Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 29 maj 2018

1 Originalspråk: franska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 16 februari 2011, avseende bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (EUT L 48, 2011, s. 1).

3 Ett flertal domar avser tolkning av andra bestämmelser i detta direktiv: Bland annat dom av den 26 februari 2015, Federconsorzi och Liquidazione giudiziale dei beni ceduti ai creditori della Federconsorzi ( C‑104/14, EU:C:2015:125) (angående tolkningen av artiklarna 7 och 12 i det nämnda direktivet), dom av den 16 februari 2017, IOS Finance EFC ( C‑555/14, EU:C:2017:121) (angående överensstämmelsen mellan detta direktiv, särskilt artikel 7.2 och 7.3, och en nationell reglering som möjliggör för en borgenär att avstå från dröjsmålsränta och ersättning för indrivningskostnader mot omedelbar betalning av det kapitalbelopp som förfallit till betalning), och dom av den 1 juni 2017, Zarski ( C‑330/16, EU:C:2017:418) (framför allt avseende tolkningen av artikel 12 i nämnda direktiv angående dess införlivande). Det pågår vidare ett mål vid domstolen, Gambietz (C‑131/18), avseende artikel 6.3 i direktiv 2011/7 och det rör ett liknande fall som det förevarande.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 juni 2000, avseende bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (EGT L 200, 2000, s. 35).

5 Dom av den 16 februari 2017, IOS Finance EFC ( C‑555/14, EU:C:2017:121, punkt 24).

6 Se, avseende direktiv 2000/35, dom av den 15 december 2016, Nemec ( C‑256/15, EU:C:2016:954, punkt 50).

7 Skäl 19 i direktiv 2011/7 handlar om snabb och skälig ersättning..

8 Se skäl 12 i direktiv 2011/7, enligt vilket direktivet bör föreskriva bland annat att undantag från rätten till ersättning för indrivningskostnader ska betraktas som grovt oskäligt.

9 I motsats till vad skäl 20 i nämnda direktiv kan ge anledning att tro, genom att nämna interna indrivningskostnader och övriga indrivningskostnader utan att definiera dessa uttryck. Jag återkommer till detta.

10 Detta är fallet i Irland, där den nationella lagstiftningen (Statutory Instrument No. 580/2012 – European Communities (Late Payment in Commercial Transactions) Regulations 2012 (statlig förordning nr 580/2012 – Europeiska unionen (bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner) förordning 2012) föreskriver ett fast belopp om 40 euro, om skulden uppgår till mindre än 1000 euro, ett belopp om 70 euro om skulden uppgår till mellan 1000 och 10000 euro och ett belopp om 100 euro, om skulden överstiger 10000 euro..

11 Dom av den 19 juni 2014, Karen Millen Fashions ( C‑345/13, EU:C:2014:2013, punkt 31).

12 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner, 2009/0054(COD) (omarbetning), s 7. Vidare anges att denna omarbetning av direktiv 2000/35/CE syftar till att ge de rättsliga åtgärderna mot sena betalningar större genomslagskraft och se till att det lönar sig ekonomiskt genom att införa rätt till indrivning av administrativa kostnader och ersättning för interna kostnader till följd av sena betalningar. (se nämnda förslag till direktiv s. 5)

13 Rapport om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner, A7–0136/2010, s. 21.

14 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 oktober 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/…/EU om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (omarbetning), EP-PE_TC1-COD(2009)0054.

15 I andra språkversioner av skäl 20 används inte ordet autres (andra), utan som den nederländska versionen ordet overgie, den italienska ordet restanti och den spanska ordet démas, vilket dock inte ska förstås som att det görs någon skillnad avseende typen av kostnad. Andra språkversioner av texten gör ingen skillnad mellan kostnader och andra kostnader. I den engelska versionen används ordet any, i den italienska ogni, i den nederländska alle, i den spanska todos och i den grekiska οποιαδήποτε . Dessa språkversioner avser alla kostnader eller var och en av dem, vilket är vidare än ordet autre [andra].

16 Den tjeckiska regeringen och kommissionen motsätter sig också denna kategorisering av kostnader, där var och en av kategoriseringarna utgör olika system, vilket leder till oskäliga skillnader.

17 Se ändringar av den 15 oktober 2010, framlagda av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (parlamentets handlingar nr A7–0136/2010, se ändring nr 30).