Domstolens dom (andra avdelningen) den 5 mars 2020

I mål C‑100/19, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Cour d’appel de Bruxelles (Bryssels appellationsdomstol, Belgien) genom beslut av den 23 januari 2019, som inkom till domstolen den 8 februari 2019, i målet

DOMSTOLEN (andra avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden A. Arabadjiev samt domarna T. von Danwitz och A. Kumin (referent), generaladvokat: H. Saugmandsgaard Øe, justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av: Viasat UK Ltd och Viasat Inc., genom P. de Bandt, R. Gherghinaru och L. Panepinto, avocats, samt genom J. Ruiz Calzado, abogado, Inmarsat Ventures Ltd c.o., genom C. Spontoni, avvocato, och A. Verheyden, avocat, Eutelsat SA, genom L. de la Brosse och C. Barraco-David, avocats, Belgiens regering, genom C. Pochet, P. Cottin och J.-C. Halleux, samtliga i egenskap av ombud, biträdda av S. Depré, E. de Lophem och F. Humblet, avocats, Frankrikes regering, genom A.-L. Desjonquères och R. Coesme, båda i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom G. Braun, É. Gippini Fournier och L. Nicolae, samtliga i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Unionsrätt

MMS-beslutet

Urvalsbeslutet

Verkställighetsbeslutet

Belgisk rätt

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

Prövning av tolkningsfrågorna

Rättegångskostnader

1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artiklarna 4.1 c, 7.1 och 8.1 i Europaparlamentets och rådets beslut 626/2008/EG av den 30 juni 2008 om urval och godkännande av system som tillhandahåller mobila satellittjänster (EUT L 172, 2008, s. 15) (nedan kallat MSS-beslutet).

2 Begäran har framställts i ett mål mellan å ena sidan Viasat UK Ltd och Viasat Inc. (nedan gemensamt kallade Viasat) och å andra sidan Institut belge des services postaux et des télécommunications (IBPT) (Belgien), angående IBPT:s beslut att bevilja Inmarsat Ventures Ltd c.o. (nedan kallat Inmarsat) rätt att använda kompletterande markkomponenter för mobila satellittjänster.

3 Skälen 18 och 25 i MSS-beslutet har följande lydelse:

4 Artikel 1.1 i MSS-beslutet har följande lydelse:

5 Artikel 2.2 i MSS-beslutet anger följande:

6 Avdelning II i MSS-beslutet, med rubriken Urvalsförfarande, innehåller bland annat artiklarna 3 och 4. I artikel 3.1 anges följande:

7 I artikel 4.1 föreskrivs följande:

8 Avdelning III i MSS-beslutet har rubriken Tillståndsgivning och innehåller artiklarna 7–9. Artikel 7 har följande lydelse:

9 I artikel 8 i MSS-beslutet föreskrivs följande:

10 Artikel 9 i MSS-beslutet lyder enligt följande:

11 Artikel 2 i kommissionens beslut 2009/449/EG av den 13 maj 2009 om urval av operatörer av alleuropeiska system som tillhandahåller mobila satellittjänster (EUT L 149, 2009, s. 65) (nedan kallat urvalsbeslutet) har följande lydelse:

12 I artikel 3 i urvalsbeslutet anges följande:

13 Kommissionens beslut offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 12 juni 2009.

14 Skäl 8 i kommissionens beslut 2011/667/EU av den 10 oktober 2011 om metoderna för samordnad tillämpning av verkställighetsbestämmelser vad gäller mobila satellittjänster i enlighet med artikel 9.3 i beslut nr 626/2008 (EUT L 265, 2011, s. 25) (nedan kallat verkställighetsbeslutet) har följande lydelse:

15 I artikel 2.2 i verkställighetsbeslutet föreskrivs följande:

16 Artikel 3 i verkställighetsbeslutet föreskriver följande:

17 Artikel 2 i arrêté royal du 11 février 2013 relatif aux systèmes fournissant des services mobiles par satellite (kunglig förordning av den 11 februari 2013 om system för tillhandahållande av mobila satellittjänster) (Moniteur belge av den 8 mars 2013, s. 14068) (nedan kallad den kungliga förordningen) föreskriver följande:

18 Artikel 3 i den kungliga förordningen har följande lydelse:

19 Artikel 8 i förordningen har följande lydelse:

20 Efter urvalsförfarandet enligt avdelning II i MSS-beslutet utsåg kommissionen Inmarsat, i enlighet med artikel 2 andra stycket i beslutet, till operatör av mobilsatellitsystem. Den kungliga förordningen antogs till följd av detta beslut.

21 Den 17 juni 2014 anmälde Inmarsat till IBPT att företaget önskade tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i form av flyganslutningstjänster till flygplan som passerar unionen med hjälp av ett system bestående av både en satellit och ett nätverk av kompletterande markkomponenter, vilka gemensamt betecknades European Aviation Network (Europeiska luftfartsnätet, nedan kallat EAN). Som framgår av artikel 2 i den kungliga förordningen innebar denna anmälan tillstånd för Inmarsat att driva ett mobilsatellitsystem via de frekvensband som anges i artikel 2.1 i den förordningen.

22 Efter det att ett första beslut hade upphävts efter överklagande, fattade IBPT den 7 augusti 2018 ett andra beslut, som gav Inmarsat de rättigheter som krävdes för att tillhandahålla de kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem som företaget begärt.

23 Viasat, en leverantör av telekommunikationstjänster som bland annat erbjuder flyganslutningstjänster, väckte talan om ogiltigförklaring av detta beslut vid Cour d’appel de Bruxelles (Appellationsdomstolen i Bryssel, Belgien). Företaget har bland annat gjort gällande att det följer såväl av artikel 4.1 c ii i MSS-beslutet som av artikel 3 i den kungliga förordningen att Inmarsat var skyldigt att täcka minst 50 procent av befolkningen och 60 procent av territoriet i Belgien senast den 13 juni 2016. Inmarsat uppfyllde emellertid inte detta villkor, vilket innebar att IBPT efter detta datum inte kunde tillåta tillhandahållande av kompletterande markkomponenter i de omtvistade mobilsatellitsystemen.

24 Satellitoperatören Eutelsat SA, som är partner till Viasat i tillhandahållandet av flyganslutningstjänster, intervenerade till stöd för Viasats talan om ogiltigförklaring.

25 IBPT påpekade för sin del att myndigheten inte kunde grunda ett tillstånd för tillhandahållande av markkomponenter i mobilsatellitsystem enbart på de villkor som föreskrivs i artikel 8 i den kungliga förordningen, eftersom täckningsskyldigheten enligt artikel 4.1 c i beslutet, som Viasat hänvisat till, endast avser ett åtagande som operatören ska göra i sin ansökan. Enligt IBPT är täckningsskyldigheten och den frist som föreskrivs för detta emellertid inte utan verkan, eftersom det ankommer på IBPT att inom ramen för sin kontrollbehörighet – efter godkännande av tillhandahållandet av de kompletterande markkomponenterna i mobilsatellitsystemen – i förekommande fall besluta att ålägga Inmarsat sanktioner för dess åsidosättande.

26 Inmarsat, som delar IBPT:s uppfattning, har uppgett att det byggde en satellitstation i Grekland och sköt upp satelliten för EAN den 28 juni 2017, vilken togs i bruk den 29 augusti 2017. Inmarsat har också ansökt om och erhållit de tillstånd som krävs för att placera kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem i samtliga medlemsstater utom Rumänien, samt i Norge och Schweiz.

27 Enligt Cour d’appel de Bruxelles (Appellationsdomstolen i Bryssel) har det inte bestritts att Inmarsat i samband med sin ansökan om att bli utvald som operatör av mobila satellittjänster gjorde de åtaganden som avses i artikel 4.1 c i MSS-beslutet. Det är också utrett att Inmarsat inte uppfyllt skyldigheten att täcka 50 procent av befolkningen och 60 procent av territoriet i Belgien senast den 13 juni 2016. Vid det datumet var företagets EAN-tjänst ännu inte i bruk, eftersom satelliten då fortfarande inte hade skjutits upp.

28 I detta sammanhang anser den hänskjutande domstolen att artikel 3 i den kungliga förordningen, för att ha en ändamålsenlig verkan, a priori ska tolkas så, att iakttagandet av den där föreskrivna täckningsskyldigheten är ett nödvändigt villkor för att få utöva de rättigheter som tillkommer de utvalda operatörerna, däribland rätten att installera en eller flera kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem i Belgien. Den räckvidd som nämnda bestämmelse ska ges ska emellertid tolkas i enlighet med MSS-beslutet, som bestämmelsen i fråga är avsedd att genomföra.

29 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende angett att artikel 3 i den kungliga förordningen skiljer sig från artikel 4.1 c i MSS-beslutet, såtillvida att sistnämnda bestämmelse avser ett åtagande som den som ansöker om att bli utvald dessförinnan måste göra. Artikel 7.2 i MSS-beslutet föreskriver emellertid att de rättigheter som tillerkänns de sökande som väljs ut är underkastade olika villkor, bland annat att de ska infria de åtaganden de gjort i sina ansökningar eller under det jämförande urvalsförfarandet. Vidare ska, enligt artikel 8 i beslutet, medlemsstaterna se till att deras behöriga myndigheter beviljar de sökande som valts ut i enlighet med avdelning II och som getts tillstånd att använda spektrumet enligt artikel 7 de tillstånd som är nödvändiga för att tillhandahålla kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem på deras territorium.

30 I en sådan situation som i det nationella målet, där det slutligt har fastställts att skyldigheten att tillhandahålla täckning vid den föreskrivna tidpunkten inte har uppfyllts, anser Cour d’appel de Bruxelles (Appellationsdomstolen i Bryssel) att det a priori, av processekonomiska hänsyn, är att föredra att den behöriga nationella myndigheten ska eller kan avstå från att tillåta tillhandahållandet av kompletterande markkomponenter i mobilssatellitsystem, i stället för att ge tillstånd och senare ålägga sanktioner om denna skyldighet åsidosätts. Det skulle kunna hävdas att en utvald sökande som den 13 juni 2016 inte uppfyllde täckningsskyldigheten enligt artikel 4.1 c ii i MSS-beslutet i realiteten inte längre har rätt att använda radiofrekvenserna i fråga eller att driva ett mobilsatellitsystem.

31 Den hänskjutande domstolen har tillagt att om det inte vidtas någon sanktion om den utvalda operatören inte iakttar tidsplanen, skulle det åtagande om täckning som sökandena gjort i urvalsskedet förlora sin verkan.

32 Mot denna bakgrund beslutade Cour d’appel de Bruxelles (Appellationsdomstolen i Bryssel) att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:

33 Den hänskjutande domstolen har ställt sina frågor, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida artikel 8.1 jämförd med artikel 7.1 i MSS-beslutet ska tolkas så, att i händelse det är fastslaget att den operatör som utvalts i enlighet med avdelning II i MSS-beslutet och som har tillstånd att använda radiospektrumet i enlighet med artikel 7 i MSS-beslutet inte har tillhandahållit mobila satellittjänster genom ett mobilsatellitsystem inom den frist som anges i artikel 4.1 c ii i beslutet, ska eller åtminstone kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna neka operatören de tillstånd som krävs för att tillhandahålla kompletterande markkomponenter av den anledningen att denne inte har infriat det åtagande om täckning som denne gjort i sin ansökan.

34 Enligt artikel 1.1 andra stycket i MSS-beslutet inrättas genom detta beslut ett gemenskapsförfarande för gemensamt urval av operatörer av mobilsatellitsystem som använder frekvensbandet 2 GHz och anges bestämmelser för samordnad tillståndsgivning av medlemsstaterna till de utvalda operatörerna för användning av det tilldelade radiospektrumet inom detta band för drift av mobilsatellitsystem.

35 Vad för det första gäller urvalet av operatörer föreskriver i artikel 3.1 i MSS-beslutet, vilken ingår i avdelning II i beslutet, att kommissionen för detta ändamål ska anordna ett jämförande urvalsförfarande.

36 I artikel 4.1 i MSS-beslutet anges villkoren för att få delta i urvalsförfarandet. Bland dessa villkor ingår, enligt artikel 4.1 c ii, att mobilsatellittjänsten ska finnas i samtliga medlemsstater och täcka åtminstone 50 procent av befolkningen och 60 procent av den samlade landytan i varje medlemsstat inom den tid som sökanden angett, men under alla omständigheter inte senare än sju år efter dagen för offentliggörande av kommissionens beslut om urval av sökande.

37 Vad för det andra gäller samordnad tillståndsgivning av medlemsstaterna till de utvalda operatörerna för användning av det tilldelade radiospektrumet inom detta band för drift av mobilsatellitsystem, innehåller MSS-beslutet en avdelning III, med rubriken Tillståndsgivning, som består av artiklarna 7–9. Artikel 7 har rubriken Tillståndsgivning till de utvalda sökande. Artikel 7.1 föreskriver att medlemsstaterna ska se till att de utvalda sökande, i enlighet med den tidsperiod och det tjänsteområde som de utvalda sökande åtagit sig, i enlighet med artikel 4.1 c i beslutet och i enlighet med nationell lagstiftning och med unionsrätten, har rätt att använda den specifika radiofrekvens som fastställs i kommissionsbeslutet om urval av sökande och rätt att driva ett mobilsatellitsystem.

38 I detta sammanhang föreskrivs i artikel 7.2 i MSS-beslutet att de rättigheter som avses i artikel 7.1 ska omfattas av vissa gemensamma villkor. Enligt artikel 7.2 c ska de utvalda sökandena infria de åtaganden de gjort i sina ansökningar eller under det jämförande urvalsförfarandet.

39 Artikel 8 i MSS-beslutet har rubriken Kompletterande markkomponenter. Enligt artikel 8.1 ska medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning och unionsrätten se till att deras behöriga myndigheter beviljar de sökande som valts ut i enlighet med avdelning II och som getts tillstånd att använda spektrumet enligt artikel 7 de tillstånd som är nödvändiga för att tillhandahålla kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem på deras territorium. Enligt artikel 8.3 ska alla nationella tillstånd som utfärdas för drift av kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem i frekvensbandet 2 GHz omfattas av de gemensamma villkor som anges i punkterna a–d i den bestämmelsen.

40 Artikel 9 i MSS-beslutet har rubriken Kontroll och verkställighet. Där anges bland annat, i artikel 9.2, att medlemsstaterna dels ska se till att bestämmelser om verkställighet, inbegripet bestämmelser om sanktioner som är tillämpliga vid överträdelser av de gemensamma villkor som anges i artikel 7.2, är förenliga med gemenskapsrätten, dels ska övervaka efterlevnaden av dessa villkor och vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med bristande efterlevnad. Kommissionen antog verkställighetsbeslutet om metoderna för samordnad tillämpning av dessa bestämmelser med stöd av artikel 9.3.

41 Efter dessa inledande överväganden noterar domstolen att enligt artikel 2 andra stycket i urvalsbeslutet är Inmarsat ett av de två företag som valts ut som operatörer av system som tillhandahåller mobila satellittjänster.

42 I förevarande fall framgår det av handlingarna i målet att Inmarsat, efter att ha valts ut, i Belgien erhållit de rättigheter som avses i artikel 7.1 i MSS-beslutet.

43 Vad gäller det tillstånd som krävs för att tillhandahålla kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem, vilket avses i artikel 8.1 i beslutet, beviljade IBPT Inmarsat tillstånd för Belgien genom sitt beslut av den 7 augusti 2018.

44 Det är emellertid utrett att detta företag inte infriat det åtagande om täckning som det gjorde i sin ansökan i enlighet med artikel 4.1 c ii i beslutet, det vill säga att dess tjänst ska tillhandahållas i samtliga medlemsstater och täcka minst 50 procent av befolkningen och minst 60 procent av den samlade landytan i varje medlemsstat senast sju år efter dagen för offentliggörande av kommissionens beslut om urval av sökande, som var den 12 juni 2009. Den 12 juni 2016 hade nämligen Inmarsats satellit fortfarande inte skjutits upp, och den tjänst som Inmarsat hade erbjudit sig att tillhandahålla var ännu inte i drift.

45 Det är mot denna bakgrund som den hänskjutande domstolen, som har att pröva lagenligheten av IBPT:s beslut av den 7 augusti 2018, vill få klarlagt vilka slutsatser som ska dras av denna underlåtenhet inom ramen för det tillstånd som krävs för att tillhandahålla kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem. Den frågar sig närmare bestämt om denna underlåtenhet ska anses utgöra en – tvingande eller, i förekommande fall, fakultativ – grund för att neka detta tillstånd.

46 EU-domstolen noterar att enligt lydelsen av artikel 8.1 i MSS-beslutet ska två villkor vara uppfyllda för att nödvändigt tillstånd ska beviljas för tillhandahållande av kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem: den operatör som ansöker om tillstånd ska vara en sökande som valts ut i enlighet med avdelning II i beslutet, och denne ska ha tillstånd att använda radiospektrumet enligt artikel 7 i MSS-beslutet.

47 I förevarande fall är det första av de två villkor som nämns i föregående punkt uppfyllt, eftersom Inmarsat är en utvald sökande enligt artikel 2 i urvalsbeslutet, ett beslut som varken har ändrats eller upphävts.

48 Vad gäller det andra villkoret framgår det av handlingarna i målet att Inmarsat i Belgien har erhållit de rättigheter som avses i artikel 7.1 i MSS-beslutet, däribland rätten att använda de specifika radiofrekvenser som fastställts i urvalsbeslutet. Domstolen har inga uppgifter om att den sistnämnda rätten skulle ha dragits in i mellantiden.

49 En operatör som Inmarsat uppfyller således de två villkoren, angivna i punkt 46 ovan, för att beviljas tillstånd att tillhandahålla kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem. Av detta följer, enligt en bokstavstolkning av artikel 8.1 i MSS-beslutet, att ett sådant tillstånd inte kan nekas med motiveringen att den berörda operatören inte har infriat sitt åtagande i ansökan om täckning inom den tidsfrist som anges i artikel 4.1 c ii i det beslutet.

50 Det sammanhang som den bestämmelsen ingår i stöder den tolkningen.

51 För det första nämner nämligen inte artikel 8.3 i MSS-beslutet, som föreskriver att nationella tillstånd ska beviljas för drift av kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem med förbehåll för andra gemensamma villkor, vilka räknas upp i punkterna a–d, att de åtaganden som en utvald sökande gör i sin ansökan, däribland åtagandet om täckning enligt artikel 4.1 c ii i beslutet, måste iakttas. För det andra utgör, som framgår av punkt 38 ovan, infriandet av dessa åtaganden ett av de gemensamma villkor som räknas upp i artikel 7.2 i MSS-beslutet för de rättigheter som avses i artikel 7.1 i beslutet.

52 Det framgår dock av artikel 9.2 i MSS-beslutet att följderna av en överträdelse av de gemensamma villkor som anges i artikel 7.2 i MSS-beslutet ska tillämpas samordnat. De följderna preciseras i verkställighetsbeslutet, som antogs med stöd av artikel 9.3 i ovannämnda beslut.

53 Mer specifikt beskrivs det förfarande som ska följas i det sammanhanget i artikel 3 i verkställighetsbeslutet.

54 Det framgår av artikel 3.5 jämförd med artikel 3.1–3.4 i verkställighetsbeslutet att en medlemsstat som konstaterar att ett eller flera av de gemensamma villkoren inte har uppfyllts ska, efter att ha underrättat kommissionen, vilken i sin tur ska underrätta de övriga medlemsstaterna och sammankalla ett möte i kommunikationskommittén för att undersöka den påstådda överträdelsen, vidta lämpliga och proportionerliga åtgärder, med undantag av återkallande eller tillfälligt upphävande av varje tillstånd eller nyttjanderätt som innehas av den berörda tillståndsgivna operatören.

55 Det framgår vidare av artikel 3.6–3.8 i verkställighetsbeslutet att i händelse av allvarliga eller upprepade överträdelser av de gemensamma villkoren, kan en tillståndsgivande medlemsstat, efter att ha vidtagit de åtgärder som avses i artikel 3.5 och underrättat kommissionen samt hållit möte i kommunikationskommittén, anta lämpliga beslut i syfte att återkalla det tillstånd som beviljats den berörda tillståndsgivna operatören.

56 Av detta följer att om en utvald operatör inte uppfyller ett av de gemensamma villkoren enligt artikel 7.2 i MSS-beslutet, såsom underlåtenhet att infria åtagandet om täckning enligt artikel 4.1 c ii i detta beslut, medför inte det i kraft av själva sakförhållandet (ipso facto) att tillstånd enligt artikel 7.1 i beslutet ska återkallas, eftersom ett sådant återkallande förutsätter att det förfarandet i två steg som beskrivs i artikel 3 i verkställighetsbeslutet har iakttagits. Domstolen kan således inte godta Viasats och Eutelsats argument att en utvald operatör, såsom Inmarsat, som inte har infriat ett sådant åtagande om täckning därför inte längre har rätt att använda frekvensområdet på 2 GHz och följaktligen inte längre kan anses ha tillstånd enligt artikel 7.1 i MSS-beslutet att bygga ut ett mobilsatellitsystem i den delen av radiospektrumet.

57 Så länge förfarandet inte har lett till ett beslut om återkallande fortsätter den utvalda operatören tvärtom att förfoga över de tillstånd som avses i artikel 7.1 i MSS-beslutet, vilket innebär att det andra villkoret för tillstånd att tillhandahålla kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem, som anges i punkt 46 ovan, fortfarande är uppfyllt.

58 Slutligen stöder målet för MSS-beslutet, nämligen att upprätta en gemensam ram för urval och tillståndsgivning avseende operatörer av mobilsatellitsystem, såsom framgår av skälen 18 och 25 i beslutet den tolkningen att en medlemsstat inte kan neka en operatör som uppfyller de två villkoren i artikel 8.1 i MSS-beslutet nödvändiga tillstånd för att tillhandahålla kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem på grund av att den operatören inte har infriat sitt åtagande om täckning i ansökan, men att detta däremot i förekommande fall kan aktualisera det förfarande som beskrivs i artikel 3 i verkställighetsbeslutet.

59 Den hänskjutande domstolen har emellertid tagit hänsyn till att det, i en sådan situation som i det nationella målet, där det slutgiltigt har konstaterats att åtagandet om täckning enligt artikel 4.1 c ii i MSS-beslutet inte har infriats, av processekonomiska skäl vore att föredra att den behöriga nationella myndigheten kan, eller åtminstone får, neka tillstånd för tillhandahållande av kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem, i stället för att bevilja tillståndet och senare vidta sanktionsåtgärder på grund av att åtagandet inte infriats.

60 Ett sådant tillvägagångssätt har varken stöd i MSS-beslutet eller i verkställighetsbeslutet och skulle innebära att sistnämnda rättsakt förlorade sin ändamålsenliga verkan, eftersom det samordnade förfarande som uttryckligen föreskrivs där vid åsidosättande av de gemensamma villkoren enligt artikel 7.2 i MSS-beslutet skulle kringgås.

61 Som framgår av skäl 8 i verkställighetsbeslutet syftar detta förfarande just till att undvika inkonsekvenser vid tillämpningen av nationella verkställighetsförfaranden som skulle leda till ett lapptäcke av verkställighetsåtgärder i strid med de mobila satellittjänsternas alleuropeiska natur.

62 Av vad som anförts följer att de hänskjutna frågorna ska besvaras enligt följande. Artikel 8.1 jämförd med artikel 7.1 i MSS-beslutet ska tolkas så, att i händelse av att det är fastslaget att den operatör som utvalts i enlighet med avdelning II i MSS-beslutet och som har tillstånd att använda radiospektrumet i enlighet med artikel 7 i MSS-beslutet inte har tillhandahållit mobila satellittjänster genom ett mobilsatellitsystem inom den frist som anges i artikel 4.1 c ii i beslutet, får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna inte neka operatören de tillstånd som krävs för att tillhandahålla kompletterande markkomponenter i mobilsatellitsystem av den anledningen att denne inte har infriat det åtagande som denne gjort i sin ansökan.

63 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

1 Rättegångsspråk: franska.