2005:405) överensstämmer med direktiv 2002/92 när det gäller begreppet försäkringsförmedling.
11 Det Ingvar Mattsson framför allt lade EWMG till last var att bolaget i samband med tecknandet av kapitalförsäkringen vare sig hade informerat honom om den höga risk som investeringscertifikatet innebar eller avrått honom från investeringen, utan i stället lämnat vissa felaktiga uppgifter.
12 Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter.
13 Det förberedande arbetet måste inte nödvändigtvis leda till att ett avtal ingås, eftersom inte all förmedling måste resultera i ett försäkringsavtal i slutändan.
14 Parterna i det nationella målet har förklarat att Connecta, som var medlem av Svenska försäkringsförmedlares förening, marknadsförde sin kapitalförsäkring genom reklam på sin webbplats och genom informationsmöten (som anordnades av Per Rytterborg och andra anställda i företaget) för äldre personer, vilka fick information om fördelarna med denna försäkring. Många av dem som tecknade en sådan försäkring var kunder hos Connecta sedan tidigare.
15 Se dom av den 17 oktober 2013, EEAE m.fl. ( C‑555/11, EU:C:2013:668), punkterna 27 och 30.
16 Dom av den 1 mars 2012, González Alonso ( C‑166/11, EU:C:2012:119), punkt 29. Det livförsäkringsdirektiv som nämns i den domen är Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (EGT L 345, 2002, s. 1).
17 Närmare bestämt innefattade det … en livförsäkring mot en månatlig premie som, i olika proportioner, ska investeras i placeringar med fast ränta och med rörlig ränta samt i finansiella produkter som försäkringstagaren bär den finansiella risken för … (dom av den 1 mars 2012, González Alonso, C‑166/11, EU:C:2012:119, punkt 28).
18 Jag vill erinra om att det enligt artikel 4.3, i direktiv 2002/92 krävs att försäkringen ska täcka förmedlarens ansvar till följd av fel eller försummelse i verksamheten.
19 Tvärtemot vad man skulle kunna tro är det försäkringstagaren som bär de ekonomiska riskerna vid den här typen av avtal. Försäkringsbaserade investeringsprodukter kan i själva verket visa sig allt annat än säkra, om man uppfattar det ordet i dess normala betydelse som något visst, otvivelaktigt eller riskfritt.
20 Tribunal Supremo i Spanien ogiltigförklarade i sin dom av den 12 januari 2015 (ES:TS:2015:254), på grund av bristande samtycke, två livförsäkringsavtal (unit linked multiestrategia) från försäkringsgivaren C, som marknadsförts av kontor tillhörande banken S som försäkringsförmedlare. I det målet investerades hela den betalda premien i en fondkorg som förvaltades av ett värdepappersföretag som till 100 procent ägdes av den koncern som banken ledde. Fonderna förlorade sitt värde till följd av det så kallade Madoff-fallet och försäkringstagarna förlorade sina investeringar (banken erbjöd dem en kompensation i form av preferensaktier). Banken S erbjöd en produkt där kundens pengar placerades i investeringsfonder i ett av bankens egna företag som av skattemässiga skäl hade ingått ett avtal med försäkringsgivaren C för att investeringen skulle utformas som en livförsäkring av typen unit linked-försäkring.
21 År 2012 uppskattade kommissionen att de potentiella skadorna för konsumenterna i unionen som helhet uppgick till högst 1,1 biljoner euro på grund av försäljning av olämpliga livförsäkringsprodukter anknutna till investeringsfonder. Se kommissionens arbetsdokument, Sammanfattning av konsekvensbedömningen, Följedokument till förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om försäkringsförmedling, SWD (2012) 192 final, av den 3 juli 2012, s. 4.
22 Se punkt 22 där denna bestämmelse återges. Från definitionen av dessa produkter utesluts uttryckligen skadeförsäkringsprodukter, traditionella livförsäkringar utan finansiella inslag, tjänstepensionssystem och individuella pensionsprodukter.
23 Se punkt 23 i detta förslag till avgörande.
24 Den kallas ofta Priip-förordningen (efter den engelska förkortningen för Packaged Retail and Insurance-based Investment Products).
25 Se återgivningen av den i punkt 15. I direktiv 2016/97 används begreppet försäkringsdistribution i stället för förmedling, eftersom det även innefattar andra former av distribution som hänger samman med ny teknik.
26 Begreppet försäkringsbaserad investeringsprodukt definieras i artikel 2.1.17, genom en ordagrann återgivning av den formulering som infördes i direktiv 2002/92 genom MiFID II-direktivet, liksom de undantag som anges där.
27 I punkt 3.3 i sitt skriftliga yttrande tycks Länsförsäkringar också dela denna uppfattning. Mot bakgrund av den definition som finns i direktiv 2016/97 medger Länsförsäkringar att reglerna för försäkringsbaserade investeringsprodukter skulle ha varit tillämpliga i förevarande mål, om det direktivet hade varit i kraft i stället för direktiv 2002/92.
28 Kontrollen av värdepappersföretag som marknadsför eller tillhandahåller rådgivning vid marknadsföring av finansiella tjänster är strängare, eftersom de finansiella instrument som de arbetar med innebär högre och svårbegripligare risker för konsumenterna. Kontrollen av försäkringsförmedlarnas verksamhet är däremot mindre sträng, eftersom de ekonomiska riskerna för kunderna är mindre.
29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 2006, s. 201). I artikel 8 i det direktivet, som gällde vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna, föreskrivs att om ett värdepappersföretag också är registrerat som försäkringsförmedlare ska det uppfylla det krav som fastställs i artikel 4.3 i direktiv 2002/92 (ansvarsförsäkring) och det ska dessutom ha täckning på något av följande sätt: a) Startkapital på 25000 euro. b) En ansvarsförsäkring som gäller gemenskapens hela territorium, eller någon annan form av jämförbar garanti mot skadeståndsansvar på grund av fel eller försumlighet i verksamheten, som uppgår till minst 500000 euro för varje skadeståndskrav och till minst 750000 euro per år för samtliga skadeståndskrav. c) En kombination av startkapital och ansvarsförsäkring i en form som ger ett skydd motsvarande punkterna a eller b. Direktiv 2006/49 har upphävts genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49 (EUT L 176, 2013, s. 338), men innehållet i artikel 8 har återgetts i artikel 31.2 i det nya direktivet.
30 Min kursivering.
31 Min kursivering.
32 Om en försäkringsförmedlare tillhandahåller investeringsrådgivning som huvudsaklig verksamhet, borde de nationella tillsynsmyndigheterna ingripa och kräva att han eller hon ska skaffa sig det tillstånd som värdepappersföretag ska ha enligt MiFID I-direktivet.
33 Den omständigheten att försäkringsbaserade investeringsprodukter inte finns med i uppräkningen av finansiella instrument i avsnitt C i bilaga I till MiFID I-direktivet, innebär inte att den finansiella produkt som marknadsförs tillsammans med kapitalförsäkringen inte kan ingå i någon av de uppräknade kategorierna, exempelvis överlåtbara värdepapper eller andelar i företag för kollektiva investeringar.
34 Den risk som är förknippad med sådana försäkringar är i allmänhet lägre än den för finansiella instrument som omfattas av MiFID I-direktivet, enligt de upplysningar som branschen har lämnat. Se Insurance Europe, Complexity and comprehension for insurance-based investment products (IBIPs), Position Paper COB‑PRI‑17‑002, av den 13 juni 2017.