Förslag till avgörande av generaladvokaten Evgeni Tanchev föredraget den 10 april 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet om domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1). Denna förordning har från och med den 10 januari 2015 ersatts av Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande av domar på privaträttens område (EUT L 351, 2012, s. 1) (nedan kallad Bryssel Ia-förordningen).

3 Dom av den 9 juli 2009, Rehder ( C‑204/08, EU:C:2009:439).

4 Dom av den 7 mars 2018, flightright m.fl. ( C‑274/16, C‑447/16 och C‑448/16, EU:C:2018:160).

5 Uppgiften om säte har lämnats i svarandens inlagor till domstolen.

6 ALS har i skriftliga yttranden uppgett att transporten skedde på sjöfartsbolaget Finnlines fartyg Birka Exporter.

7 Detta enligt ALS skriftliga inlagor.

8 Undertecknad i Genève den 19 maj 1956, United Nations Treaty Series 1961, nr 5742, s. 190. Den officiella förkortningen CMR kommer från konventionens franska titel (Convention relative au contrat de transport international de marchandises par route).

9 Dom av den 11 mars 2010, Wood Floor Solutions Andreas Domberger (C‑19/09, EU:2010:137, punkt 42).

10 Dom av den 27 oktober 1998, Réunion européenne m.fl. ( C‑51/97, EU:C:1998:509, punkt 35).

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (EUT L 177, 2008, s. 6).

12 Dom av den 4 september 2014, Nickel & Goeldner Spedition ( C‑157/13, EU:C:2014:2145).

13 Dom av den 3 maj 2007, Color Drack ( C‑386/05, EU:C:2007:262).

14 Dom av den 4 september 2014, Nickel & Goeldner Spedition ( C‑157/13, EU:C:2014:2145).

15 Se punkterna 13 och 14 ovan.

16 Min kursivering.

17 Dom av den 3 maj 2007, Color Drack ( C‑386/05, EU:C:2007:262, punkt 42). Målet gällde ett avtal om försäljning av varor, enligt vilket svaranden, ett bolag i Tyskland, åtog sig att leverera varor till olika återförsäljare i Österrike. Domstolen slog fast att det kunde finnas flera leveransorter.

18 Exempelvis dom av den 20 november 1976, Bier/Mines de Potasse d’Alsace ( C‑21/76, EU:C:1976:166, punkterna 24 och 25), och dom av den 27 oktober 1998, Réunion européenne m.fl. ( C‑51/97, EU:C:1998:509, punkt 28).

19 Dom av den 27 oktober 1998, Réunion européenne m.fl. ( C‑51/97, EU:C:1998:509, punkt 26).

20 Domstolen avgjorde målet utifrån Brysselkonventionen, som föregick Bryssel I-förordningen. Förordningen ska tolkas i linje med konventionen, se andra meningen i skäl 19 i Bryssel I-förordningen och, exempelvis, dom av den 4 maj 2010, TNT Express Nederland ( C‑533/08, EU:C:2010:243, punkt 36).

21 Dom av den 9 juli 2009, Rehder ( C‑204/08, EU:C:2009:439).

22 Europaparlamentets och rådets förordning av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, 2004, s. 1).

23 Dom av den 9 juli 2009, Rehder ( C‑204/08, EU:C:2009:439, punkt 40).

24 Dom av den 9 juli 2009, Rehder ( C‑204/08, EU:C:2009:439, punkt 42).

25 Dom av den 7 mars 2018, flightright m.fl. ( C‑274/16, C‑447/16 och C‑448/16, EU:C:2018:160).

26 Med hänsyn till att domen flightright m.fl. gällde tre förenade mål som avsåg olika tidsperioder, hade domstolen att tolka både artikel 5.1 b andra strecksatsen i Bryssel I-förordningen och den därefter gällande artikel 7.1 b andra strecksatsen i Bryssels Ia-förordningen, som har samma lydelse.

27 Dom av den 7 mars 2018, flightright m.fl. ( C‑274/16, C‑447/16 och C‑448/16, EU:C:2018:160, punkt 56).

28 Dom av den 7 mars 2018, flightright m.fl. ( C‑274/16, C‑447/16 och C‑448/16, EU:C:2018:160, punkt 69).

29 Dom av den 7 mars 2018 2018, flightright m.fl. ( C‑274/16, C‑447/16 och C‑448/16, EU:C:2018:160, punkt 74). Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 9 juli 2009, Rehder ( C‑204/08, EU:C:2009:439, punkt 44).

30 Dom av den 7 mars 2018, flightright m.fl. ( C‑274/16, C‑447/16 och C‑448/16, EU:C:2018:160, punkt 75). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 9 juli 2009, Rehder ( C‑204/08, EU:C:2009:439, punkt 45) och dom av den 4 september 2014, Nickel & Goeldner Spedition ( C‑157/13, EU:C:2014:2145, punkt 41).

31 Dom av den 9 juli 2009, Rehder ( C‑204/08, EU:C:2009:439, punkt 40).

32 I artikel 31.1 i CMR föreskrivs följande: Vid prövning i domstol angående transport enligt denna konvention kan klaganden väcka talan … vid domstol som är belägen … b) på den ort där varorna togs om hand av fraktföraren eller … på den ort som avtalats för leveransen….

33 Undertecknad i Hamburg den 31 mars 1978 (United Nations Treaty Series 1992, nr 29215, s. 3). Konventionen är mer känd under beteckningen Hamburgreglerna. Artikel 21.1 i konventionen stadgar följande: I fråga om rättsliga åtgärder som hänför sig till godstransport enligt denna konvention får talan, efter kärandens val, väckas vid en domstol som, enligt lagen i den stat där domstolen är belägen, är behörig och inom vars jurisdiktionsområde en av följande orter är belägen; … (c) den ort där lastnings- eller lossningshamnen är belägen ….

34 Den schweiziska regeringen har skriftligen anfört att detta var allmän praxis. Den hänskjutande domstolen har inte i detalj redogjort för innehållet i transportavtalet och har inte heller gett in avtalet till domstolen. ALS har uppgett att dess huvudsakliga åliggande bestod i att vidta de logistiska åtgärder som var nödvändiga för att transportera konkrossen från Björneborg till Sheffield. ALS har i sina yttranden angivit att Metso och ALS från år 2004 till år 2011 hade ingått 418 avtal om transport av Metsos maskiner.

35 Se dom av den 11 mars 2010, Wood Floor Solutions Andreas Domberger ( C‑19/09, EU:C:2010:137, punkt 38).

36 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet flightright m.fl. ( C‑274/16, C‑447/16 och C‑448/16, EU:C:2017:787, punkt 81).

37 Min kursivering.

38 Se dom av den 7 mars 2018, flightright m.fl. ( C‑274/16, C‑447/16 och C‑448/16, EU:C:2018:160, punkt 73).