Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 30 januari 2020

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 juni 2006 (EUT L 190, 2006, s. 1). Denna förordning har ändrats flera gånger. Den senaste ändringen infördes genom kommissionens förordning (EU) 2015/2002 av den 10 november 2015 (EUT L 294, 2015, s. 1).

3 Undertecknad i Basel den 22 mars 1989, godkänd på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 93/98/EEG av den 1 februari 1993 (EGT L 39, 1993, s.1) (nedan kallad Baselkonventionen).

4 Bilaga I anger de kategorier av avfall som ska kontrolleras som farliga, medan bilaga III anger de egenskaper som innebär risker. Dessa omfattar explosiva, brandfarliga och akut giftiga egenskaper samt smittämnen.

5 Bilaga II omfattar avfallskategorier som fordrar speciell behandling. Den innehåller hushållsavfall och restprodukter som uppstår genom förbränning av hushållsavfall. Radioaktivt avfall och avfall som härrör från normal fartygsdrift är uteslutna från konventionens tillämpningsområde.

6 Se punkt 20 nedan.

7 OECD-rådets beslut C(2001)107 slutlig om översyn av beslut C(1992)39 slutlig om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall avsett för återvinning. Ett tillägg till detta beslut, C(2001)107/ADD1, som innehåller anmälnings- och transportdokument samt instruktioner om hur dessa ska fyllas i, antogs av rådet den 28 februari 2002. Tillägget infördes senare i beslutet som Avdelning C i bilaga 8 och den fullständiga versionen av beslutet utfärdades i maj 2002 som C(2001)107 slutlig. En ytterligare ändring infördes senare genom beslut C(2004)20, se https://www.oecd.org/environment/waste/30654501.pdf.

8 I bilaga 3 listas avfall som omfattas av det gröna kontrollförfarandet. Denna förteckning omfattas avfall som listas i bilaga IX till Baselkonventionen.

9 Avfall som omfattas av det gula kontrollförfarandet anges I bilaga II till Baselkonventionen (Avfallskategorier som fordrar speciell behandling), och bilaga VIII (avfall som kategoriseras som farligt enligt konventionen).

10 I bilaga 6 anges kriterierna för att göra en bedömning i enlighet med OECD:s riskbaserade synsätt. Dessa inbegriper huruvida avfallet normalt sett har farliga egenskaper som anges i bilaga 2 till OECD:s beslut, huruvida det typiskt sett är kontaminerat, dess fysiska tillståndsslag, nivån av svårighet att sanera i händelse av oavsiktligt spill eller bristfällig hantering och avfallets ekonomiska värde.

11 Skäl 1.

12 Skäl 3.

13 Skäl 5.

14 Skäl 7.

15 Skäl 13.

16 Skäl 14.

17 Skäl 15.

18 Skäl 39.

19 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 april 2006 (EUT L 114, 2006, s. 9). I bilaga I till detta direktiv anges 16 kategorier av avfall vilka omfattar följande: Varor som innehavaren inte längre har användning för (t.ex. utgallrat material från jordbruk, hushåll, kontor, handel och affärsverksamhet etcetera) och (som sista kategori) Samtliga material, ämnen och produkter som inte omfattas av någon av ovanstående kategorier.

20 Artikel 2.1.

21 Artikel 2.2. I rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (EGT L 377, 1991. s. 20) anges att farligt avfall ska ha en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga III till detta direktiv, vilken har rubriken Egenskaper som gör att avfall klassificeras som farligt. Bland de egenskaper som räknas upp ingår explosiva ämnen, oxiderande ämnen, mycket brandfarliga ämnen, giftiga, hälsovådliga, frätande, irriterande, cancerframkallande, reproduktionstoxiska, mutagena och ekotoxiska ämnen. Direktiv 91/689/EEG upphävdes och ersattes senare av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 2008, s. 3).

22 Artikel 2.3.

23 Artikel 2.6. Artikel 1.1 f i direktiv 2006/12 korshänvisar till bilaga II B i detta direktiv. Förteckningen i bilagan innehåller vissa återvinningsåtgärder såsom materialutnyttjande/regenerering av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel och materialutnyttjande/regenerering av andra oorganiska material.

24 Artikel 2.8.

25 Artikel 2.16.

26 Artikel 2.17.

27 Se punkt 14 nedan.

28 Se artikel 3.1 b iii) respektive iv), och punkterna 18–20 nedan.

29 Artikel 3.2 ska tillämpas när mängden transporterat avfall överstiger 20 kg. Se vidare artikel 18 och artikel 58.

30 Se artikel 18.1 a respektive b. Det dokument som anges i bilaga VII till förordningen har titeln Information som ska medfölja vid transport av avfall enligt artikel 3.2 och 3.4. I syfte att underlätta spårningen av avfallstransporter som omfattas av artikel 18 ska information om frakten, såsom uppgifter om den person som organiserar transporten och importören/mottagaren och transportörerna. När personen som organiserar transporten varken är producenten eller insamlaren så ska uppgift även lämnas om producenten eller insamlaren. Vidare ska uppgift lämnas om identitet eller klassificering av det aktuella avfallsflödet.

31 Se punkt 14 ovan.

32 Se artikel 2.2 som återges i punkt 12 ovan.

33 Bilaga V till förordning 1013/2006 omfattar förteckning B.

34 I specifikationen över störande ämnen anges följande: Inga metalliska och mineraliska störande ämnen med en enskild vikt på mer än 100 g, vätskekartonger mindre än 4 procent, plastartiklar mindre än 3 procent, metall mindre än 0,5 procent, andra störande ämnen (glas, metall, plastmaterial (till exempel folie, muggar, påsar), främmande material (till exempel gummi, stenar, trä, textilier)) mindre än 3,5 procent.

35 Artikel 1.1 och 1.2 a i förordning nr 1013/2006.

36 Se punkt 21 ovan.

37 Se punkt 12 ovan.

38 Artikel 3.1 a i förordning nr 1013/2006.

39 Skäl 15 i förordning nr 1013/2006.

40 Min kursivering.

41 Dom av den 5 juli 2018, Mast-Jägermeister/EUIPO ( C‑217/17 P, EU:C:2018:534, punkt 48).

42 I kommissionens riktlinjer anges att dryckeskartonger såsom TetraPak kan klassificeras som laminerad kartong. Se Vanliga frågor om förordning (EG) nr 1013/2006 om transporter av avfall, s. 19.

43 Skälen 1 och 13 i förordning nr 1013/2006.

44 Den hänskjutande domstolen har i beslutet om hänskjutande anfört följande: Enligt den tyska språkversionen omfattar punkt 2 i fjärde strecksatsen nicht sortierter Ausschuss [osorterat skrot] och inte nicht sortierte Abfälle (osorterat avfall) – såsom [Raad van State (Högsta förvaltningsdomstolen)] har antagit på grundval av den nederländska språkversionen (ongesorteerd afval). Begreppet skrot kan inte likställas med begreppen avfall eller blandning. Även i den franska språkversionen görs skillnad mellan mélange de déchets och rebuts non triés och detsamma gäller för den engelska språkversionen vad gäller mixture of wastes och unsorted scrap. Begreppen skrot och avfall ska således inte likställas. Eftersom begreppet avfall inte används i rubriken till Basel-kod B3020 i den nederländska språkversionen, utan denna avser papier, karton en papierproducten, omfattar begreppet afval i punkt 2 i fjärde strecksatsen i den nederländska språkversionen inte hela kodnumret, utan endast sådant som inte omfattas av de tre första strecksatserna. Se punkterna 22 och 24 ovan, samt fotnot 47 nedan.

45 Dom av den 3 april 2008, Endendijk ( C‑187/07, EU:C:2008:197, punkterna 22–24).

46 Se artikel 2.1 i förordning nr 1013/2006.

47 Den nederländska regeringen har i sitt skriftliga yttrande angett att den nederländska språkversionen av bilaga IX till Baselkonventionen kan tolkas så, att den fjärde strecksatsen ska tillämpas på osorterat avfall snarare än skrot som en särskild typ av avfall.

48 Artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 219/2009 av den 11 mars 2009 om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll (EUT L 87, 2009, s. 109). Se punkt 3.9 i bilagan till den förordningen under rubriken Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall och underrubriken Ändring av bilagorna.

49 Kommissionens förordning (EU) nr 664/2011 av den 11 juli 2011 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall för att lägga till vissa blandningar av avfallsslag i bilaga IIIA (EUT L 182, 2011, s. 2).

50 Skäl 2 i förordning nr 664/2011. Se även artikel 1.

51 Se punkt 57 och följande punkter nedan.

52 Det harmoniserade systemet för klassificering av varor tillåter deltagande länder att klassificera handelsvaror på en gemensam grund för tulländamål. Se nomenklaturen i bilagan till den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning, som antogs i juni 1983 och trädde i kraft i januari 1988. Den senaste versionen ändrades genom Tullsamarbetsrådets rekommendation av den 27 juni 2014 och trädde i kraft den 1 januari 2017. Se HS Convention: World Customs, publicerad på http://www.wcoomd.org/en/topics/nomenclature/instrument-and-tools/hs_convention.aspx., och HSN: World Customs Organisation, publicerad på http://www.wcoomd.org/en/topics/nomenclature/instrument-and-tools/hs-nomenclature-2017-edition.aspx.

53 Se kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om transport av avfall, KOM(2003) 379 slutlig, s. 5.

54 Se punkt 21 ovan.

55 Dom av den 21 juni 2007, Omni Metal Service ( C‑259/05, EU:C:2007:363, punkt 35).

56 Bilaga III a och b – se punkt 68 nedan.

57 Se punkt 28 ovan.

58 Skäl 39 i förordning nr 1013/2006.

59 Dom av den 8 september 2015, Philips Lighting Poland och Philips Lighting/rådet ( C‑511/13 P, EU:C:2015:553, punkt 60).

60 Dom av den 6 september 2018, Alpenrind m.fl. ( C‑527/16, EU:C:2018:669, punkt 68).

61 Tillgänglig på https://www.oecd.org/env/waste/guidance-manual-control-transboundary-movements-recoverable-wastes.pdf.

62 Se punkt 7 och fotnot 9 ovan.

63 Se skäl 3 i förordning nr 1013/2006. Se även resultatet av den debatt som förts inom rådet av den 2 mars 2004, 2003/0139 COD krav för behandling av blandningar av icke-farligt grönt avfall. Det finns en risk för att blandningen av olika typer av icke-farligt grönt avfall skulle vara till hinder för en miljöriktig återvinning av den. En majoritet av delegationerna ansåg att ett försiktigt synsätt skulle motivera en behandling av sådana blandningar som farligt avfall i den gula avfallsförteckningen såsom kommissionen har föreslagit. Andra ansåg att blandat grönt avfall endast skulle vara förenligt med OECD-beslutet enligt vilket en blandning av två eller fler gröna avfall ska vara föremål för det gröna kontrollförfarandet, under förutsättning att sammansättningen av denna blandning inte är till hinder för en miljöriktig återvinning av den.

64 Skälen 7 och 13 i förordning nr 1013/2006.

65 Kommissionens riktlinjer anges i Vanliga frågor om förordning (EG) 1013/2006 om transport av avfall, s. 33 (fulltext tillgänglig på ec.europa.eu/environment/waste/shipments/pdf/faq.pdf).