Förslag till avgörande av generaladvokat Athanasios Rantos föredraget den 3 mars 2022
1 Originalspråk: franska.
2 Europaparlamentets och rådets förordning av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 2007, s. 1), i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 692/2008 av den 18 juli 2008 (EUT L 199, 2008, s. 1) (nedan kallad förordning nr 715/2007).
3 Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, som undertecknades i Århus (Danmark) den 25 juni 1998 och godkändes på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (EUT L 124, 2005, s. 1) (nedan kallad Århuskonventionen).
4 Europaparlamentets och rådets förordning av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 2006, s. 13).
5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (Ramdirektiv) (EUT L 263, 2007, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 214/2014 av den 25 februari 2014 (EUT L 69, 2014, s. 3) (nedan kallat direktiv 2007/46).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46 (EUT L 151, 2018, s. 1).
7 BGBl., 1991 I, s. 686.
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG (EUT L 156, 2003, s. 17).
9 BGBl. 2017 I, s. 3290.
10 BGBl. 2011 I, s. 126.
11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (EGT L 124, 2002, s. 1).
12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG (EUT L 171, 2003, s. 1).
13 Rådets direktiv av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 1985, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226). Direktivet upphävdes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 2012, s. 1).
14 Dom av den 8 mars 2011, Lesoochranárske zoskupenie ( C‑240/09, EU:C:2011:125, punkt 50).
15 Min kursivering.
16 Se, för ett liknande resonemang, den handling med slutsatser och rekommendationer som Kommittén för kontroll av efterlevnaden av Århuskonventionen antog den 29 april 2018, Danmark (ACCC/C/2006/18, punkt 27), enligt vilken unionens miljölagstiftning, med avseende på artikel 9.3 i Århuskonventionen, ska anses utgöra en del av en medlemsstats nationella lagstiftning. Den franska språkversionen av handlingen finns tillgänglig på följande länk: https://unece.org/DAM/env/documents/2008/pp/mop3/ece_mp_pp_2008_5_add_4_f.pdf.
17 Dom av den 14 januari 2021, Stichting Varkens in Nood m.fl. ( C‑826/18, EU:C:2021:7, punkt 49 och där angiven rättspraxis).
18 Se punkterna 32–40 i detta förslag till avgörande.
19 Dom av den 20 december 2017, Protect Natur-, Arten- und Landschaftsschutz Umweltorganisation ( C‑664/15, EU:C:2017:987, punkt 45 och där angiven rättspraxis).
20 Angående räckvidden av artikel 47 i stadgan, se Safjan, M., och Düsterhaus, D., A Union of Effective Judicial Protection: Addressing a Multi-level Challenge through the Lens of Article 47 CFREU, Yearbook of European Law, 2014, vol. 33, nr 1, sidorna 3–40.
21 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Protect, punkt 44 och där angiven rättspraxis.
22 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Protect, punkt 45, och dom av den 3 oktober 2019, Wasserleitungsverband Nördliches Burgenland m.fl. ( C‑197/18, EU:C:2019:824, punkt 33).
23 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Protect, punkt 46, och dom av den 3 oktober 2019, Wasserleitungsverband Nördliches Burgenland m.fl. ( C‑197/18, EU:C:2019:824, punkt 34).
24 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Protect, punkt 47 och där angiven rättspraxis.
25 Domen i målet Protect, punkt 48.
26 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Protect, punkt 52.
27 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Protect Natur-, Arten- und Landschaftsschutz Umweltorganisation ( C‑664/15, EU:C:2017:760, punkt 91).
28 Dom av den 3 februari 2021, Fussl Modestraße Mayr ( C‑555/19, EU:C:2021:89, punkt 84 och där angiven rättspraxis).
29 KBA har gjort gällande att det i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag har gjorts ett systematiskt val för att skydda enskildas rättigheter.
30 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Protect, punkt 54, och dom av den 19 december 2019, Deutsche Umwelthilfe ( C‑752/18, EU:C:2019:1114, punkt 39).
31 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Protect, punkt 56.
32 Generaladvokaten Sharpston underströk i sitt förslag till avgörande i målet Protect Natur-, Arten- und Landschaftsschutz Umweltorganisation ( C‑664/15, EU:C:2017:760, punkt 81), att Århuskonventionens upphovsmän valde att inte införa actio popularis i miljömål och att de valde att stärka miljöorganisationernas roll. På detta sätt tog de medelvägen mellan en maximalistisk inställning (actio popularis) och en minimalistisk inställning (rätt för enskilda att väcka talan endast när de är parter som direkt berörs av saken).
33 Såsom generaladvokaten Sharpston påpekade i sitt förslag till avgörande i målet Protect Natur-, Arten- und Landschaftsschutz Umweltorganisation ( C‑664/15, EU:C:2017:760, punkt 74), måste miljöorganisationer som arbetar för miljöskydd och uppfyller objektivt motiverade, transparenta och icke-diskriminerande krav som underlättar tillgången till domstolsprövning kunna åberopa artikel 9.3 i Århuskonventionen.
34 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Lesoochranárske zoskupenie VLK ( C‑243/15, EU:C:2016:491, punkt 49).
35 Den hänskjutande domstolen har i sin andra fråga nämnt manipulationsanordningar. Eftersom det nationella målet endast rör temperaturfönster hänvisar jag emellertid endast till denna manipulationsanordning.
36 Domen i målet CLCV, punkt 102.
37 Domen i målet CLCV, punkt 113.
38 Förslag till avgörande i målen GSMB Invest, Volkswagen och Porsche Inter Auto och Volkswagen ( C‑128/20, C‑134/20 och C‑145/20, EU:C:2021:758).
39 Punkt 104 i det förslaget till avgörande.
40 Punkt 129 i det förslaget till avgörande.
41 Förslag till avgörande i målen GSMB Invest, Volkswagen och Porsche Inter Auto och Volkswagen ( C‑128/20, C‑134/20 och C‑145/20, EU:C:2021:758, punkt 129).
42 Förslag till avgörande i målen GSMB Invest, Volkswagen och Porsche Inter Auto och Volkswagen ( C‑128/20, C‑134/20 och C‑145/20, EU:C:2021:758, punkt 130).
43 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet CLCV, punkt 114.
44 Domen i målet CLCV, punkt 112.
45 Det är fråga om en bedömning av de faktiska omständigheterna som det ankommer på den hänskjutande domstolen att göra.