lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 10 mars 2021

CELEX
62020CC0013
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 Se punkt 9 i detta förslag till avgörande.

3 Se artikel 4 i WIPO-fördraget om upphovsrätt, som antogs i Genève den 20 december 1996.

4 Se, bland annat, Markiewicz, R., Ilustrowane prawo autorskie, Wolters Kluwer, Warszawa, 2018, s. 463. Andra upphovsmän klassificerar datorprogrammen som ”skriftliga handlingar som regleras i lag, se Vivant, M., Bruguière, J.-M., Droit d’auteur et droits voisins, Dalloz, Paris, 2015, s. 183.

5 Janssens, M.-Ch., The Software Directive, i Stamatoudi, I.A., och Torremans, P., EU Copyright Law. A Commentary, Edward Elgar Publishing, Cheltenham, 2014, s. 89–148, särskilt s. 93.

6 Bing, J., Copyright Protection of Computer Programs, i Derclaye, E., (red.), Research Handbook on the Future of EU Copyright, Edward Elgar Publishing, Cheltenham, 2009, s. 401–425, särskilt s. 401.

7 Eller, närmare bestämt, för den processor som har en viss arkitektur, eftersom objektkodens instruktioner är specifika för varje typ av processor och inte kommer att verkställas av en annan sorts processor.

8 Se, bland annat, Karjala, D.S., Copyright Protection of Computer Documents, Reverse Engeneering and Professor Miller, University of Dayton Law Review, 1994, volym 19, s. 975–1020.

9 Shemtov, N., Beyond the Code. Protection of Non-Textual Features of Software, Oxford University Press, Oxford, 2017, s. 28. För en mer utförlig beskrivning av åtskillnaden mellan idé och uttryck inom upphovsrätten och dess tillämpning på datorprogram, se särskilt s. 102–127 i detta arbete.

10 EGT L 122, 1991, s. 42; svensk specialutgåva: område 17, volym 1, s. 111.

11 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 2009, s. 16).

12 Moniteur belge av den 27 juli 1994, s. 19315.

13 Nämligen för att säkerställa samverkansförmågan hos ett datorprogram som skapats självständigt i förhållande till det dekompilerade programmet.

14 Innehavaren har rätt att utföra eller ge tillstånd.

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 2001, s. 10).

16 Artikel 5 i direktiv 91/250 har rubriken Undantag från ensamrätterna.

17 Se förslag till rådets direktiv om rättsligt skydd för datorprogram [COM(88) 816 final], som lades fram av kommissionen den 5 januari 1989.

18 Till skillnad från artikel 5.3 i direktiv 91/250, nämner artikel 5.1 i detta direktiv inte heller användaren av en kopia av detta program, utan förvärvaren av programmet, oberoende av hur många kopior av det som har förvärvats.

19 Vidare kan avtal om användning av datorprogram omfattas av andra rättsliga bestämmelser, såsom bestämmelserna om avtalsrätt, konsumentskydd och konkurrens. Dessa bestämmelser ska begränsa parternas avtalsfrihet, genom att skydda den som förvärvat datorprogram mot missbruk från innehavaren av upphovsrätten till dessa program.

20 Dom av den 2 maj 2012 (C‑406/10, EU:C:2012:259, punkt 58).

21 Då det strider mot själva syftet med ett avtal om användningen av ett datorprogram.

22 Det kan emellertid inte uteslutas att dekompileringen gjorts i ett olagligt syfte som inte är knutet till ändring av fel.

23 Se punkt 5 i detta förslag till avgörande.

24 Dom av den 2 maj 2012, SAS Institute ( C‑406/10, EU:C:2012:259, punkterna 37 och 38).

25 Min kursivering.

26 Som jag senare kommer att förklara tillåter artikel 5.1 i direktiv 91/250 vidare inte, enligt min uppfattning, en dekompilering av ett datorprogram i syfte att underhålla det dekompilerade programmet, utom för korrigering av fel i strikt mening (se punkterna 75 och 76 i detta förslag till avgörande).

27 Se, bland annat, punkterna 52–56 i detta förslag till avgörande.

28 Se, bland annat, Janssens, M.-Ch., se ovan, s. 127.

29 Se punkterna 45–47 i detta förslag till avgörande.

30 Top System har, i förfarandet vid den nationella domstolen, förnekat att det existerar ett fel i det aktuella programmet, även om den hänskjutande domstolen har funnit ett expertutlåtande som fastställer att ett sådant fel existerar.

31 Se punkt 41 i detta förslag till avgörande.

32 En sådan möjlighet existerar, enligt min uppfattning, trots lydelsen i det sjuttonde skälet i direktiv 91/250 (se punkterna 31–34 i detta förslag till avgörande).

33 Detta karaktärsdrag hos dekompilering har understrukits av ett flertal författare. Se, bland annat, Bing, J., se ovan, sidorna 423 och 424.

34 Det bör påpekas att denna tolkning, enligt min uppfattning, inte ger innehavaren av upphovsrätter till ett datorprogram ett mindre omfattande skydd än det som artikel 6.2 i direktiv 91/250 ger i händelse av en dekompilering för att uppnå samverkansförmåga mellan självständigt skapade datorprogram. Mot bakgrund av artikel 1.2 i detta direktiv kan artikel 6.2 i detta inte tolkas så, att ordet information endast avser de delar av ett datorprogram som är skyddade med stöd av detta direktiv, det vill säga formerna för dess uttryck, och inte bara de idéer och principer som ligger till grund för dessa delar. Det ska vidare erinras om att enligt artikel 9.1 andra meningen i direktiv 91/250, får den dekompilering som grundar sig på artikel 6 i detta direktiv inte uteslutas genom avtal, till skillnad från den dekompilering som görs vid slutet av korrigeringen av felen.