Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 14 januari 2021

1 Originalspråk: italienska.

2 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

3 Se dom av den 22 februari 2018, Nagyszénás Településszolgáltatási Nonprofit Kft. ( C‑182/17, EU:C:2018:91, punkt 38).

4 Begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof (Förvaltningsdomstolen, Österrike) av den 3 januari 2020, B/Finanzamt Wien (C‑1/20).

5 Mål C‑1/20, beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 41. I de skriftliga svaren på domstolens frågor, särskilt svaret på fråga 3, har EQ gjort gällande att advokater i Belgien som förordnas som tillfällig god man för utsatta vuxna inte är skyldiga att ta ut mervärdesskatt på ersättningen för de aktuella tjänsterna men att deras övriga advokattjänster är mervärdesskattepliktiga.

6 Se dom av den 8 oktober 2020, E ( C‑657/19, EU:C:2020:811, punkt 30), dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716, punkt 21), och dom av den 26 maj 2005, Kingscrest Associates och Montecello ( C‑498/03, EU:C:2005:322, punkt 34).

7 Se dom av den 21 september 2017, DNB Banka ( C‑326/15, EU:C:2017:719, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

8 Se, senast, dom av den 8 oktober 2020, E ( C‑657/19, EU:C:2020:811, punkt 28).

9 Se dom av den 8 oktober 2020, E ( C‑657/19, EU:C:2020:811, punkt 28), och dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716, punkt 22). Se, för ett liknande resonemang vad gäller tolkningen av samma bestämmelse, dom av den 11 december 2008, Stichting Centraal Begeleidingsorgaan voor de Intercollegiale Toetsing ( C‑407/07, EU:C:2008:713, punkt 30 och där angiven rättspraxis). Domstolen har konstaterat att även om en restriktiv tolkning är nödvändig innebär denna regel inte att de ord som används för att definiera undantagen ska tolkas på ett sådant sätt att undantagen förlorar sin effekt eller att nämnda tolkning medför att undantagen nästan aldrig kan tillämpas i praktiken.

10 Se dom av den 8 oktober 2020, E ( C‑657/19, EU:C:2020:811, punkt 29), dom av den 21 januari 2016, Les Jardins de Jouvence ( C‑335/14, EU:C:2016:36, punkt 41), och dom av den 26 maj 2005, Kingscrest Associates och Montecello ( C‑498/03, EU:C:2005:322, punkt 30).

11 Se beslutet att begära förhandsavgörande, s. 3, under redogörelsen för kärandens argument.

12 Se dom av den 8 oktober 2020, E ( C‑657/19, EU:C:2020:811, punkt 31).

13 Se dom av den 10 september 2002, Kügler ( C‑141/00, EU:C:2002:473, punkt 61).

14 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 1977, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) (nedan kallat sjätte direktivet). Sjätte direktivet har med verkan från den 1 januari 2007 upphävts och ersatts av mervärdesskattedirektivet.

15 Se dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716, punkt 24).

16 Se dom av den 21 januari 2016, Les Jardins de Jouvence ( C‑335/14, EU:C:2016:36, punkt 42).

17 Den luxemburgska regeringens skriftliga svar, punkt 16.

18 Se dom av den 21 januari 2016, Les Jardins de Jouvence ( C‑335/14, EU:C:2016:36, punkt 54).

19 Den luxemburgska regeringens skriftliga svar, punkt 14.

20 Se dom av den 8 oktober 2020, E ( C‑657/19, EU:C:2020:811, punkt 43), dom av den 21 januari 2016, Les Jardins de Jouvence ( C‑335/14, EU:C:2016:36, punkt 32), och dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

21 Se dom av den 21 januari 2016, Les Jardins de Jouvence ( C‑335/14, EU:C:2016:36, punkt 33), och dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

22 Se dom av den 26 maj 2005, Kingscrest Associates och Montecello ( C‑498/03, EU:C:2005:322, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

23 Se dom av den 10 september 2002, Kügler ( C‑141/00, EU:C:2002:473, punkterna 54 och 57), och dom av den 26 maj 2005, Kingscrest Associates och Montecello ( C‑498/03, EU:C:2005:322, punkterna 51 och 52).

24 Se dom av den 10 september 2002, Kügler ( C‑141/00, EU:C:2002:473, punkt 56), och dom av den 26 maj 2005, Kingscrest Associates och Montecello ( C‑498/03, EU:C:2005:322, punkterna 52 och 54).

25 Se dom av den 17 juni 2010, kommissionen/Frankrike ( C‑492/08, EU:C:2010:348, punkterna 45 och 46).

26 Se dom av den 28 juli 2016, Conseil des ministres ( C‑543/14, EU:C:2016:605, punkt 65).

27 Se dom av den 8 oktober 2020, E ( C‑657/19, EU:C:2020:811, punkt 30), dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716, punkt 21), och dom av den 26 maj 2005, Kingscrest Associates och Montecello ( C‑498/03, EU:C:2005:322, punkt 34).

28 Se dom av den 17 juni 2010, kommissionen/Frankrike ( C‑492/08, EU:C:2010:348, punkt 44).

29 Se dom av den 23 november 2017, Di Maura ( C‑246/16, EU:C:2017:887, punkt 25), och dom av den 26 april 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑508/10, EU:C:2012:243, punkt 75).

30 Se dom av den 21 januari 2016, Les Jardins de Jouvence ( C‑335/14, EU:C:2016:36, punkt 49).

31 Se dom av den 21 januari 2016, Les Jardins de Jouvence ( C‑335/14, EU:C:2016:36, punkt 39), och dom av den 12 mars 2015, go fair Zeitarbeit ( C‑594/13, EU:C:2015:164, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

32 Se EQ:s svar på domstolens frågor, särskilt svaret på fråga 1.

33 Se dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

34 Se dom av den 8 oktober 2020, E ( C‑657/19, EU:C:2020:811, punkt 44), dom av den 21 januari 2016, Les Jardins de Jouvence ( C‑335/14, EU:C:2016:36, punkt 35), och dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

35 Detta krav är föremål för avvikande uppfattningar hos käranden i det nationella målet och den luxemburgska regeringen i de skriftliga svaren på domstolens frågor. Det ankommer därför på den hänskjutande domstolen att fastställa om detta krav är uppfyllt.

36 Se, vad gäller undantaget för enbart vissa tjänster och inte andra (i den meningen att tillhandahållandet av tjänster av annat slag inte påverkar undantagets karaktär), nyligen avkunnad dom av den 20 november 2019, Infohos ( C‑400/18, EU:C:2019:992, punkterna 42 och 43), och dom av den 21 januari 2016, Les Jardins de Jouvence ( C‑335/14, EU:C:2016:36, punkt 54).

37 Se dom av den 19 januari 1982, Becker ( C-8/81, EU:C:1982:7, punkt 29).

38 Se dom av den 10 september 2002, Kügler ( C‑141/00, EU:C:2002:473, punkt 60), och dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C‑174/11, EU:C:2012:716, punkt 32).

39 Se dom av den 10 september 2002, Kügler ( C‑141/00, EU:C:2002:473, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

40 Se dom av den 10 september 2002, Kügler ( C‑141/00, EU:C:2002:473, punkt 53).

41 Se dom av den 10 september 2002, Kügler ( C‑141/00, EU:C:2002:473, punkterna 52–61).

42 Se dom av den 8 oktober 2020, E ( C‑657/19, EU:C:2020:811, punkt 45 och där angiven rättspraxis).