Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 20 september 2018

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (EUT L 303, 2009, s. 1).

3 Detta är en fransk förening som grundades 1961 och som enligt sina stadgar har som mål att med alla lämpliga lagliga medel bistå, försvara och beskydda djur avsedda för slakt, charkuteriprodukter eller destruering, samt gårdsdjur, kallblodiga djur och i förlängningen alla djur vars kött är avsett för konsumtion, i olika skeden av deras liv, bland annat i samband med uppfödning, hållande, transport och avlivning.

4 Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 2007, s. 1).

5 Kommissionens förordning (EG) av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (EUT L 250, 2008, s. 1).

6 Se, bland annat, skälen 1 och 17 samt artiklarna 3 a iv och 5 h i förordning nr 834/2007.

7 Se, bland annat, artikel 1.1 a i förordning nr 834/2007.

8 Se, bland annat, artiklarna 14.1 b viii och 15.1 b vi i förordning nr 834/2007.

9 Dom av den 29 maj 2018, Liga van Moskeën en Islamitische Organisaties Provincie Antwerpen m. fl. ( C‑426/16, EU:C:2018:335, punkt 45.

10 Se, mer övergripande, när det gäller livsmedelsbestämmelser utifrån religiösa påbud, Europadomstolen, 7 december 2010, Jakóbski mot Polen (CE:ECHR:2010:1207JUD001842906), och 17 december 2013, Vartic mot Rumänien (CE:ECHR:2013:1217JUD001415008).

11 Se, bland annat, Bionoors yttrande, sidorna 8–12.

12 Bland de många studier som citeras av de berörda parterna är det bland annat värt att nämna 2004 års yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets vetenskapliga panel för djurs hälsa och välbefinnande (AHAW), med titeln Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals, EFSA Journal (2004), 45, s. 1–29, och 2002 års ståndpunktsdokument från Federation of Veterinarians of Europe (FVE), Slaughter of Animals Without Prior Stunning (www.fve.org/news/…/fve_02_104_slaughter_prior_stunning.pdf), liksom en studie från 2010 med titeln Report on Good and Adverse practices – Animal Welfare Concerns in Relation to Slaughter Practices from the Viewpoint of Veterinary Sciences, inom ramen för Diarel-projektet (Encouraging Dialogue on issues of Religious Slaughter) och tillgänglig på följande adress: http://www.dialrel.eu/dialrel-results/veterinary-concerns.html.

13 Kommissionen har uppgett att Ecocert, såvitt den känner till, är det enda organ som uttryckligen godtar rituell slakt utan någon form av bedövning.

14 Bedövning verkar allmänt tillämpas i Danmark och Sverige. I Belgien beslutade det vallonska parlamentet och det flamländska parlamentet år 2007 att en viss form av bedövning skulle vara obligatorisk vid rituell slakt.

15 Uttrycket ’halal betecknar rent allmänt det som är ”lagligt” eller tillåtet enligt religiösa föreskrifter.

16 Se, bland annat, de allmänna riktlinjerna från Codex Alimentarius-kommissionen om användningen av uttrycket halal (CAC/GL 24–1997): http://www.fao.org/docrep/005/y2770f/y2770f08.htm#fn26. Riktlinjer riktades till alla medlemsstater och associerade medlemmar i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världshälsoorganisationen (WHO) för att ge dem vägledning och det är upp till varje enskild regering att bestämma hur de ska användas.

17 I Frankrike har moskéerna i Paris, Lyon och Evry intagit denna ståndpunkt enligt OABA. Efter kontroll tycks de halalcertifieringsorgan som är knutna till dessa moskéer (exempelvis Société française de contrôle de viande halal (SFCVH), Association rituelle de la Grande Mosquée de Lyon (ARGML) eller Association culturelle des musulmans d’Île-de-France (ACMIF)) faktiskt godta föregående bedövning vid slakt av djur (exempelvis genom så kallad reversibel elektronarkos).

18 I Frankrike misslyckades Association française de normalisation (AFNOR) med att ta fram en halalstandard, trots att en sådan under 2017 på försök hade utarbetats för bearbetade livsmedel.

19 Se, exempelvis, den rapport som utarbetats för den franska nationalförsamlingens undersökningsutskott av den 20 september 2016 om slaktvillkoren för slaktdjur i franska slakterier, s. 117 och 118 (http://www2.assemblee-nationale.fr/14/autres-commissions/commissions-d-enquete/conditions-d-abattage-des-animaux-de-boucherie-dans-les-abattoirs-francais/).

20 Under de senaste tio åren har den ekologiska marknaden kännetecknats av en dynamisk utveckling tack vare kraftigt ökad efterfrågan. Världsmarknaden för ekologiska livsmedel har fyrdubblats sedan 1999. Se, bland annat, det arbetsdokument från kommissionens avdelningar, med sammanfattning av konsekvensbedömningen, som medföljer dokumentet Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [Official controls Regulation] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (COM(2014) 180 final, s. 11 och de referenser som där anges).

21 Rådets förordning den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 198, 1991, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 124).

22 Rådets förordning av den 24 februari 2004 om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 65, 2004, s. 1).

23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 2018, s. 1).

24 Se dom av den 4 juni 2015, Andechser Molkerei Scheitz/kommissionen ( C‑682/13 P, ej publicerad, EU:C:2015:356, punkt 36).

25 Se, bland annat, dom av den 5 november 2014, Herbaria Kräuterparadies ( C‑137/13, EU:C:2014:2335, punkt 42), och dom av den 12 oktober 2017, Kamin und Grill Shop ( C‑289/16, EU:C:2017:758, punkt 30).

26 Min kursivering.

27 Min kursivering.

28 Min kursivering.

29 Se artikel 1.1 i förordning nr 1099/2009.

30 Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i målet Liga van Moskeeën en Islamitische Organisaties Provincie Antwerpen m.fl. ( C‑426/16, EU:C:2017:926, punkterna 35 och 64–68).

31 Se även skälen 24, 37 och 43 i denna förordning.

32 Dom av den 29 maj 2018, Liga van Moskeeën en Islamitische Organisaties Provincie Antwerpen m.fl. ( C‑426/16, EU:C:2018:335, punkt 63).

33 Se dom av 19 oktober 2017, Vion Livestock ( C‑383/16, EU:C:2017:783).

34 EUT L 204, 2009, s. 15.

35 Unionslagstiftarens önskan om att förena skyddet av religionsfriheten med skyddet av djurs välbefinnande framgick redan av antagandet av rådets direktiv 74/577/EEG av den 18 november 1974 om bedövning av djur före slakt (EGT L 316, 1974, s. 10; svensk specialutgåva, område 3, volym 6, s. 28 och 29) och återfinns även i den nu gällande förordning nr 1099/2009.

36 Se artiklarna 2 i och 14.1 b viii i förordning nr 834/2007, samt artiklarna 12.5 och 76 b i förordning nr 889/2008.

37 Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, sammanfattning av konsekvensanalysen, följedokument till Förslag till europaparlamentets och rådets förordning Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007, av den 24 mars 2014 (COM(2014) 180 final/SWD(2014) 66 final s. 91).

38 I förevarande fall är det intressant att notera att OABA, samtidigt som föreningen har gjort gällande att den certifiering om ekologiskt jordbruk som Ecocert har utfärdat strider mot lagstiftningen om ekologiskt jordbruk, har begärt att gällande lagstiftning ska ändras.

39 Många djurskyddsorganisationer argumenterar således för att den slaktmetod som använts ska anges. Relevansen av en sådan märkning är emellertid omdiskuterad (se slutsatserna i den undersökningsrapport som nämns i fotnot 19, s. 118–120).

40 Se, bland annat, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 2011, s. 18). I skäl 50 i förordning nr 1169/2011 anges emellertid att [d]ärför bör man i samband med en framtida unionsstrategi för djurskydd och djurs välbefinnande överväga en studie om lämpligheten i att ge konsumenterna relevant information om bedövning av djur (min kursivering). Resultaten av denna studie, som till slut utfördes på begäran av kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, och vars slutsatser offentliggjordes den 23 februari 2015 (https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/animals/docs/aw_practice_slaughter_fci-stunning_report_en.pdf), visar bland annat att för de flesta konsumenter var information om bedövning före slakt inte en viktig fråga, såvida de inte uppmärksammades på den.

41 Se, bland annat, dom av den 23 april 2015, Zuchtvieh-Export ( C‑424/13, EU:C:2015:259, punkt 35), och dom av den 29 maj 2018, Liga van Moskeeën en Islamitische Organisaties Provincie Antwerpen m.fl. ( C‑426/16, EU:C:2018:335, punkt 64 och där angiven rättspraxis).