Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 22 februari 2018

1 Originalspråk: polska.

2 EUT L 283, 2003, s. 51.

3 Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57). Det direktivet var tillämpligt vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna i det nationella målet. Enligt artikel 5.1 i det direktivet ska energiprodukter beläggas med punktskatt vid den tidpunkt då de tillverkas inom unionens territorium eller när de importeras dit.

4 Min kursivering.

5 Artikel 3.3 i direktiv 92/12. Se dom av den 5 juli 2007, Fendt Italiana ( C‑145/06 och C‑146/06, EU:C:2007:411, punkt 44).

6 KOM(97) 30 slutlig.

7 Se artikel 13.1 a i förslaget.

8 Se artikel 18.3 i förslaget.

9 EGT L 316, 1992, s. 12; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 91.

10 Dom av den 5 juli 2007, Fendt Italiana ( C‑145/06 och C‑146/06, EU:C:2007:411).

11 Se dom av den 5 juli 2007, Fendt Italiana ( C‑145/06 och C‑146/06, EU:C:2007:411, punkt 41).

12 Detta framgår i vart fall enligt min mening av bestämmelserna i den danska lagstiftningen som angetts i punkt 6 i förevarande förslag till avgörande.

13 Utöver de befrielser som angetts i detta förslag till avgörande, se till exempel artikel 2.4 b andra och femte strecksatsen, artikarna 15 och 17, samt de befrielser för vissa medlemsstater som föreskrivs i artikel 18, 18a och 18b i direktiv 2003/96.

14 Det ska erinras om att det i artikel 21.3 andra meningen i direktiv 2003/96 föreskrivs att [m]edlemsstaterna … även [får] behandla förbrukningen av elektricitet och andra energiprodukter som inte framställts inom ett område som tillhör den verksamheten … som något som inte … [medför] skattskyldighet (min kursivering).