Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 6 oktober 2021

1 Originalspråk: engelska.

2 Duxbury, N., Random Justice: On Lotteries and Legal Decision-Making, Clarendon Press, Oxford, 1999, särskilt ss. 5 och 14.

3 Samtidigt gjorde i synnerhet Comune di Milano detta indirekt genom att hävda att valet av EMA:s nya säte genom att det hade genomförts på detta sätt blev ogiltigt på grund av maktmissbruk och åsidosättande av principerna om öppenhet, god förvaltningssed och skälighet.

4 Förslag till avgörande i målen Italien och Comune di Milano/rådet (säte för Europeiska läkemedelsmyndighetens säte) och parlamentet/rådet (säte för Europeiska arbetsmyndigheten) (de förenade målen C‑59/18 och C‑182/18, och mål C‑743/19) (nedan kallade målen EMA 1/ELA) som avgavs samma dag som det förevarande förslaget till avgörande.

5 Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 november 2018 om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (EUT L 291, 2018, s. 3).

6 Handling P8_TA(2018) 0427, Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller platsen för Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (COM(2017) 0735-C8 – 0421/2017–2017/0328(COD)).

7 EGT L 214, 1993, s. 1.

8 Beslut fattat genom gemensam överenskommelse mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade på stats- eller regeringschefsnivå om lokaliseringen av vissa av Europeiska gemenskapernas organ och avdelningar samt av Europol (EGT C 323, 1993, s. 1).

9 EUT L 136, 2004, s. 1.

10 Rådets dokument XT 21045/17 – Förfarande som ligger till grund för ett beslut om omlokalisering av Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten inom ramen för Förenade kungarikets utträde ur unionen.

11 Rådets dokument 14559/17 – Outcome of the Council meeting (3579th Council Meeting, General Affairs (Article 50)).

12 Pressmeddelande av den 20 november 2017, Europeiska läkemedelsmyndigheten flyttar till Amsterdam – https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2017/11/20/european-medicines-agency-to-be-relocated-to-city-country/.

13 Se punkt 1 sista meningen i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (COM/2017/0735 slutlig).

14 Se artikel 71a i förordning nr 726/2004, ändrad genom artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1718 av den 14 november 2018 om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (EUT L 291, 2018, s. 3).

15 Innan jag går in i detalj på de två anförda grunderna ska jag för fullständighetens skull medge att den italienska regeringen, även inom ramen för förevarande förfarande som ifrågasätter lagenligheten av den angripna förordningen, har redogjort för sin ståndpunkt beträffande skälen till att beslutet om säte för byråerna utgör en exklusiv befogenhet för unionen och inte omfattas av medlemsstaternas befogenheter. Dessa argument behandlas emellertid i detalj i mitt parallella förslag till avgörande i målen EMA 1/ELA (fotnot 4), i vilka den italienska regeringen deltog och hördes fullt ut. Jag begränsar mig följaktligen till att i detta förslag till avgörande endast återge den italienska regeringens ståndpunkt avseende de två grunder som specifikt har åberopats med avseende på den angripna förordningen.

16 Beslut som fattats i samförstånd av företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 13 juni 2019 om Europeiska arbetsmyndighetens säte (EUT L 189, 2019, s. 68). Beslutet om ELA:s säte genomfördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten, om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EU) nr 492/2011 och (EU) 2016/589 och om upphävande av beslut (EU) 2016/344 (EUT L 186, 2019, s. 21).

17 Talan väcktes ursprungligen vid tribunalen (mål T-75/19). Den 13 mars 2019 beslutade tribunalen, i enlighet med artikel 54 tredje stycket i domstolens stadga och artikel 128 i tribunalens rättegångsregler, att förklara sig obehörig till förmån för domstolen för att denna skulle kunna avgöra målet med hänsyn till att frågan om giltigheten av samma rättsakt hade tagits upp i mål C‑106/19 (beslut av den 13 mars 2019, Comune di Milano/parlamentet och rådet, T-75/19, ej publicerat, EU:T:2019:163).

18 Rådets beslut 2009/937/EU av den 1 december 2009 om antagande av rådets arbetsordning (EUT L 325, 2009, s.35).

19 Citationstecken tillagda. Det följer av bilaga 5 till ansökan som getts in av Comune di Milano att parten hänvisar till rådets not av den 31 oktober 2017, rådets dokument XT 21092/17 – Förfarande som utmynnade i ett beslut om omplacering av Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten i samband med Förenade kungarikets utträde ur unionen, vilket kompletterar reglerna för urval vad gäller vissa praktiska frågor vid omröstningar (rådets dokument XT 21045/17, ovan fotnot 10).

20 Rådets beslut 2009/937/EU av den 1 december 2009 om antagande av rådets arbetsordning (EUT L 325, 2009, s.35).

21 Se ovan, fotnot 19 i förevarande förslag till avgörande.

22 Beslut av den 9 juli 2013, Regione Puglia/kommissionen ( C‑586/11 P, ej publicerat, EU:C:2013:459, punkt 30 och där angiven rättspraxis).

23 Dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci ( C‑622/16 P till C‑624/16 P, EU:C:2018:873, punkt 42 och där angiven rättspraxis).

24 Beslut av den 12 oktober 2011, GS/parlamentet och rådet ( T-149/11, ej publicerat, EU:T:2011:590, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

25 På samma sätt som begreppet direkt effekt inte motsvarar direkt berörd med avseende på talerätten mot direktiv, se mitt förslag till avgörande i målet Nordstream 2 AG/parlamentet och rådet (C‑348/20 P, punkterna 35 till 46).

26 Se, exempelvis, dom av den 25 oktober 1977, Metro SB-Großmärkte/kommissionen ( 26/76, EU:C:1977:167, punkt 4), eller dom av den 15 december 1988, Irish Cement/kommissionen ( 166/86 och 220/86, EU:C:1988:549, punkt 16).

27 Mitt förslag till avgörande i målen EMA 1/ELA, punkterna 164 till 176.

28 Se, för en systematisering av rättspraxis avseende konkurrenters ställning inom dessa områden, dom av den 3 maj 2018, Distillerie Bonollo m.fl./rådet ( T-431/12, EU:T:2018:251, punkterna 54 till 59).

29 Konkurrenssituationen på marknaden har i vissa fall betraktats som en faktisk omständighet. Se, exempelvis, förslag till avgörande av generaladvokat Kokott i målet Inuit Tapiriit Kanatamiand m.fl./parlamentet och rådet ( C‑583/11 P, EU:C:2013:21, punkt 71), och dom av den 3 maj 2018, Distillerie Bonollo m.fl./rådet ( T-431/12, EU:T:2018:251, punkt 52).

30 Dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci (C‑622/16 P till C‑624/16 P, EU:C:2018:873, punkt 47).

31 Se, för ett aktuellt exempel, dom av den 10 februari 2021, Sophia Group/parlamentet ( T-578/19, ej publicerad, EU:T:2021:77). Se även dom av den 20 mars 2013, Nexans France/Joint Undertaking Fusion for Energy ( T-415/10, EU:T:2013:141, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

32 Se, exempelvis, artikel 170 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 2018, s. 1).

33 Dom av den 23 april 1986, Les Verts/parlamentet ( 294/83, EU:C:1986:166, punkterna 29 till 31).

34 I förevarande fall skulle London befinna sig i motsvarande situation som Amsterdam, eftersom nationaliteten saknar relevans för frågan om talerätt enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF, även när det gäller tredjeländers talerätt (dom av den 22 juni 2021, Venezuela/rådet, C‑872/19 P, EU:C:2021:507)). Resonemanget i punkterna 40 till 53 i den domen är fullt tillämpligt på lokala och regionala enheter i tredjeländer.

35 Det säger sig självt att rättspraxis i fråga om unionens medel av detta skäl inte är analogt tillämplig i detta sammanhang. Se, exempelvis, dom av den 22 mars 2007, Regione Siciliana/kommissionen ( C‑15/06 P, EU:C:2007:183).

36 Se, exempelvis, artikel 4.2 i rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (EGT L 139, 1975, s. 1), där det föreskrivs att [f]onden ska ha sitt säte i Irland. Dessutom beslutade företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade på stats- eller regeringschefsnivå den 29 oktober 1993, att kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) skulle ha sitt säte i Spanien, i en stad som skulle fastställas av den spanska regeringen – Beslut fattat genom gemensam överenskommelse mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade på stats- eller regeringschefsnivå om lokaliseringen av vissa av Europeiska gemenskapernas organ och avdelningar samt av Europol (EGT C 323, 1993, s. 1).

37 Om man drar den o(logiska) konsekvensen av rådets resonemang, och det hela faktiskt skulle ha varit en rent intern fråga för en medlemsstat, skulle den medlemsstat vars föreslagna stad hade utsetts även vara fri att helt enkelt flytta byråns säte till en annan plats inom sitt geografiska territorium. Det skulle således stå Konungariket Nederländerna fritt att när som helst flytta EMA, exempelvis till Tilburg eller Lelystad.

38 För övrigt finns det inte någon diskussion om villkoret direkt berörd i domen av den 12 maj 2015, Dalli/kommissionen ( T-562/12, EU:T:2015:270), angående yrkandet om ogiltigförklaring av ett påstått muntligt beslut av dåvarande ordföranden för kommissionen att utnyttja sin rätt att begära sökandens avgång som ledamot av kommissionen med stöd av artikel 17.6 FEU.

39 Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 15 juli 1963, Plaumann/kommissionen ( 25/62, EU:C:1963:17, s. 107), och dom av den 15 juli 2021, Deutsche Lufthansa/kommissionen ( C‑453/19 P, EU:C:2021:608, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

40 Dom av den 16 maj 1991, Extramet Industrie/rådet ( C‑358/89, EU:C:1991:214, punkterna 14 och 15 och där angiven rättspraxis).

41 Dom av den 28 oktober 1982, Groupement des Agences de voyages/kommissionen ( 135/81, EU:C:1982:371, punkt 11).

42 Citat, för ett liknande resonemang, från beslut av den 2 juni 2008, WWF-UK/rådet ( T-91/07, ej publicerat, EU:T:2008:170, punkt 72).

43 Se, för ett liknande resonemang beslut av den 16 juni 1998, Comunidad Autónoma de Cantabria/rådet ( T-238/97, EU:T:1998:126, punkterna 49 och 50, och där angiven rättspraxis), och beslut av den 23 oktober 1998, Regione Puglia/kommissionen och Spanien ( T-609/97, ej publicerat, EU:T:1998:249, punkterna 21 och 22).

44 Se, bland annat, dom av den 30 april 1998, Vlaams Gewest/kommissionen ( T-214/95, EU:T:1998:77, punkt 29), dom av den 23 oktober 2002, Diputación Foral de Guipúzcoa/kommissionen ( T-269/99, T-271/99 och T-272/99, EU:T:2002:258, punkt 41), dom av den 15 juni 1999, Regione Autonoma Friuli-Venezia Giulia/kommissionen ( T-288/97, EU:T:1999:125, punkt 32), eller som av den 5 oktober 2005, Land Oberösterreich/kommissionen ( T-366/03 och T-235/04, EU:T:2005:347, punkt 28). För en mer ingående analys av denna rättspraxis, se mitt förslag till avgörande i Région de Bruxelles-Capitale/kommissionen ( C‑352/19 P, EU:C:2020:588, punkterna 58 till 62).

45 Under alla omständigheter är Vlaams Gewest-testet uppenbarligen inte det enda sättet för en regional enhet att visa att den är direkt och personligen berörd – se, exempelvis, dom av den 10 februari 2000, Nederlandse Antillen/kommissionen ( T-32/98 och T-41/98, EU:T:2000:36, punkterna 50 till 57).

46 Se fotnot 39.

47 Se Ändringarna 39, 46, 47 och 48. Förslag till förordning av den 31 januari 2018 från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, Ändringar 1–51, Utkast till rapport av Giovanni La Via, Plats för Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (COM(2017) 0735 – C8–0421/2017 – 2017/0328(COD)) – https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/ENVI-AM-616891_EN.pdf.

48 Se, analogt, dom av den 6 mars 1979, Simmenthal/kommissionen ( 92/78, EU:C:1979:53, punkterna 25 och 26), och dom av den 29 april 2004, kommissionen/CAS Succhi di Frutta ( C‑496/99 P, EU:C:2004:236, punkt 57).

49 Se, exempelvis, dom av den 27 mars 2019, Canadian Solar Emea m.fl./rådet ( C‑236/17 P, EU:C:2019:258, punkt 91).

50 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 september 2015, Mory m.fl./kommissionen ( C‑33/14 P, EU:C:2015:609, punkterna 69 och 79 och där angiven rättspraxis), och dom av den 7 november 2018, BPC Lux 2 m.fl./kommissionen ( C‑544/17 P, EU:C:2018:880, punkt 43). Det kan i detta sammanhang även erinras om att EU-institutionerna, även när de agerar utanför unionens rättsliga ram, inte är undantagna från skadeståndstalan enligt artiklarna 268 FEUF och 340 FEUF. Se, i detta avseende, dom av den 20 september 2016, Ledra Advertising m.fl./kommissionen och ECB (C‑8/15 P till C‑10/15 P, EU:C:2016:701 punkterna 54 till 60).

51 Se dom av den 30 april 2020, Izba Gospodarcza Producentów i Operatorów Urządzeń Rozrywkowych/kommissionen ( C‑560/18 P, EU:C:2020:330, punkterna 73 och 74).

52 Dom av den 6 juli 2000, AICS/parlamentet ( T-139/99, EU:T:2000:182, punkt 33)

53 Se, exempelvis, dom av den 11 maj 2010, PC‑Ware Information Technologies/kommissionen ( T-121/08, EU:T:2010:183, punkt 40) eller dom av den 20 september 2011, Evropaïki Dynamiki/EIB ( T-461/08, EU:T:2011:494, punkterna 64 till 66).

54 Se dom av den 6 september 2018, Bank Mellat/rådet ( C‑430/16 P, EU:C:2018:668, punkt 64), eller dom av den 7 juni 2007, Wunenburger/kommissionen ( C‑362/05 P, EU:C:2007:322, punkterna 50 till 52), och dom av den 22 mars 2018, De Capitani/parlamentet ( T-540/15, EU:T:2018:167, punkt 32).

55 Dom av den 30 april 1998, Vlaams Gewest/kommissionen ( T-214/95, EU:T:1998:77, punkt 30), och dom av den 15 december 1999, Freistaat Sachsen m.fl./kommissionen ( T-132/96 och T‑143/96, EU:T:1999:326, punkt 92). Se även dom av den 10 februari 2000, Nederlandse Antillen/kommissionen ( T-32/98 and T-41/98, EU:T:2000:36, punkt 58).

56 Se, i detta avseende, beslut av den 6 september 2011, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./parlamentet och rådet ( T-18/10, EU:T:2011:419, punkt 60).

57 Mitt förslag till avgörande i målen EMA 1/ELA, punkterna 83 till 143 och 164 till 176.

58 Dom av den 21 juni 2018, Polen/parlamentet och rådet ( C‑5/16, EU:C:2018:483, punkt 84 och där angiven rättspraxis).

59 Se, i detta avseende, dom av den 19 december 2019, Puppinck m.fl./kommissionen ( C‑418/18 P, EU:C:2019:1113, punkterna 95 och 96).

60 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (COM/2017/0735 final - 2017/0328 (COD))

61 Europaparlamentets ändringar antagna den 15 mars 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (COM(2017) 0735 – C8–0421/2017 – 2017/0328(COD)) 11 (EUT C 162, 2019, s. 147).

62 Se Ändringarna 39, 46, 47 och 48. Förslag till förordning av den 31 januari 2018 från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, Ändringar 1–51, Utkast till rapport av Giovanni La Via, Plats för Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (COM(2017) 0735 – C8–0421/2017 – 2017/0328(COD)) – https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/ENVI-AM-616891_SV.pdf.

63 Ibidem, motivering till ändring 46.

64 Europaparlamentets ändringar antagna den 15 mars 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (COM(2017) 0735 – C8–0421/2017 – 2017/0328(COD)) 11 (EUT C 162, 2019, s. 147).

65 Interinstitutionellt ärende 2017/0328 (COD), nr 7098/18 av den 21 mars 2018.

66 Interinstitutionellt ärende 2017/0328 (COD), nr 13176/18 av den 16 oktober 2018.

67 Interinstitutionellt ärende 2017/0328 (COD), nr 13316/18 av den 30 oktober 2018.

68 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1718 av den 14 november 2018 om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (EUT L 291, 2018, s. 3).

69 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller platsen för Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (COM(2017) 0735 – C8–0421/2017 –2017/0328(COD)).

70 Ibidem, punkt 5.

71 I motsats till det parallella pågående målet C‑743/19, parlamentet/rådet (säte för ELA), där parlamentet beslutade att förfara på ett annat sätt.

72 Se ovan, fotnot 60 i förevarande förslag till avgörande.

73 Rawls, J. A Theory of Justice: Revised Edition, Harvard University Press, 1999, s. 118 och följande sidor.